I väntan på mitt ovanliga liv handlar om Silas som bor i ett hyreshus i Västängen. Varje gång han kommer hem väntar mobbaren Viggo som bor längst ner i huset på honom redo att utfärda de två obligatoriska slagen i nacken. Det är ingen som vet att Viggo är taskig mot Silas. Högst upp i huset bor Narin som Silas är hemligt kär i. Hon är superduktig på att springa 60 meter och går i samma klass som Silas och Viggo. Silas bästa kompis har flyttat så i klassen har han ingen riktig kompis men han skulle gärna vilja lära känna Narin. De enda kompisarna Silas har nu är det gamla paret Gun och Åke som driver Gunkes Tobak & Speli Västängen. Han brukar gå ut och gå med deras hund Tubbe. En dag berättar Silas lärare att klassen ska åka på en lägerskola och då ser Silas sin chans. Om han får paddla kanot med Narin kanske han kan lära känna henne och väntan på hans ovanliga liv kanske kan vara över. "Att paddla kanot kräver samarbete. Och när man samarbetar måste man prata med varandra. Kanotturen tar säkert minst en halv dag, så det kommer finnas gott om tid till både samarbete och samtal. Sköter jag bara mina kort rätt, det vill säga paddlar och pladdrar kommer jag och Narin snart vara oskiljaktiga."
Det här är precis en sådan verklighetstrogen bok för mellanåldern som jag älskar. Man får följa vardagen men det är en händelserik vardag med olika spännande händelser. Silas är en intressant karaktär att läsa om. Han är ensam fast han har människor runt omkring sig och är inte som alla andra. Han har inga kompisar att vara med efter skolan så han hänger hos Gun och Åke och tar hand om deras hund. Silas bor tillsammans med sina upptagna föräldrar och den ett år yngre systern Zico. Mamman är alltid upptagen med sitt jobb, Zico är grym på fotboll och är hela tiden iväg på träningar och matcher tillsammans med pappan. Det blir Silas som får ta ansvar för maten och se till att alla i familjen äter. Det är en knasig familj som är rolig att läsa om likt Athenas familj i Elin Eks böcker eller Sigges familj i Jenny Jägerfelds Mitt storslagna liv.
Pär Sahlin har skapat trovärdiga karaktärer att känna igen sig i. Jag tror vi alla har stött på någon som mobbaren Viggo till exempel. Silas får en klump i magen så fort han får syn på Viggo. Rädslan för vad som ska komma härnäst är realistiskt beskriven. Likaså den hemliga kärleken han känner för Narin. Min favoritkaraktär i boken är lillasystern Zico som Silas får en starkare relation till under bokens gång. Hon är cool, handlingskraftig och vet vad hon vill samtidigt som hon skulle vilja slippa pressen föräldrarna har på henne som fotbollsspelare. Silas och Zico hjälper och stöttar varandra vilket är fint att läsa om.
Även Silas relation till Gun och Åke är fin att läsa om. I deras tobaks- och spelaffär finns det någon som vunnit en storvinst och Åke säger alltid att den som har tur inte behöver ha något vett. Silas trivs verkligen med Gun, Åke och hunden Tubbe. Därför blir han ledsen när allt förändras och Åke måste åka in till sjukhus.
"Hade pappa sett dammet på godiset hade han vetat att godiset inte är anledningen till att jag är här. Jag hänger här för att jag vill. Jag hänger är för att Tubbe vill att jag ska komma och gå ut med honom. Jag hänger här för att jag längtar hit så fort jag inte är här."
I väntan på mitt ovanliga liv är riktigt spännande och händelserik trots att den handlar om vardagliga saker som kärlek, vänskap, mobbing, familj och att våga stå upp för sig själv. Som läsare fäster jag mig vid karaktärerna och vill hela tiden läsa vidare för att få reda på hur det ska gå för Silas, Zico, Narin, Gun och Åke. Det är en fin och viktig berättelse som jag tror att många kan relatera till. En bok som varje 12-åring, 30-åring eller 67-åring borde läsa.
Titel: I väntan på mitt ovanliga liv
Författare: Pär Sahlin
Förlag: Ordalaget bokförlag
Åldersgrupp: från ca 9 år
Köp: t.ex hos Adlibris, Bokus eller din lokala bokhandel
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar