torsdag 6 september 2018

PAX-gästblogg: Susanne Hörnell

För att hylla PAX-bokserien av Åsa Larsson, Ingela Korsell och Henrik Jonsson har jag bett några olika personer att gästblogga om sin kärlek till böckerna under PAX-temat här på bloggen. Idag är det dags för Susanne Hörnell. 

Jag är en PAX-älskande 56-åring. Fick veta om böckerna för första gången när jag och en av författarna, Åsa Larsson, var med på samma resa till Assissi hösten 2015. Laddade omedelbart ner de fem böcker så då kommit i serien och lyssnade på dem i rask takt under resan. Älskade PAX-böckerna från första början. Har också haft förmånen att få hjälpa till vid några PAX-boksläpp och vid ett arrangemang för PAX-läsarklasser.
Böckerna är spännande, välskrivna, realistiska, fantasifulla och ger läslusta. En fantastisk blandning av nutida miljöer, händelser, problem, glädjeämnen.... och spännande, läskiga fantasyvarelser från vår nordiska folktro.
Jag är extra förtjust i hur det påverkar det mörka och ondskefulla när människorna i Mariefred inte håller sams. Att freden(pax) i Mariefred är grundläggande. Och hur människor så lätt dras med i anklagelser och beskyllningar mot det ”okända”, i detta fall de två nya fosterhemsbarnen. Jag tycker också om hur allt det otäcka som händer står i kontrast mot det idylliska, vackra Mariefred. 
Det är mycket trovärdiga karaktärer som befolkar PAX-böckerna. Jag tycker om så många av dem så jag har svårt att välja en favorit. Älskar tonåriga Iris med sin hårda, tuffa yta men mer sammansatta insida av mod, längtan, tuffhet, ilska, omsorg och kunnighet. Men är också väldigt förtjust i Alrik som är så glad över att få bo med människor som är kärleksfulla, förstående och som även kan överta en del av hans tunga ansvar för lillebror Viggo. Hans längtan efter att vara en helt vanlig kille. Hans mod ”att våga fast man är rädd” Hans kärlek till lillebror och till hundar. Så finns Viggo som är orädd, tanklös, klåfingrig, härlig, fantasifull mm Men det är inte bara de yngre jag är förtjust i. Jag blir också förälskad i det äldre syskonparet Magnar och Estrid. Älskar relationerna och samarbetet mellan dem och barnen. Icke att förglömma Hej-Henry, Estrid och Magnars bror. Denna hej-glada oppfinnar-jocke med glasöga och flakmoppe. Så har vi de underbara fosterföräldrarna Anders och Laylah som inte är perfekta, men kärleksfulla och väldigt vettiga vuxna. Ja, listan av favoriter kan göras lång. Jag gillar nog allra mest kombinationen av alla som förekommer. Även många som har ”mindre roller” i böckerna. Men MÅSTE jag välja bara EN favorit så blir det nog ändå Iris. Truliga, egentligen underbara tonåringar är favoriter. Och Iris är en sån där tjej jag skulle vilja hänga med, lyssna på, lära mig av, visa hur bra hon är och krama om (så mycket jag skulle få för henne).
Har lika svårt att välja en favoritbok. Många har Mylingen som sin favorit, och jag förstår det. Men det finns så mycket i de andra böckerna jag tycker så mycket om också. Egentligen så är ju alla tio böckerna en enda bok som är uppdelad i tio delar för läsarnas skull. Så min favorit är PAX-serien helt enkelt.😉

Förutom att Ingela Korsell och Åsa Larsson skrivit så bra böcker är de illustrerade på ett lysande sätt av Henrik Jonsson. Och inlästa på ett fantastiskt sätt av Morgan Alling. Mitt heta tips är att både läsa och lyssna på böckerna. Och lyssnar du bara ska du se till att köpa eller låna böckerna för att även kunna se illustrationerna.
Nu när tionde och sista delen i serien kommer ut har jag dubbla känslor. Dels ska det bli fantastiskt att få veta hur det slutar, eller med andra ord läsa färdigt ”boken (den tiodelade)”. Dels är det förfärligt tråkigt att det är slut på den fantastiska serien. Vad ska jag nu längta efter och se fram emot? Men framförallt ska det bli en glädjefest när Draugen släpps. 

Jag är så otroligt glad för PAX-böckerna. Önskar alla att få läsa dem. Tycker de passar barn i mellanstadieåldern,  ungdomar och vuxna i alla åldrar.
PAX önskar Suss

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar