Sidor

onsdag 30 november 2016

Julkalenderbloggstafett: En viktig bok - Schema

Imorgon är det första december och det betyder att julkalenderbloggstafetten sätter igång! Det är Sofie på Sofies bokblogg som ordnat den och årets tema är en viktig bok. Varje dag fram till julafton är det en bloggare som skriver om en eller flera böcker som är viktiga för dem. Ett ypperligt tillfälle att samla på sig boktips! Min tur är det 6 december och det ser jag verkligen fram emot! Här kommer listan på vika som kommer att blogga och när:

1 december Sofies bokblogg
2. Sagan om sagorna
3. Elin,Bokslukaren
4. C.R.M. Nilsson 
5. Hanneles bibliotek 
6. Agnes bokblogg 
7. Emeli, Boozen Books
8. Breakfast book club 
9. Sincerely Johanna
10. Camilla, Vad vi läser
11. Rebecca, Bokintresse
12. Emmelie, Bokmumriken
13. Anna, Stories from the City
14. Hanna, Den läsande kaninen
15. Lysans noblesser
16. Lisa, Pantalaimone
17. Lakritsboken, Bokskåpet
18. Elvira, TheWorld I Live In
19. Gabriella
20. Sizzens blogg
21. Sofie Schander 
22. Liza, I regnet
23. Boktanken 


Duktiga bokbloggare allihop, vi kan se fram emot en massor med bra boktips! Hoppas du vill hänga med!

tisdag 29 november 2016

Augustpriset 2016: Augustgalan

Igår var det den stor, ärofyllda dagen då vinnarna till årets Augustpris tillkännagavs. Jag var där som Augustambassadör och det är jag otroligt glad över! Efter detta kommer jag att gå runt med ett leende på läpparna ett långt tag framöver. Augustgalan var ett fint ordnat event och en upplevelse utöver det vanliga. Nu ska jag berätta för dig om min fantastiska dag!
Jag utanför Konserthuset.
Jag åkte till Stockholm med min mormor på eftermiddagen. Vi strosade runt på stan en stund innan det var dags att gå in i Konserthuset på Hötorget där galan skulle äga rum. Utanför träffade jag Ylva Karlsson som hade skrivarlägret jag var på i somras. Henne pratade jag med en stund och det var väldigt trevligt!

Jag hämtade pressakrediteringen och vi fick en liten fördrink. Jag pratade lite med några andra Augustambassadörer och bloggare. Bland annat Katta och Sofia från En förbannad podd, Clara från Raslösheten, Eva från Boktokig, Paula från Prickiga Paula och Johanna från Sincerely Johanna. Det var kul att få prata lite med dem om deras förväntningar. I folkvimlet syntes även ett flertal kända ansikten, P. O Enquist och Ulf Stark är bara några.


Sedan var det dags för själva galan att dra igång. Jag och alla andra ambassadörer satt på balkongen och hade väldigt bra platser! Här är jag och i bakgrunden Prickiga Paula, Mona och Katta och Sofia som vinkar till Johanna i bakgrunden!

Galan leddes av Niklas Strömstedt och det tyckte jag verkligen att han gjorde bra! Han förde ett genomtänkt tal genom hela kvällen och det bjöds även på lite musik. De började med att dela ut Lilla Augustpriset som gick till Sigrid Nikka som skrivit novellen Då rallarosen blommar.

Sedan fortsatte de med fackboksklassen, då var det en person som presenterade varje bok innan vinnaren presenterades. Och vinnaren av Årets svenska facklitterära bok blev Gutenberggalaxens nova, av Nina Burton.

Efter det var det dags för den bästa kategorin av dem alla, barn- och ungdomskategorin! Spänningen var olidlig uppe på våran balkong då alla hejade på Tio över ett. Niklas Strömstedt öppnade det gyllene kuvertet och sa: "Augustpriset 2016 i kategorin Årets svenska barn- och ungdomsbok tilldelas....". Trumvirvel, pirr i magen, andningsuppehåll. "Tio över ett, av Ann Helén Laestadius! "Wohooo! Det jublades rejält uppe hos oss. Finaste Ann-Helén iklädd blå samedräkt sprang upp på scenen hoppandes av lycka och höll ett jättefint tacktal! Oj, vad kul!

Efter det spelade det för mig ingen roll vad som skulle hända, oavsett vad skulle jag vara lycklig! Tio över ett vann! Otroligt! Men galan fortsatte och Årets svenska skönlitterära bok gick till De polyglotta älskarna, av Lina Wolff.

Vinnarna: Sigrid Nikka, Nina Burton,
Ann-Helén Laestaduis, Lina Wolff

När galan var slut fick press komma upp på scenen och ta bilder och prata med vinnarna. Jag och de andra ambassadörerna gick upp och tog lite bilder och sedan ville jag gratulera Ann-Helén! Så jag stod där och väntade medan hon belv intervjuad. När hon var klar såg hon mig och frågade om det var jag som var Agnes och det var det såklart! Jag gratulerade henne och fick en kram. Hon sa också att hon hade läst det jag skrivit om henne på bloggen och det betydde mycket för henne. Då blev jag ännu lyckligare och leendet spred sig enda upp till öronen!

