Bibliotekens betydelse

När jag var yngre var jag ofta på biblioteket. Jag lånade en hög böcker och när de var utlästa kom jag tillbaka igen och lånade fler böcker. Det bästa jag visste var att befinna mig bland alla böcker på biblioteket. Jag gick runt bland hyllorna och lånade ofta böcker på måfå. De som såg intressant och spännande lånade jag. Ibland var det böcker som blev nya favoriter och ibland fick de lämnas tillbaka olästa nästa gång jag kom till biblioteket. 

Nu väljer jag böcker att läsa mer strukturerat. Jag går igenom förlagens kataloger för nyutkomna böcker, får boktips på instagram och via bokbloggar och skriver listor på vilka böcker jag vill läsa. Jag får också många böcker skickade till mig av förlagen vilket ofta styr min läsning ganska mycket. Eftersom jag alltid har nya olästa böcker hemma behöver jag inte gå till biblioteket lika ofta och låna nya böcker. Men jag älskar fortfarande att vara på biblioteket och det är så fantastiskt att kunna låna massor av böcker. 

Häromdagen var jag på biblioteket för att hämta en bok jag reserverat. Mitt bibliotek har coronaanpassat sin lokal för att man bara ska kunna gå in låna och lämna böcker och sen gå. Jag tog ett varv runt i biblioteket när jag ändå var där för att hämta min reserverade bok. På snabblånshyllan hittade jag Tvångsamheten av Alexandra Sundqvist och Candy av Hanna-Linnea Rengfors, två böcker jag varit nyfiken på länge. Tvångsamheten har Johanna Lundin pratat om på sin instagram. Det är en prosalyrisk berättelse och jag gillar verkligen det sättet att skriva romaner i diktform. Jag har faktiskt redan börjat läsa och den är väldigt fint skriven. Candy har jag också hört mycket gott om så den fick också följa med hem. 

På ungdomsavdelningen fick jag syn på ett omslag som tilltalade mig. Det var omslaget till De vackraste idioterna i världen av Anette Eggert. Jag läste lite snabbt på baksidan och att boken beskrevs som en "brännande roman om vänskap, kärlek och feminism" gjorde mig väldigt lässugen så jag lånade även den boken. 

Samma dag hade min mamma som jobbar på biblioteket lånat några böcker till mig. Även det är en anledning till att jag inte längre behöver besöka biblioteket så ofta. Om det är någon bok jag vill ha från biblioteket kan ofta mamma låna den till mig. Jag hade bett henne att låna två av de nominerade böckerna till Slangbellan, Inte din baby av Seluah Alsaati och Dömda kvinnor av Elin Hägg. Jag har velat läsa dem böckerna länge och när jag såg att de nominerats till Slangbellan tänkte jag att det var dags att göra slag i saken och läsa dem. Mamma hade också med sig serieromanen Närmare kommer vi inte av Annelie Furmark och Monika Steinholm. Jag har på senaste tiden läst flera serieböcker, bland annat Heartstopper och Gå med mig till hörnet. 

När jag var på biblioteket den där dagen slog de mig hur mycket läslust biblioteksbesök kan ge och hur stor betydelse biblioteket faktiskt haft för mig och mitt läsande. Att gå runt bland bokhyllorna och välja böcker efter omslag var som att hitta tillbaka till mitt den tioåriga bokslukaren i mig. Nu har jag en hög med böcker från biblioteket hemma som jag kommer att läsa en efter en. Någon kanske inte faller mig i smaken och lämnas tillbaka oläst. Men det gör inget. För i bokhyllan finns fler böcker att välja på. 

Läsningen är mitt viktigaste fritidsintresse

Sedan jag var åtta år har jag älskat att läsa. Jag har också alltid velat göra något mer med min läsning. I mellanstadiet var jag med i deckarklubben på biblioteket och några år senare startade jag den här bokbloggen för att få skriva om böckerna jag läste. Häromdagen dök texten De osynliga blir synliga på biblioteket av Paula Högström (Prickiga Paula) upp i mitt flöde. Den publicerades i april förra året på Svensk biblioteksförening och jag minns att jag läste den då. Nu läste jag den igen och kände än en gång igen mig mycket i den. Paula skriver om sitt jobb som ungdomsbibliotekarie där hon startat många bokklubbar för barn och unga som gillar att läsa. Hon menar att läsning inte på samma sätt ses som en hobby eller ett fritidsintresse som till exempel fotboll eller dans. Paula skriver: "De unga läsarna som tycker läsning är det bästa som finns längtar efter sammanhang och en läsande gemenskap. Vi på biblioteken får inte glömma eller prioritera bort dem. Vi behöver visa att läsning är ett intresse som alla andra, för alla som vill." 

Deckarklubben, bokklubben på min gymnasieskolas bibliotek och andra aktiviteter som biblioteket ordnat har varit en viktig del i mitt läsintresse där jag fått lära känna andra som gillar läsning. Men mycket av gemenskapen med andra läsare har jag fått skapa själv. Genom att bokblogga och skriva om böcker på instagram har jag blivit en del av en bokälskande värld och lärt känna många fantastiska människor. Nu har jag, Lexie på Tusen sidor och Emma på Systrarna böcker också startat Unga läsare. Vi tre är alla 19 åriga bokälskare som lärt känna varandra via våra bloggar och sociala medier och vi kände att det saknades ett community för unga som gillar att läsa. Nu har vår facebookgrupp över 90 medlemmar och vi blir ständigt fler. Tanken är att vi ska anordna bokrelaterade aktiviteter som bokcirklar och författarträffar. Hittills har vi haft en bokcirkel om boken Om det regnar i Ahvaz och ett författarsamtal med Annelie Drewsen och vi har flera andra roliga aktiviteter på gång! 

Det är jag, Lexie och Emma som roddar med allt kring Unga läsare och trots att det är mycket fix som behövs har det slagit mig att det är något av det roligaste jag vet. Aktiviteterna med Unga läsare har blivit ett viktigt fritidsintresse och jag hoppas att de andra medlemmarna också känner så. Precis som Paula skriver i sin text råder uppfattningen om att unga läsare inte finns. Men jag vet att det i alla fall finns 90 stycken riktiga bokälskare i åldern 15-25 år i vår grupp på facebook. De finns från norr till söder i Sverige och till och med på Åland. De har läsning som fritidsintresse och vill precis som jag prata om böckerna de läser och dela med sig av sina tankar till andra. Och jag är säker på att det finns ännu fler entusiastiska unga läsare som bara inte hittat till oss än. 

Ibland kan det vara svårt att nå ut med aktiviteter om läsning. Ofta kommer det inte så många till de bokcirklar och aktiviteter som biblioteken har. Men läsfrämjande aktiviteter för unga är otroligt viktigt och det finns många som precis som jag älskar att lyssna på författarsamtal och vara med i bokcirklar. Man måste bara nå ut till rätt personer. Jag hoppas på att ännu fler vill vara med i Unga läsare. Är du ca 15-25 år (lite yngre eller äldre gör inget) och gillar att läsa böcker och diskutera dina läsupplevelser med andra? Gå då med i gruppen Unga läsare på facebook. På instagram under namnet @ungalasare kan alla följa oss och se vad vi gör. I slutet av mars kommer vi att bokcirkla Prinsen av Porte de la Chapelle av Annelie Drewsen och i april ska vi bokcirkla Du är min Bobby Jean av Yrsa Walldén. Vi planerar också för ännu fler bokcirklar och träffar med författare och förlag.

Det ska vara roligt att läsa

Jag lärde mig att läsa som sjuåring men till en början tyckte jag mest att det var svårt och jobbigt. När jag hade fått ett bättre läsflyt ett år senare blev det mycket roligare och jag blev en riktig bokslukare. Något som är svårt och tråkigt är det inte många som vill ägna sig åt. För att få motivation måste man ha roligt. Det gäller även läsning! Som många säkert vet har Svenska förläggareföreningen släppt en ny rapport (Läsandets årsringar) om läsningens tillstånd i Sverige bland både barn, ungdomar och vuxna. Bakom den står Johan Svedjedal och Anna Nordlund. I rapporten framkommer bland annat att läsningen minskar, främst bland ungdomar och vuxna och att vuxna, särskilt män, läser allt mindre för sina barn. Den här rapporten har återigen satt igång debatten kring hur vi ska få barn att läsa. 

Jag var en riktig bokslukare i 11-årsåldern!

Jens Liljestrand menar i sin krönika Sluta gulla - det är dags att tvinga barnen att läsa att föräldrarna måste göra läsningen till ett krav för att få sina barn att läsa. Annars kommer böckerna att fortsätta konkurreras ut av skärmar. Jag förstår verkligen hans tanke om att ta bort skärmarna och schemalägga läsning för sina barn. Det kan säkert funka för vissa med mutor och tvång men jag själv skulle inte bli motiverad till att läsa om någon tvingade mig att göra det. När mina föräldrar säger att jag ska plocka ur diskmaskinen får jag ingen motivation till att göra det. Men om jag själv upptäcker att diskmaskinen behöver plockas ur gör jag det av fri vilja och känner mer motivation. Läsningen är redan något som för många kopplas ihop med skolan och tvång. Om läsningen hemma också blir ett måste tror jag att det kan bli motsatt effekt. 

"Men tvinga inte - och motivera inte läsningen med nytta. Var varsam med den sista magin vi har i vårt teknokratiska samhälle.", skriver Joel Halldorf i sitt svar till Jens Lijestrand i sin artikel Barns läsning ska inte motiveras med nytta. Jag håller med i det Halldorf skriver. Läsning är något magiskt och roligt och det är det är något som borde framhävas snarare än att ta till med tvång. Grunden för att barn ska börja läsa är att det ska finnas bra böcker. Utgivningen av barnlitteratur ökar ständigt i Sverige och det finns otroligt mycket spännande läsning tillgänglig. Med bra böcker blir det också roligt att läsa. Jag tror på att från barnen är små visa det mysiga och roliga i läsning istället för att muta och tvinga. Men om läsning inte har varit en naturlig del i livet från början är det svårt att det plötsligt ska bli det. Speciellt när vuxna själva inte läser. 

Något jag också tror är viktigt är att låta barnen välja böcker själva. Det är inte alltid de böcker som föräldrarna läste som barn fortfarande håller och lockar till läsning. I nyare böcker som avspeglar det samhälle vi lever i idag kan det vara enklare för barn att känna igen sig. Man måste låta barnen läsa det de vill läsa oavsett om det är en serietidning, faktabok eller roman. Såklart är det bra att hjälpa barnen på traven genom att ta med dem till biblioteket, köpa böcker i födelsedagspresent och se till att det finns böcker tillgängligt hemma. Men för att läsning ska bli något som är roligt och något man faktiskt vill göra måste det få vara frivilligt till en viss del. 

Jag tittade på ett program på SVT med Clara Henry som heter Du clarar mer än då tror och handlar om att Clara Henry ska utmana sig själv med olika fysiska utmaningar. Hon ska till exempel springa längre än ett maraton och simma från Kalmar till Öland. I programmet hade de med en psykolog som berättade att för att finna motivation till något måste man känna att det är något man gör av frivillighet och tro på sin egen förmåga. Det går även att applicera på läsning. Om man själv väljer att läsa blir det roligare än om någon annan tvingar en till det. Och om man är bra på att läsa och tror på sin egen förmåga blir man mer motiverad till att göra det. För att tycka det är roligt att läsa är det alltså viktigt att träna mycket på att läsa och bli bra på det. När läsningen sedan blir en vana tror jag att man snabbt kommer att upptäcka hur mycket det ger en vilket gör det ännu roligare!

Det är intressant att fundera på hur man blir en läsare och vad som motiverar till läsning. Mina tankar satt verkligen igång efter att ha läst Jens Liljestrand och Joel Halldorfs texter. Förutom att läsa deras artiklar skulle jag rekommendera att lyssna på samtalen "Lockande läsning för generation Alpha", "I fokus: Ingela Korsell, Martin Widmark och Petrus Dahlin" och "Är läskunnigheten hotad?" på bokmässan. Där får man mycket inspiration kring bra läsning för barn och hur man får barn att läsa. Samtalen går att se i efterhand på bokmässans hemsida. Det finns engagemang för och samtal om barns läsning och det glädjer mig. Men svårigheten blir att nå ut till de som behöver höra det. De som lyssnar på samtal på bokmässan och läser Svenska förläggareföreningens rapport är säkerligen människor som redan läser högt för sina barn och har böcker hemma. De som behöver höra detta befinner sig i andra rum och förstår kanske inte heller vikten av läsning. 

Alla kan vi göra något för att öka läslusten! Jag vill visa hur roligt jag tycker det är att läsa genom min blogg, mina sociala medier och att prata med människor om böcker. Kanske kan min läslust och boklycka smitta av sig till andra. Det är precis som Ingela Korsell skriver i Mariefreds tidning i artikeln Tips på hur vi kan smitta våra barn med läsbacillen! (där det för övrigt finns många bra tips för att öka barns läslust) att vi borde starta en läspandemi! 

Tankar, tips och kvinnor i litteraturen

I fredags lyssnade jag på Storytelpodden när jag gick till skolan. Det är en podcast om läsning, böcker och ljudböcker där två medarbetare på Storytel pratar om sin läsning och intervjuar författare. Bra podcast-tips till alla bokälskare! Jag lyssnade på deras senaste avsnitt som handlar om skräck. Det var ett spännande avsnitt där de pratade mycket om vad som skrämmer dem i litteraturen, gav boktips på temat och intervjuade skräckförfattaren Eira Ekre. Men det som fastnade hos mig efter att ha lyssnat på podcasten var när de pratade om boken Rebecca av Daphne du Maurier. De berättade att den handlade om en föräldralös, fattig ung tjej som inte direkt var någon. Det speglades också i att hon inte hade något namn trots att hon var huvudpersonen i boken. De jämförde det med den enda kvinnan i Möss och människor av John Steinbeck. Hon har inget namn och är ingen i boken, hon är bara en funktion. Eftersom att jag nyligen läst den boken i skolan fick det mig att fundera över detta. Att det finns böcker som nästan inte har någon kvinnlig karaktär. Att kvinnorna i vissa böcker bara finns där för att de fyller en funktion. Att kvinnor som inte har någon betydelse inte har något namn. 

Möss och människor är en klassiker som handlar mycket om utanförskap i samhället. Det var just det vi jobbade med i skolan och därför vi läste den boken. Den enda kvinnan i boken är frun till en av karaktärerna i boken. Efter att ha lyssnat på Storytelpodden tänker jag att de har rätt i att hon bara finns där för att fylla en funktion. Hon finns där för att skildra det som gör Lennie till avvikande. Att hon inte heller har ett namn gör henne också till en karaktär som inte betyder något. Det är synd tycker jag. Att det finns litteratur som förstärker kvinnoförtrycket och böcker där kvinnorna inte har någon betydelse. 

Samtidigt tänker jag att dagens litteratur är mer medveten. Idag ges det ut böcker för både barn, ungdomar och vuxna där starka kvinnor syns och får ta plats. Där kvinnorna är de som är betydelsefulla. Jag tänker bland annat på Godnattsagor för rebelltjejer av Fransesca Cavallo och Elena Favilli som handlar om viktiga kvinnor i historien. Jag upptäckte den boken genom ett videoklipp på Facebook. Det visade en mamma och hennes dotter som gjorde ett experiment genom att ta ut böcker ur en bokhylla. De började med att ta bort alla böcker utan några manliga karaktärer i. Tre böcker var bortplockade. Sedan tog de bort alla böcker utan någon kvinnlig karaktär i. 76 borttagna böcker. Böcker där de kvinnliga karaktärerna inte har någon röst. 141 borttagna böcker. Till sist tog de bort böckerna som handlar om prinsessor. Kvinnor som har en röst och får prata i berättelserna men inte har några drömmar utan bara sitter och väntar på en prins. Endast några få böcker var kvar i bokhyllan. Jag tänkte på den här filmen när jag hörde de prata om karaktären i boken Rebecca i Storytelpodden. Det är en film som ni måste se! Den får mig att verkligen tänka på om de kvinnliga karaktärerna i böckerna jag läser verkligen får samma plats som de manliga karaktärerna. 

                      

För att avsluta det här inlägget vill jag också tipsa om de nyutgivna samlingsvolymen av de 14 kvinnliga nobelpristagarna i litteratur. Flera förlag har gått ihop och ger nu ut otroligt fina utgåvor av nobelpristagarna som är vackert formgivna av Kristin Lidström. Så fina böcker som uppmärksammar och ger de kvinnliga författarna plats. Som ger kvinnorna röst och betydelse. I nästa inlägg här på bloggen kommer jag också att tipsa om böcker som alla borde läsa i skolan. Böcker som tar upp ämnen som könsroller, förintelsen och feminism. Böcker där kvinnliga karaktärer får ta lika stor plats som de manliga och som dessutom är väldigt bra. 

Selma Stories tävlar just nu ut samlingsvolymen på instagram.

Om böcker i böcker

Jag älskar att läsa och något av det bästa jag vet är när det handlar om böcker i en bok jag läser. Att läsa om karaktärer som också är boksälskare gör på något sätt att jag kommer ännu närmre karaktärerna och känner igen mig mycket mer. Mitt liv består till stor del av böcker och jag tror verkligen att det kan vara en fördel att ha med böcker i böcker. För det första så är ju de många som läser böcker bokslukare. Därför tror jag många uppskattar att läsa om böcker i böcker. Dessutom lär man känna en karaktär mycket bättre genom att veta vad den läser. Jag tycker verkligen om karaktärer som läser eftersom att jag kan relatera till människor som läser. Men att få veta specifika titlar som personen tycker om gör också att man bildar en uppfattning om på vilket sätt personen är. 

En bok där människor läser blir också så mycket mysigare tycker jag. Att få följa med en karaktär till en bokhandel eller ett bibliotek eller att få veta vad den läser njuter jag av i en bok. Jag gillar speciellt böcker som tar med citat från andra böcker eller författare och där man får veta specifika titlar som Saker ingen ser av Anna Ahlund och Karta för förälskade och andra vilsna av Johanna Lindbäck. I den förstnämnda boken får vi följa olika karaktärer där främst en av dem läser mycket. Jag hade läst många av de böcker hon hade läst och en sak som gjorde att jag kunde känna igen mig i henne var böckerna hon läste. En annan av huvudpersonerna i Saker ingen ser hittar lappar med Karin Boye-citat på. Även det blir en litterär blink till oss läsare som jag tycker verkligen fördjupar handlingen. I Johanna Lindbäcks bok får vi följa två personer som båda gillar att läsa. Det är sommarlov och de är på landet. De

pratar om böcker, läser böcker och besöker bibliotek vilket jag verkligen tycker förhöjer mysfaktorn i boken. 

Sedan finns det också böcker med påhittade böcker i. Då tänker jag på Harry Potter av J.K Rowling och PAX-serien av Åsa Larsson, Ingela Korsell och Henrik Jonsson. I Harry Potter handlar det mycket om böcker de behöver till skolan och när de försöker vinna över något monster händer det att de letar efter råd bland skolbibliotekets magiska böcker. Även i PAX finns det ett bibliotek med magiska böcker. Estrid och Magnar vaktar det hemliga biblioteket där magiker kan söka kunskap. Alrik och Viggo måste hjälpa till att skydda biblioteket när onda krafter härjar i Mariefred. Ingela Korsell som är en av författarna till serien berättade en gång för mig att det var någon som hade sagt till henne att PAX-böckerna i grunden handlar om att läsa. Ju mer jag har funderat på det desto mer har jag kommit fram till att det kanske stämmer. Redan i första boken råkar bröderna ut för ett monster, en edimu, som bor i en bok och i hela resten av serien återvänder de alltid till biblioteket och böckerna när de måste ta reda på någonting. Inte konstigt att böckerna lockar till läsning när de både är otroligt spännande och handlar om böcker på ett coolt sätt!

Andra boktips som involverar böcker är Norra Latin av Sara Bergmark Elfgren där en av huvudkaraktärerna är en riktigt fangirl. Hon läser mycket och är ett stort Harry Potter-fan. I After-serien av Anna Todd älskar Tessa att läsa och även Hardin är en riktig boknörd även om han inte alltid erkänner det. Även i Ingrid Jönssons bok Bokhunden Edgar och katten Lollo handlar det en del om läsning. 

Sammanfattningsvis älskar jag böcker om böcker och vill gärna läsa fler sådana. Gillar du böcker som handlar om böcker? Berätta gärna i kommentarerna! Jag undrar också vilka som är era bästa boktips på böcker som handlar om böcker? Tipsa mig!

Att lägga ifrån sig böcker

En sak jag har funderat på den senaste tiden är att lägga ifrån sig böcker. Jag har haft väldigt många böcker i min läshög och när jag har läst en bok jag inte riktigt gillat har det känts onödigt att läsa den när jag har så många andra att läsa. Om det är en helt okej bok som jag läser, läser jag oftast ut den, men om jag inte gillar boken jag läser eller hellre vill läsa något annat lägger jag ifrån mig boken. Läsningen ska ju vara lustfylld och rolig och om man läser en bok som man inte gillar blir det ju inte så roligt. Jag tycker att jag har blivit bättre på att lägga ifrån mig böcker nu än vad jag var förut. Jag brukar tänka att jag ska längta, åtminstone lite, till at få fortsätta läsa boken. Det ska kännas roligt att få fortsätta läsa en bok och inte kännas som ett måste. Om jag läser en bok som jag inte längtar efter att fortsätta läsa läser jag mycket mindre än vad jag brukar göra och då burkar det ofta vara dags att lägga ifrån sig boken. Men samtidigt, om boken är ett recensionsexemplar känns det som att jag måste läsa färdigt boken. Ibland gör jag det, men ibland lägger jag den ifrån mig. Livet är faktiskt för kort för att läsa böcker man inte vill läsa. 

Men hur många sidor ska man ge en bok då? 20, 50, eller kanske 100? Har man inte fastnat för en bok i början kommer man säkert inte göra det sedan heller. Men boken kan ju faktisk bli bättre. Det är svårt det här. Jag har försökt att läsa det jag vill läsa på senaste tiden och inte tvinga mig till att läsa något jag inte vill läsa. Det är nog bra att ha i bakhuvudet att läsning ska vara något roligt och inte ett måste!

Hur tänker du? Lägger du ifrån dig en bok om du inte fastnar för den? Hur många sidor ska man ge en bok? Eller ska man fortsätta läsa även fast man inte gillar boken?

Att växa med böcker och hur åldern påverkar det man läser

Böcker har funnits i mitt liv sedan jag var liten. Jag blev läst för innan jag kunde läsa själv och från att jag var runt 8 år har jag alltid läst! En sak jag tänkt på den senaste tiden är vilka olika böcker jag läst vid olika åldrar och hur min ålder har spelat roll för vad jag har läst. Jag fyllde nyligen 16 år, vilket fick mig att tänka på att jag nu växt ur ålderskategorin 12-15 år på böcker. Jag läser ju alla sorters böcker oavsett vilken ålder de rekommenderas för. Men det var ändå en tanke som slog mig, att jag nu räknas som Ung vuxen och inte 12-15 år längre. Det känns lite läskigt att bli äldre och konstigt att lilla jag inte kommer att räknas som ett barn länge till. Barn- och ungdomsböcker kommer nog alltid ligga mig nära om hjärtat ändå, det är i litteraturen jag spenderat en stor del av min uppväxt och det har nog också präglat mig som person mycket!

Mellanålders-Agnes läser!

