måndag 7 november 2016

Augustpriset 2016: Åka buss - Recension

Åka buss är en av de nominerade böckerna i kategorin Årets svenska barn- och ungdomsbok. Boken är skriven av Henrik Wallnäs och illustrerad av Matilda Ruta. Natur och Kultur är utgivaren och boken hittas på Adlibris eller Bokus.

Handling från förlagets hemsida:
Åka buss är berättelsen om en färd från en känd plats till en okänd. Vägen skumpar fram genom brandgula berg och över ett väldigt hav. Kvar finns pappa och farmor. Kaninen kramas hårt i famnen och mammas blick rymmer stor oro.

Det är en lågmält dramatisk och mångbottnad berättelse om flykt och förlust men också om återförening och hopp.


Juryns motivering till nomineringen:
"Hur upplever ett barn flykten från ett krig? Det har Matilda Ruta och Henrik Wallnäs utforskat i en tidlös bilderbok som inte kunde vara mer aktuell. Här skildras flykten ur barnets perspektiv. Bilderna är rika till färg, form och innehåll, och fulla av upptäckter. De visar vad barnet observerar, vilket skapar en fängslande relation mellan text och bild, där mycket förblir outtalat. Var vi befinner oss på sista sidan, vad som är dröm och vad som är verklighet, är öppet för tolkning."

Jag gillade att den här boken hade ett bra samspel mellan text och bild. De passade väldigt bra ihop och jag tyckte om att det på något sätt var samma ton på både texten och illustrationerna. De var också öppna för tolkningar och man kan läsa den på olika sätt. Det här är en bok som jag tror funkar bra att läsa om, den kan betyda olika saker beroende på när man läser den.

Texten var lite poetiskt skriven, vilket jag tycker är fint. Men jag vet inte om man som barn uppskattar det. Men jag tror ändå att den här boken är ganska enkel att förstå, den är skriven på ett enkelt sätt, men blir inte barnslig. Det viktiga, aktuella och svåra ämnet blir genom den här boken enkelt att förstå och kanske känna igen sig i. Att sakna något och att vara på väg till något nytt, men också att återförenas. Dock tycker jag inte att den här boken gav så mycket underhållning, den var bra, men jag kände inte att det var så roligt att läsa den. Den hade liksom inte något extra och kändes lite för kortfattad. Jag hade velat haft mer känslor och att det hände något mer. Då hade det blivit roligare att läsa.

Jag gillade mycket att man fick läsa om att fly ur barnets perspektiv eftersom att det är de som drabbas hårdast och ofta glöms bort. Jag tror att ett barn lätt kan ta till sig något genom ett annat barn, det ett annat barn upplever blir mer verkligt än vad en vuxen upplever. Det är nog bra för barn i Sverige att få veta hur det är för andra barn och att alla faktiskt inte har det så bra. Det gör att man tidigt i livet blir mer tacksam över det man har och inte hela tiden längtar efter mer.

Beskrivningarna i boken är väldigt fina! Jag gillar särskilt det återkommande faktumet att det låter kadong-kadong-kadunk och att gosekaninen luktar farmor. Det framkallar bilder och får mig själv att känna, lukta och höra samma sak som huvudpersonen i boken.

Jag ger Åka buss, av Henrik Wallnäs och Matilda Ruta 3 av 5 ugglor.


Inga kommentarer :

Skicka en kommentar