Vi gick ut i vimlet och åt supétallrik. Det var tungt och lite krångligt, men gick rätt så bra. Det godaste var chokladpralinerna till efterrätt. Vi minglade runt och det fina med den här tillställningen tyckte jag var att alla var på samma nivå. Oavsett om du är kändis, pristagare, journalist, bloggare eller en vanlig hederlig bokälskare befinner alla sig på samma plats. I vimlet fanns Nour El-Refai, Niklas Strömstedt, Tara Moshizi, Ulf Stark och många fler. Jag pratade mest med de andra bokbloggarna och sedan gick jag också fram till Ann-Helén Laestadius igen. Jag tog en bild med henne och fick också hålla i Auguststatyetten. Den var oerhört tung! 


Det var flera som kom fram och gratulerade mig och jag förstod först inte varför. Men sedan kom jag på att de måste ha trott att det var jag som vann Lilla Augustpriset, det får man väl hoppas att jag gör någon gång, men än så länge är jag för ung för att ställa upp...

Jag hade en underbar kväll och somnade med ett leende på läpparna! Det roligaste var att Ann-Helén vann! Superkul! Jag vill också tacka Augustpriset för att jag har fått förtroendet att vara August-ambassadör! Det är en stor ära för mig, jag har fått lärt mig mycket vara med om saker jag annars aldrig skulle ha varit. Det betyder otroligt mycket för mig att få representera Augustpriset och att jag har fått det förtroendet. Tack Augustpriset och alla andra jag träffade igår! Och återigen, grattis Ann-Helén!

söndag 27 november 2016

Första advent: Julböcker

Det är första advent idag! Wohooo! Jag är sjukt glad! Julen är bland det bästa jag vet. Jag tänkte göra ett jul- och bokrelaterat inlägg varje advent! Så idag börjar vi med lite juliga boktips. Jag tänkte tipsa om både julböcker och böcker som utspelar sig på julen. Men först tänkte jag berätta om min adventshelg. Igår hade vi julmarknad med klassen för att samla in pengar till vår klassresa i vår. Vi sålde fika och loppisprylar, superroligt var det! Sedan har vi julpyntat hemma och idag ska vi på Mariefreds julmarknad. Jag tycker att Mariefred är mysigt precis som det är och nu när det är julmarknad är det säkert ännu mysigare. Jag skulle gärna vilja ha snö också, men det kommer väl! Åsa och Ingela, författarna till PAX-böckerna, skulle signera böcker i Mariefred under julmarknaden. Så jag hoppas på att träffa dem! De är så otroligt härliga och snälla! Men nu sätter vi igång med lite juliga boktips!

Astrid Lindgren skriver de bästa julböckerna enligt mig! De ger verkligen den rätta julkänslan och är så sjukt härliga! Min personliga favorit är nog Titta, Madicken, det snöar! som handlar om Madicken och Lisabet som vaknar en vintermorgon när den första snön är fallen. De blir glada och leker länge i snön. Nästa dag ska Lisabet och Madicken följa med Alva och julhandla, men Madicken har fått feber och kan inte följa med. I stan är det vackert julpyntat och det finns många roliga saker i leksaksaffären. Lisabet får vänta utanför medan Alva köper julklappar och då möter hon en pojke hon känner som åker efter en släde. Han tror inte att hon vågar göra likadant, men det vill minsann Lisabet visa honom att hon kan. När nästa släde kommer hoppar hon på och först känns det roligt men efter en stund är det långt från stan och Alva har snart handlat klart. En mycket fin bok med underbara bilder av Ilon Wikland som jag kommer att läsa om snart!

Av Astrid Lindgren gillar jag också Jul i Bullerbyn och Jul i stallet. I Jul i Bullerbyn får man läsa om allt det mysiga pysslet innan julafton. De bakar pepparkakor, hugger gran och lackar paket. Otroligt mysig bok! I Jul i stallet berättas historien om barnet som föds i ett stall på julnatten.

Jag gillar julkalenderböcker där man ska läsa ett kapitel om dagen enda fram till jul. Förra året läste jag Skorstensjul, av Mårten Sandén som är en superfin bok! Den handlar om Stella, Mago och Issa som har rymt från sitt barnhem och kommer till Stockholm. Där ska de vänta på att Magos pappa som bor i Sydafrika ska komma och hämta dem. Men redan när de stiger av tåget på centralstationen möter de annorlunda människor. Tiggaren Niklasson har glömt bort vem han är och barnen bestämmer sig för att hjälpa honom att minnas. De får hjälp av Lille Haj och de andra skorstensbarnen som bor själva på taken. De måste skynda sig att hjälpa Niklasson, innan julafton!

Andra julkalenderböcker jag gillar är God jul, Lilla Lök, av Frida Nilsson och Tro på tomten, av Lotta Olsson. Årets julkalenderbok heter En förtrollad jul och är skriven av Siri Spont och illustrerad av Alexander Jansson. Jag vill jättegärna läsa den! Jag vet inte riktigt vad den handlar om, men den ser superfin ut!

Jag vill tipsa om fyra juliga böcker för mellanåldern också; Ronny och Julias julklappar, av Måns Garthon och Johan Unenge, Sunes jul, av Anders Jacobsson och Sören Olsson, Polkagrisrånarens hemlighet, av Åsa Öhnell och Pestan, av Åsa Larsson, Ingela Korsell och Henrik Jonsson. Tre härliga, spännande, roliga, mysiga och juliga böcker! Pestan är kanske inte så julig, men den utspelar sig på julen i alla fall!

En väldigt rolig bok för 6-9 år som utspelar sig på julen är Bortappat: Katt, kompis, kalsong, av Elin Lindell. Den handlar om Jördis och är otroligt rolig att läsa tillsammans.

Till sist vill jag tipsa om en ungdomsbok som nyligen översatts till svenska, Let it snow, av John Green m.fl. Jag har den på engelska, men har bara läst lite i den. Men jag tror absolut att den är bra och skulle gärna vilja läsa den! Den svenska utgåvans omslag är otroligt fint!

I somras läste jag en julig bok, nämligen Dash och Lilys utmaningsbok, av David Levithan och Rachel Cohn. Den har en jätterolig och spännande handling. Dash hittar en anteckingsbok med utmaningar han ska göra. Genom den hittar han Lily som precis som honom är ensam i New York under julen. En julig bok jag rekommenderar till alla ungdomar!

Hoppas du fick lite tips på julläsning och ha en fortsatt trevlig advent!

När första ljuset brinner står julens dörr på glänt och alla
barnen glädjas att fira få advent.

fredag 25 november 2016

Augustpriset 2016: Mina tankar inför Augustgalan

På måndag får vi veta vilka böcker som vinner Augustpriset! Det ska bli otroligt spännande att se vilka böcker som vinner. För ungefär två månader sedan blev jag utsedd till ambassadör för Augustpriset och det har verkligen varit jätteroligt att ha fått den äran! Jag har tyckt att det var väldigt roligt att skriva om böckerna och författarna och få vara involverad i priset! Nu på måndag ska jag gå på Augustgalan och det är verkligen helt otroligt att lilla jag ska få gå på den! Jag är jättetaggad, tror att det kommer bli en mycket spännande upplevelse! Idag tänkte jag skriva lite om mina tankar och förhoppningar inför galan.

Jag har recenserat alla nominerade böckerna i barn- och ungdomskategorin och intervjuat författarna och illustratörerna. Den som vill läsa mer om böckerna hittar många inlägg här på bloggen! Min favorit av de nominerade böckerna är helt klart Ann Helén Laestadius Tio över ett. Det är en ungdomsbok som handlar om Maja som varje natt ställer klockan på tio över ett för att vara vaken när de spränger i gruvan i Kiruna. Hon är livrädd att staden ska rasa och har en väska packad under sängen så att hon ska kunna rädda familjen. Man får också följa Maja i skolan och bokklubben, hennes relation med kompisen Julia och kärleken till Albin. Jag kunde verkligen relatera till Maja och jag tyckte att boken var väldigt bra skriven. Så jag hoppas på att Tio över ett vinner!

Annars gillade jag också Djur som ingen sett utom vi, av Ulf Stark och Linda Bondestam. Det är en diktbok om olika påhittade djur. Jag gillade bilderna mycket och tyckte att den var väldigt roligt skriven. Om inte Tio över ett vinner hoppas jag på den.

Vilken bok hoppas du på vinner Augustpriset?

torsdag 24 november 2016

Augustpriset 2016: Intervju med Eva Lindström

Eva Lindström är en mycket omtyckt bilderboksskapare, både som illustratör och författare. Hon har blivit nominerad till Augustpriset hela 12 gånger och det här året för Oj, en polis. Den handlar om två bröder och går från vila till intensitet till vila igen. Här kommer en intervju om bilderboksskapandet, Augustpriset, Oj, en polis och mycket mer!

Stort grattis till nomineringen i Augustpriset 2016! Vad betyder det för dig att ha blivit nominerad?
Jag blir glad såklart, och för min bok betyder det att den blir mer synlig än den skulle varit utan nominering.

Hur skulle du beskriva din bok Oj, en polis för någon som inte läst den?Min bok är en ganska stillsam historia, den handlar om två bröder som är lite trötta men som ändå är ute och rör på sej.

Du har blivit nominerad till Augustpriset ett flertal gånger, varför tror du det? Vad är det som är speciellt med dina böcker?Det vet jag inte.

Vem eller vilka av de andra författarna och illustratörerna ser du som dina största konkurrenter?Jag tänker att ingen skriver och ritar med avsikt att konkurrera med andra, det är kul att vara nominerad, mindre kul att tävla.

Till skillnad från många andra bilderböcker är bilderna i din bok Oj, en polis inte lika färgglada, hur tänkte du med bilderna i boken?
Mina bilder passar till min berättelse. Jag kan förstå att det kanske provocerar med just den nedtonade färgskalan, men det här är så det måste se ut i den här boken.
Vad har du inspirerats av till boken Oj, en polis?
Eva Lindström Foto: Jonas Adner
Jag inspireras alltid av vardagsliv och natur och hur människor förhåller sej till sin omgivning.

Du har skrivit och illustrerat många bilderböcker, vissa har du både skrivit och illustrerat och andra har du gjort tillsammans med någon annan. Vad är skillnaderna mellan att göra en bok själv eller tillsammans med någon och vad trivs du bäst med?
När jag ska göra en helt egen bok går bildarbetet och skrivandet in i varandra. Det blir mycket ändringar i texten och många ommålningar.
Jag kan vara respektlös mot mej och min text, det vill jag inte vara mot en annan människa och hennes skrivande. 

Till årets Augustpris är fyra stycken bilderböcker nominerade i barn- och ungdomskategorin, varför tror du att det är så?
Ingen aning.

Slutligen, har du något kommande bokprojekt på gång? I så fall, kan du berätta något om det?
Jag håller på med en bok som heter Kungen och Drottningen. 
Den innehåller tre personer och en häst.


Tack så mycket Eva för att du ville vara med i min intervju!

tisdag 22 november 2016

Augustpriset 2016: 5-åring och 7-åring om bilderböckerna

Fyra av de Augustnominerade böckerna var bilderböcker och jag tog hjälp mina kusiner Nora och Tyra på 7 och 5 år för att höra vad dem tyckte om böckerna. För mig är det viktigt att få höra vad några i målgruppen tycker om böckerna och inte bara vuxnas åsikter.

Tyra, 5 år om Idag vet jag inte vem jag är, av Ida Sundin Asp:
"Morfarn i boken var gammal, men förut var han ung, så han glömde bort saker. Jag tyckte boken var bra. Den handlade om han inte kom ihåg vem han var. Bilderna var fina för de hade mycket färg och så."

Tyra,5 år om Oj, en polis, av Eva Lindström:
"Jag tyckte den var bra för det var kul när de åkte flygplan. Fast den förra boken var bättre. Bilderna var fina, men de hade inte så mycket färg, bara svart och grönt. Jag gillar mer när det är många färger. Det var bra att storebrodern hjälpte den lilla. Jag brukar hjälpa min lillasyster, lite gran i alla fall och min storasyster brukar hjälpa mig ibland. Min kompis hjälpte mig en gång när jag hade fastnat i ett träd."

Nora, 7 år om Djur som ingen sett utom vi, av Ulf Stark och Linda Bondestam:
"Den här boken var väldigt rolig för den handlade om roliga djur och det rimmade lite. Jag tyckte också att bilderna var fina för det var mycket färger och djuren var roliga."

Nora, 7 år om Oj, en polis, av Eva Lindström:
"Jag tror att den kommer handla om en polis! Boken är fin för det är olika färger, fina färger."

"Ett flygplan är som en grej som man kan åka med till andra länder. Jag tycker inte det är kul att åka flygplan för det är långtråkigt att sitta där och sen kan man få lock i öronen också. Det fick jag när vi åkte flygplan.

Boken var bra för man visste liksom inte vad som skulle hända, det var lite spännande. Det var också fina bilder i boken. Min kunde känna igen sig med att det var syskon som hjälpte varandra. Det som hände i boken kanske skulle kunna hända på riktigt.

Den här boken var lika bra som den förra boken vi läste. Fast de var lite olika. Den andra boken skrattade man mer åt och den här var mer spännande och lite allvarligare. Den andra var mer påhittad och rolig och rimmade lite. I den här boken var det lite mindre färger än i den andra. Jag tycker att det ska vara mittemellan, inte för mycket färg och inte för lite."

Tyra, 5 år om Åka buss, av Henrik Wallnäs och Matilda Ruta:
"Den handlar om några tigrar som åker buss. boken var bra tyckte jag för den var rolig och lite ledsen. Jag tror att de skulle åka till ett land som var jättelångt borta och bussen behövde stanna. Vissa behöver åka till något annat land för de kanske inte trivs där de bor. Om jag ska åka till ett annat land vill jag inte åka i en buss eller ett tåg som är jättevarmt. Om man kommer till ett nytt land där man inte kan språket kanske man inte har någon bästis, fast man kan lära känna en ny kompis. Fast det skulle vara svårt att lära sig ett språk. Min kompis mamma kan prata Spanska, hon kommer från ett annat land.Bilderna var fina tyckte jag!"

Tack Nora och Tyra för att jag fick läsa böckerna för er och för era bra åsikter!

måndag 21 november 2016

Augustpriset 2016: Oj, en polis - Recension

Oj, en polis är en bilderbok som är skriven och illustrerad av Eva Lindström. Den är nominerad till Augustpriset i kategorin Årets svenska barn- och ungdomsbok och utgiven av bokförlaget Alfabeta. Boken hittas på Adlibris eller Bokus.

Den här boken handlar om två bröder i matroskostym, en polis som visar sig vara en pilot, en flygplanstur ett fallskärmshopp.


Juryns motivering till nomineringen:
Nej, någon polis finns inte i den här boken. Däremot två bröder. Och en pilot och en hund. Eva Lindström låter oss träda in i en absurd och humoristisk bilderboksvärld där det oförutsägbara väntar bakom varje sidbläddring. Milda, stämningsskapande färger samsas med hotande svarta färgfält, i en berättelse som går från vila till intensitet till vila igen. Det finns en fruktbar rytm i detta växelspel. I de enfärgade bakgrundsfälten finns en ödslighet som öppnar för fantasin. Inom lekens ramar blir allt möjligt.

