Vad är det roligaste med att du vunnit Barnradions bokpris? Betyder det extra mycket för dig som debutant?
Exakt ALLT är roligt med bokpriset, jag känner mig så otroligt hedrad! Men om jag måste
välja ut något så är det att det var en barnjury som läste de nominerade böckerna och fattade
det slutgiltiga beslutet. Det var fantastiskt att få möta dem och höra deras frågor och tankar.
En otroligt skarpögd och djupt reflekterande jury. Det är klart att det betyder mycket för mig som debutant att få ett pris som det här. Jag känner att jag är på rätt väg med vad jag skriver om, och hur jag skriver, det är otroligt värmande och kommer att påverka hur jag skriver framöver. Det har redan gjort mig modigare!
Hur kom berättelsen Älgkungen till dig?
När jag var liten fick jag höra många spännande berättelser av min mormor, som bodde i
Jämtland, när jag var där på sommarloven. Jag har använt det som grund. Utifrån känslan och
stämningen i mitt sommarparadis har jag byggt upp Vidås-världen, och tidigare skrivit ganska
många berättelser som utspelar sig där. När jag skulle skriva den här boken var det bara att
sätta Klara och Aron hos Älgkungen i Vidås, och så startade äventyret liksom av sig själv.
Var det självklart för dig att du ville skriva för barn?
Inte alls! Jag känner inte att jag skriver för barn, jag skriver berättelser för människor, sådant
som jag själv tycker om att läsa. Det som skiljer är kanske hur jag skriver, man behöver ju
inte göra det för svårt för barn, som ju ofta är rätt så nya läsare, med långa meningar och
krångliga ord. Jag tror att berättelser med allmänmänskliga motiv som vår samhörighet med naturen, vänskap, kärlek, sorg, ensamhet eller oro berör oss alla, barn eller vuxen spelar ingen roll. Det ska vara allt det där stora med att vara människa, då blir det bra! Och så en älg, förstås, inget kan gå fel med en magisk älg i berättelsen.
Älgkungen handlar om många viktiga och intressanta teman som klimatkrisen och ofrivillig syskonlöshet. Hur kommer det sig att du ville skriva om dessa teman?
Jag har jobbat som psykolog i cancervård under många år och mött många människor som på
grund av sjukdom och behandlingar blivit ofrivilligt barnlösa. Det är otroligt svårt och jobbigt
för dem många gånger. Det handlar om deras egen sorg, förstås, och blir dessutom extra svårt
eftersom vi fortfarande har en stark norm i samhället som handlar om tvåsamhet och barn,
ägnar oss åt ibland för att skydda barn för allt det svåra i livet – och som blir så fel, eftersom
de känner sig utestängda. Så var det skogsbränderna 2018, som berörde och berör mig djupt. Skogen brinner överallt i världen, en tydlig bild av den klimatkatastrof som vi är mitt uppe i. Alla barn vet om det där och de vet och tänker på att det är den här världen som de ska ärva.
Snart kommer Pärlbäraren som är uppföljaren till Älgkungen. Kan du berätta något om den?
Hm! Okej: Det är ju så att i Vidås är det nära mellan vår värld och andra, förtrollade världar,
det har vi redan förstått. När Klara och Aron är där händer det förstås spännande saker precis
hela tiden … Pärlbäraren handlar om en sjö utan botten, en nyckel som inte passar i något lås (men som kan öppna alla dörrar) ett förlorat hjärta, en lite tjock och väldigt modig hund,
kärleken till potatis och hur det kan bli när man har ett magiskt väsen som lärare i skolan. Det
blir massor med magi, spänning, efterforskningar, romantiskt trams och tacos. Vi får träffa en
350 år gammal vätte som gillar att skriva brev, och så får vi förstås vara med om att pröva en
präst. Nu berättar jag inte mer, resten får man läsa själv!
Stort grattis till Barnradions bokpris, Maria Hellbom och tack för att du ville vara med i min intervju! Jag rekommenderar verkligen Älgkungen till alla och ser fram emot att läsa Pärlbäraren.