Tre nya ungdomsböcker

De senaste böckerna jag har läst har främst varit ungdomsböcker och riktigt bra sådana som jag tänkte skriva om i det här blogginlägget.

Callum Bloodworth är tillbaka med en ny ungdomsbok som heter Supernova och handlar om Nova vars sommar inte riktigt blir som hon har tänkt sig. Hon har precis tagit studenten och ser fram emot att ta vara på sommaren. Men så blir hon dumpad av sin pojkvän och hennes bästa vän åker till London. Dessutom stänger caféet hon skulle sommarjobba på. Allt ser mörkt ut men Nova vill ha en sommar i färg och lägger ut en bytesannons på Facebook. Den leder henne till Leo. Supernova är en mysig feelgood för ungdomar som handlar om att leta efter sig själv mellan ungdomen och vuxenlivet. Callum Bloodworth skriver otroligt bra och fångar verkligen känslor i sina formuleringar vilket jag gillar!

Den som vill läsa något läskigt ska spana in Mats Strandbergs nya ungdomsbok Pestblommor. Boken utspelar sig på 1700-talet och handlar om Magdalena vars mamma insjuknar i pesten och dör. Hon och hennes syster skickas till en moster de aldrig träffat som bor på ett mystiskt slott. Mostern verkar tycka illa om Magdalena och många saker verkar konstiga på slottet. Det är en berättelse om mörka hemligheter som illustreras av Elin Sandström. Vi läste Pestblommor tillsammans i Unga läsare och det fanns mycket att diskutera kring boken. Mats Strandberg är duktig på att skapa stämningar och boken var annorlunda mot hur jag trodde den skulle vara. Jag gillar det historiska perspektivet och att många saker är mystiska utan att man riktigt vet om det finns något övernaturligt inblandat eller inte. Mycket handlar också om religionens påverkan och syn på olika frågor vilket är intressant att läsa om. Man får verkligen en bild av hur det kunde vara att leva som ung på 1700-talet. Mycket var annorlunda då men de stora känslorna är alltid detsamma. Att läsa boken när man själv upplevt en pandemi är också intressant. Mats berättade under vårt författarsamtal att han tröstades av att läsa om pesten under coronapandemin och att det var därför han började skriva Pestblommor.

Anna Ahlund är en av mina absoluta favoritförfattare. Jag älskar verkligen hennes ungdomsromaner Du, bara, Saker ingen ser och Ganska nära sanningen. Nu har hon skapat något nytt - kollektivromanen Under men illustrationer av Johan Unenge. I boken får vi i olika delar följa olika personer i ett kompisgäng. Alla får de en efter en brev med målningar av platser i Uppsala där de bor. De tar sig till platserna och när det gör det händer magiska saker för dem. Saker förändras, i relationer och inom dem. Vem är det som har skickat breven? Jag gillar verkligen idén med den här boken och tycker om att få lära känna de olika personerna i kompisgänget och att se saker ur olika perspektiv. Under är en riktigt fin bok om att växa som människa och förstå saker om sig själv och andra. Trots det kan jag sakna att få lära känna karaktärerna på djupet. Det finns något fint i att få läsa om många karaktärer och hur de förhåller sig till varandra men det är när man får komma djupare i en längre sammanhängande berättelse som Anna Ahlund är som bäst som författare. Ahlund fortsätter skildra ett Uppsala där alla får vara precis som de är vilket jag uppskattar. Som ett stort Ahlund-fan hittar jag också blinkningar till hennes tidigare böcker som gör mig glad när jag läser. Under är fint illustrerad av Johan Unenge. Varje kapitel illustreras med en bild på karaktären det handlar om och i boken figurerar också det som ska vara målningarna av platser i Uppsala som karaktärerna får i sina brev. Illustrationerna är otroligt fina och det hade varit roligt att besöka platserna i verkligheten.