Ska jag vara ärlig så tyckte jag inte så mycket om den här boken. Jag förstod inte riktigt handlingen och tyckte bara att den var osammanhängande. Det hände helt oförutsagda saker som inte hade någon som helst anknytning till varandra. När jag läste den tyckte jag bara att den var konstig eftersom att jag inte förstod boken. Jag tror absolut att många barn skulle gilla den här boken mer än vad jag gjorde. Mycket finns mellan raderna, men jag, som ändå är en van läsare tyckte att det var svårt att förstå trots att jag läste om boken flera gånger. På varje ny sida står det något nytt och oväntat och man kan verkligen inte förutse handlingen. Det gillar många med den här boken, men jag tyckte mest att det blev konstigt och osammanhängande.

Nej, det här var inte alls en bok för mig, därför ger jag Oj, en polis av Eva Lindström 1 av 5 ugglor.

söndag 20 november 2016

Augustpriset 2016: Intervju med Elin Bengtsson

Elin Bengtsson har skrivit boken Ormbunkslandet som är nominerad till Augustpriset. Här kommer en intervju med henne om Augustnomineringen, skrivande, hennes bok och mycket mer!

Stort grattis till nomineringen i Augustpriset! Vad betyder det för dig att ha blivit nominerad?
Det är jätteroligt, eftersom degör att boken får större spridning. Jag tycker egentligen att det är omöjligt att tävla i litteratur, men jag ser det som att nomineringen är ett uttryck för att min bok uppfattas som viktig, och jag hoppas att det innebär att den kan nå fram till fler läsare. 

Hur skulle du beskriva din bok Ormbunkslandet för någon som inte läst den?
Ormbunkslandet är en roman som utspelar sig dels i en symbiotisk fantasivärld som syskonen Margit och Mika skapar tillsammans, och dels i ett kollektiv av unga politiska aktivister, som Margit sen blir en del av. 
Det här är två världar som av det normativa samhället och vuxenvärlden, betraktas som ”på lek, inte på riktigt”. Något jag har velat utforska i boken handlar just om makten att definiera vad som är den riktiga världen och vad som kan avfärdas som dumheter eller på lek. Men framförallt handlar det om motståndet, om att skapa utrymmen i världen där de egna världarna får plats, och där man själv har möjligheten att definiera vem man är. 
Boken inleds med att Margit sitter på ett tåg, Mika har lämnat henne, han har sagt att det de håller på med måste få ett slut. Och Margit har på måfå köpt en tågbiljett till Malmö, hon har ingen aning om vart hon ska ta vägen, bara att hon inte kan stanna kvar hemma. Så boken börjar mitt i ett uppbrott, med en huvudperson som är väldigt ensam och vilse, och bär på en stor hemlighet. 

Varför tror du att just din bok har blivit nominerad till Augustpriset? Vad är det som gör att den utmärker sig?
Kanske för att jag, när jag skrev Ormbunkslandet, inte tänkte på den som en ”ungdomsbok”? Jag tror att Ormbunkslandet bryter mot en del föreställningar om hur en ungdomsbok förväntas vara. Den är poetisk och suggestiv och har inget intresse av att vara uppbygglig. Nu generaliserar jag förstås, för det är självklart inte så att ungdomsböcker alltid är uppbyggliga. Men ofta upplever jag att folk tänker att det är något helt annat att skriva för unga än att skriva för vuxna, som om skrivandet för unga var mer en pedagogisk praktik än en konstnärlig? Jag tror att ungdomslitteratur kan vara lyrisk och komplex på samma sätt som litteratur för vuxna, och jag är väldigt ointresserad av att ”uppfostra” någon. Det märks nog i den här boken, kanske gör det att den utmärker sig. Plus att den handlar om frågor som är brännande för många, både unga och vuxna: ensamhet, normer för kön och sexualitet, att skapa alternativ till ett tråkigt och förstörande samhälle.

Vad har du inspirerats av till din bok Ormbunkslandet? 
Fantastiska queerfeministiska, antirasistiska och socialistiska aktivister som varje dag kämpar för att göra världen lite möjligare att leva i. Och massa andra texter och författare förstås!

Din bok tar upp ämnet incest, varför var det viktigt för dig att skriva om det? 
Centralt i boken är det som Margit kallar för "reglerna för vem som får älska vem och hurdå". Det är alltså en bok som handlar om en kärleksrelation mellan två syskon som växer upp tillsammans, och det är en relation som också har sexuella inslag. Det är tabu som finns angående intimitet mellan syskon tycker jag är intressant att utforska, inte minst eftersom många personer, även de som vanligtvis är bra på att förklara varför de tycker och tänker på ett visst sätt, reagerar med en sådan instinktiv känsla av avsky när de får höra talas om syskonrelationer som går över gränsen för vad en "normal" syskonrelation förväntas vara. Ordet incest är oerhört starkt kopplat till övergrepp. I Mikas och Margits relation finns inga övergrepp; det finns två personer som lever i en intim symbios med varandra. Ibland tar den symbiosen uttryck, ibland inte. Ormbunkslandet är ingen debattbok kring ämnet, den levererar inga svar, men jag tror att den gör att läsaren måste förhålla sig till sina egna föreställningar om kön, sexualitet, normalitet och familj, och det är något jag har velat med den här boken.

Vad är ditt bästa skrivtips?
Elin Bengtsson
Att läsa andras texter, samtala om text med andra, att låta andra läsa det du har skrivit. Ormbunkslandet skulle aldrig ha blivit samma bok utan mina kloka skrivarkompisars frågor, kommentarer och idéer.

Av alla böcker som finns, vilken bok önskar du att det var du som hade skrivit?
Oj, vad svårt! Kanske Nina Bouraouis Pojkflickan. Eller Sara Stridsbergs Drömfakulteten. 

Jag är 14 år, hade du författardrömmar när du var i min ålder? Trodde du då att du skulle kunna bli författare?
Med risk för att låta klyschig så är jag en sån där som alltid har skrivit, sen jag lärde mig skriva. Eller egentligen innan dess också, bara att då hade jag dikterna inuti huvudet. När jag gick i nian skrev jag den novell som ligger till grund för min debutroman Mellan vinter och himmel, som kom ut 2013. Det finns massa andra saker i mitt liv som jag har varit osäker på, men skriva har jag alltid vetat att jag vill göra. 

Slutligen, vad tror du att nomineringen i Augustpriset kommer att ge för möjligheter för dig i framtiden? Har du någon ny bok på gång?
Jag jobbar med två parallella textprojekt (det brukar jag göra, för då kan man växla till det andra om man fastnar med det första). Det ena är en lyrisk, ganska fragmentarisk roman om tvåsamhet och instängdhet, om två unga kvinnor som älskar varandra oerhört men förstör varandra i sin kärlek. Det andra är poesi som tar avstamp i min erfarenhet av att växa upp som tredje generationens förintelseöverlevare, och de tystnader och tabun det är förknippat med. Men förlaget har inte fått se någon av texterna än. Vad gäller nomineringen hoppas jag framför allt att den ska få fler att läsa boken, och gärna min debutbok Mellan vinter och himmel också!

Tack så mycket Elin för att du ville vara med i intervjun!

lördag 19 november 2016

Augustpriset 2016: Ormbunkslandet - Recension

Ormbunkslandet är en ungdomsroman skriven av Elin Bengtsson. Den är en av de nominerade böckerna till Augustprisets kategori Årets svenska barn- och ungdomsbok. Boken är utgiven av Natur & kultur och hittas på Adlibris eller Bokus.

Den här boken handlar om Margit som har hoppat av gymnasiet och stuckit till Malmö efter att hennes bror Mika plötsligt försvann ut hennes liv. Hennes älskade bror som hon stått så nära hela sitt liv, för nära för många, bara lämnade henne en dag för att göra sin värnplikt. Nu är Margit i Malmö och vet inte vad hon ska ta sig till. I boken får man följa hennes liv i Malmö där hon träffar på nya, spännande personer, men man får även läsa om hennes uppväxt tillsammans med Mika.

Juryns motivering till nomineringen:
Margit och Mika är ett. Intimt sammansvetsade, älskande. Men de är också syskon, och medvetna om att deras kärlek inte är accepterad. Så Mika bryter upp, och övergiven reser Margit till Malmö, möter nya människor och engagerar sig politiskt. Men Mika finns kvar närmast hjärtat. Elin Bengtssons ungdomsroman handlar om det kanske allra mest förbjudna: incest. Med ett poetiskt och symbolmättat språk vidgar och utmanar hon synen på sexualitet och vilken kärlek som får och inte får finnas.

När jag skulle börja läsa den här boken hade jag inte så höga förväntningar, varför vet jag inte egentligen. Men jag var helt enkelt inte jättesugen på att läsa den och jag tänkte att den säkert skulle vara helt okej. Men jag tyckte verkligen om den, jag gillade historian, sättet den var skriven på och karaktärerna. Det var ingen bok jag blev helt fast i, men jag tycker absolut att den var bra och en läsvärd bok.

Boken börjar när Mika har lämnat Margit och i början vet man inte så mycket om deras relation. Jag ställde mig frågan varför den inte var skriven så att man fick läsa om deras relation, upplevelser och svårigheter tillsammans eller att boken handlar om när de två kommer underfund med att de är kära i varandra. Men jag tyckte att det var en väldigt bra handling. Man fick samtidigt läsa om Margits nya liv i Malmö där hon möter Ina och Paco och om hennes uppväxt och olika upplevelser hon hade som liten. Det gillade jag väldigt mycket för så fick man liksom veta bakgrunden till det hela. Det gjorde också att det hela tiden var spännande att läsa, för man fick alltid vet något nytt. Boken var aldrig långdragen och den var skriven i korta "kapitel" eller vad man nu ska säga. Det gjorde att det gick väldigt snabbt att läsa och att man kom vidare i boken snabbt. Ibland kunde boken dock vara lite svår att förstå, jag tyckte att den var något luddigt skriven.

Jag tycker om bokens titel Ormbunkslandet, det låter fint tycker jag. Dock förstod jag inte förrän efter jag hade läst boken att ormbunkslandet var en fantasivärld som Margit och Mika skapade tillsammans. Även bokens omslag är väldigt fint och passar ihop med bokens titel väldigt bra!

Karaktärerna i boken tyckte jag var riktigt roliga att läsa om, de var väldigt coola och bra beskrivna. Det kändes verkligen som att man fick lära känna dem! Mest gillade jag Ina, hon var cool tyckte jag! Men jag tyckte inte om Margit och Mikas föräldrar, i synnerhet inte mamman. Hon verkade inte så snäll mot Margit och lät inte henne göra vissa saker bara för att det var för "killigt". Men det märktes i boken att hon ville att de Margit och Mika skulle vara med andra än bara varandra och det kan jag förstå.

Två av de stora grejerna i den här boken är att Margit tänker på Mika, han har helt enkelt satt ett stort spår i henne, och att hon attraheras av Ina, en av hennes nya kompisar i Malmö. Jag tycker att boken är väldigt fint skriven och vill gärna dela med mig av ett citat ur boken som beskriver det här väldigt bra:
"Inas korpröda hår ringlar ut över mitt knä. Mitt hjärta slår lite hårdare när jag låter en slinga glida mellan fingrarna. "Undrar hur lång tid det skulle ta för mig att skaffa så här långt?"... Jag vill inte alls ha långt hår egentligen. Det skulle bara vara skönt att kunna göra mitt ansikte till ett annat. För att inte få syn på mig själv i badrumsspegeln och direkt tänka på Mika. Bli någon annan, någon som ingen skulle känna igen som ena halvan av Mika och Margit. Någon historielös."

Sammanfattningsvist tyckte jag om den här boken, inte så mycket att jag älskade den, men den var bra! I synnerhet gillar jag sättet den är skriven på, det är väldigt fint och lite poetiskt. Därför ger jag Ormbunkslandet 4 av 5 ugglor.

fredag 18 november 2016

Augustpriset 2016: Augustpodden och Lilla Augustpriset

Om drygt en vecka avslöjas vinnarna i Augustpriset 2016 och den 21 november är det sista dagen att rösta på sin favorit bland de nominerade texterna i Lilla Augustpriset. Här kan du läsa och rösta på dem.  Det är något jag verkligen tycker att du ska göra! De som har skrivit texterna är mellan 16-20 år och riktigt begåvade. Lilla Augustpriset är som en plantskola för nya författare och många som blivit nominerade tidigare har sedan debuterat som författare.

Är du intresserad av att veta mer om de nominerade böckerna till Augustpriset tycker jag absolut att du ska lyssna på Augustpodden. Riktigt intressanta samtal finns där mellan Tara Moshizi, Daniel Sjölin och de nominerade författarna och illustratörerna. Här kan du lyssna på avsnitten

Augustpriset 2016: Intervju med Ulf Stark och Linda Bondestam

Ulf Stark har skrivit och Linda Bondestam har illustrerat bilderboken Djur som ingen sett utom vi som är nominerad till Augustpriset i barn- och ungdomskategorin. Den innehåller dikter om olika påhittade djur som ingen sett utom just Ulf och Linda. Här kommer en intervju om Augustnomineringen, bokens uppbyggnad och mycket mer! 

Grattis till nomineringen i Augustpriset 2016! Vad betyder det för er att ha blivit nominerad? 
Linda: Det betyder jättejättemycket. Jag tror att många barn och vuxna på det här sättet upptäcker boken och läser den och kanske också vill läsa andra böcker som jag illustrerat. Och kanske framtida böcker. Jag tyckte väldigt mycket om att få lära känna djuren i boken och vill att också andra ska få göra det!

Ulf: En nominering betyder mycket för mig. Det var tolv år sedan senast. Det innebär också att boken blir mer omskriven och ompratad.

Hur skulle ni beskriva er bok Djur som ingen sett utom vi för någon som inte läst den?

Linda: Den här boken berättar om många okända djur, vad de heter, vad de äter, vad de tänker och vad de gör, alla med olika personligheter. Ulf Stark har skrivit en dikt om varje djur och jag har fått hitta på hur de ser ut och var de befinner sig. Bilderna är stora, vilda och färggranna.

Ulf: En bok om djur som inte finns i någon djurbok. För de är inre djur som sluppit ut ur mitt och Lindas huvuden: glada, arga, ensamma, längtande, gråa och färggranna. En bok på rim. Fast ingen sett dem kan alla ändå känna igen dem, för de bor i oss alla. Hoppelingen!

Varför tror ni att just eran bok har blivit nominerad till Augustpriset? Vad är det som gör att den utmärker sig? 
Linda: Jag tror den är en annorlunda bok som tilltalar alla, såväl barn som vuxna. Ulfs dikter är både roliga och sorgliga, ofta på samma gång, och lite mystiska och väldigt finurliga. Mina bilder spinner lite vidare på texten och dessutom finns där små överraskningar. Ibland är folk lite rädda för diktsamlingar men jag vet att den här är en sådan som många gärna läser.

Ulf: Den utmärker sig genom sitt tema, sitt språk och sitt bildspråk. 

Vilka av de andra författarna och illustratörerna ser du som era största konkurrenter? 
Linda: Oj, jag har tyvärr inte läst dem men jag har hört att de alla är väldigt bra! Ida Sundins bok Idag vet jag inte vem jag är läste jag och den är underbar!

Hur har det varit att arbeta tillsammans med den här boken? Blir ni någon gång oense? 

Linda: Ulf och jag brukar vara väldigt överens, för det mesta uppmuntrar vi varandra. Det är otroligt roligt och lätt att jobba med honom, det har det alltid varit!

Ulf: Vårt samarbete är rena nöjdes. Vi uppmuntrar varandra (med rätta!), kan komma med idéer. Inte ofta oense, vi respekterar varandras talanger. 

Tror ni att ni kommer att fortsätta arbeta tillsammans? 

Linda: Det tror och hoppas jag!

Ulf: Visst ska vi fortsätta att jobba ihop. Gäller bara att hitta på något lika bra ämne. 

Ulf Stark om skrivande och texten:

Var kom första idén till Djur som ingen sett utom vi?
Ulf Stark
Idén kom egentligen från Linda som ville göra djur. Tanken var att hon skulle rita djuren först och jag skulle hitta på beskrivningarna efteråt - längd, vikt, utbredningsområde etc (sånt som brukar finnas i vanliga djurböcker). Men så började jag istället göra dessa ”känslodjur”, skickade dikt efter dikt till Linda som gjorde bilderna efteråt. 

Hur gjorde du för att hitta på alla djur i boken?
När jag väl kommit igång var det ingen svårighet att hitta på nya djurarter. Dom kom till mej under mina hundpromenader på landet. 

Jag tyckte mycket om att boken var skriven i diktform! Varför valde du att skriva den på det sättet?
Jag började egentligen som poet (sådär i 18-årsåldern). Det var trevligt att återknyta till sitt poetiska förflutna. Jag gillar den korta, koncentrerade formen. 

Tycker du att Lindas illustrationer stämmer bra överens med hur du tänkte dig djuren?
Jag tänkte inte så mycket på det yttre, utan koncentrerade mej på djurens själsliv. Och blev glatt överraskad när Linda gav dem hår och ögon och öron och fjädrar. 



Vilket av de olika djuren tycker du mest om och kan du identifiera dig mest med?
Jag gillar längtansdjuren och deras obestämda väntan på NÅGONTING. De liknar nog mig själv. Men det gör de andra också.

Du har skrivit många omtyckta böcker, vad är ditt bästa tips för att komma igång med skrivandet?
Lägg dej ner på sängen, blunda, låt bilderna stiga upp från ditt inre. För sagor, dikter, berättelser är släkt med drömmarna. Vakna sedan till och skriv ner vad som dykt upp. Det är som att meta i sitt inre: Se vilka underliga fiskar man kan dra upp! 

Linda Bondestam om illustrationerna:

Vad inspirerades du av till hur de olika djuren i boken skulle se ut?

Jag inspirerades av mänskor omkring mej. Ibland när det var svårt försökte jag föreställa mej i vilka situationer jag själv känner mej som i dikten. Det gick väldigt bra! Jag tror att vi alla har en massa okända djur inom oss.


Vad tycker du är roligast att teckna och varför?
Det här var nog mitt roligaste projekt någonsin. Jag tyckte det var väldigt roligt att skapa de olika djuren och att få hitta på olika finurligheter, t.ex. träffar flera av djuren varandra på sista sidan.

Hur tänkte du med bilderna i Djur som ingen sett utom vi? Vad vill du att de ska förmedla? 
När jag läste dikterna såg jag genast bilder i mitt eget huvud. När jag sedan illustrerade dikterna ville jag göra det lite som en poet, jag ville göra stämningsfulla bilder, skapa en atmosfär som får läsaren att stanna upp och hitta på egna historier. Jag är jätteglad över att många barn jag läst boken med verkar göra just det här. Det är en rolig bok att läsa men också att prata kring.

Linda Bondestam

Hur går det till när du illustrerar en bilderbok?
Först är jag väldigt ivrig och tror att det ska bli lätt och roligt, sen brukar jag ganska snabbt drabbas av skaparångest och tycker allt är lite jobbigt och svårt, jag försöker komma på hur huvudpersonerna ska se ut och jag prövar olika stilar och funderar på färgval m.m. (Jag ritade ganska många djur till Djur-boken som inte kom med i boken.) Förr eller senare händer det något som gör att jag får en AHA-upplevelse och då brukar jag jobba mycket, mycket och kan inte slita mej från mina teckningar. När jag gjorde djur-boken åkte jag ensam till en ö i finska skärgården och jobbade från morgon till kväll. Då kändes det som att många pusselbitar föll på plats och det var fantastiskt roligt! Det tar ofta ett år för mej att göra en bok och det är ibland svårt att få jobba utan att bli avbruten. Innan en bok ska gå i tryck brukar jag ha väldigt bråttom och göra drastiska beslut, plötsligt ser jag att något ser fel ut och illustrerar och placerar om saker i snabb takt. Det brukar vara en lite manisk, fasansfull men också väldigt rolig fas. Jag älskar verkligen mitt jobb!

Tack så mycket Linda och Ulf för att ni ville vara med i min intervju!