Jag minns när jag fyllde 13 år och då inte längre var i mellanåldern (9-12 år). Plötsligt var jag tonåring och skulle läsa ungdomsböcker. Jag hade haft en riktig deckarperiod mellan 10-12 år och läst massor med deckare för mellanåldern. Det var böcker som jag verkligen tyckte om att läsa och under den perioden ville jag till och med bli kriminaltekniker. När jag sedan blev 13 år och "förväntades" läsa ungdomsböcker var det inget som riktigt lockade mig. Jag tyckte att de mest handlade om fester, sex och annat som jag inte alls var i närheten av. Men samtidigt hade jag läst nästan alla deckare för mellanåldern och många vanliga 9-12 års böcker och det fanns inte så mycket kvar för mig att läsa. Dessutom var jag bra på att läsa och behövde lite mer utmaning i böckernas svårighet, men jag ville inte läsa om de ämnena som jag då upplevde att de flesta ungdomsböcker innehöll. Jag var heller inte så mycket för fantasy, vilket annars kanske skulle varit en bra genre för mig just då. Här har jag skrivit ett blogginlägg om just det!

Ju äldre jag blivit desto mer har jag fastnat för ungdomsböcker! Just nu är det de bästa böckerna enligt mig. Jag älskar att läsa om kärlek och vänskap och kan känna igen mig mycket i de böckerna, även om jag fortfarande inte är så mycket för att läsa om fester och alkohol. Fantasy är också en genre som jag har fastnat mer för än tidigare. Jag gillar fortfarande inte ren och skär fantasy som helt utspelar sig i en annan värld. Men urbanfantasy som utspelar sig i en miljö jag kan känna igen mig i men några övernaturliga inslag brukar jag gilla! 

Ung vuxen-Agnes läser!

I högstadiet läste jag nästan uteslutande ungdomsböcker, vi hade en bokcirkel på elevens val i skolan och där lästes det 9-12 års böcker och ungdomsböcker. När jag började gymnasiet slogs jag av att man pratade mycket om vuxenböcker. På skolbiblioteket tipsades det mycket om skönlitteratur för vuxna, lärarna pratade om det och flera av mina klasskamrater valde vuxenböcker när vi skulle läsa en bok på svenskan. Det blev så vuxet helt plötsligt. Jag som fortfarande läser barnböcker blev lite förvånad att det var så stort fokus på vuxenböcker. Jag framstår också som en läsande person, men ibland kan jag känna att jag inte läser rätt litteratur eftersom att jag till största del läser barn- och ungdomsböcker. På skolan har vi en bokcirkel och där har vi läst både vuxenböcker och ungdomsböcker. Nu har jag insett att det faktiskt inte är så stor skillnad på ungdomsböcker och vuxenböcker förutom att vuxenböcker oftast handlar om en äldre person. Jag har läst några vuxenböcker på senaste tiden, som jag förvisso tyckt om, men ungdomsböcker är ändå det jag dras till mest! Som ung vuxen kommer jag att läsa både barnböcker, ungdomsböcker och vuxenböcker och det är jag glad över!

Stressen att hinna läsa

På mitt skrivbord har jag två högar med olästa böcker. Böcker jag är sugen på att läsa, böcker som det inte blivit av att jag läst och recensionsexemplar som landat i brevlådan den senaste tiden. Just nu är det nästan 20 stycken böcker som ligger där och väntar på att bli lästa. Några av böckerna har legat där länge och inte blivit lästa, vissa är köpta på bokmässan och vunna i tävlingar och några är recensionsexemplar av böcker som jag egentligen inte hade tänkt att läsa innan jag fick dem. Även om det är jätteroligt att få hem böcker så kan de här bokhögarna ge mig en del stress. Jag vet att det kommer ta ett tag innan jag har hunnit läsa ut de här böckerna och det kommer hela tiden fyllas på med fler. Ibland saknar jag att kunna gå till biblioteket, låna hem några böcker på känn och sedan gå hem och läsa dem utan någon stress. Det kan jag inte riktigt nu efter som att jag känner att jag måste läsa de böcker jag har hemma först. Och när jag får recensionsexemplar hemskickade vill jag såklart läsa dem så fort som möjligt och skriva så bra recensioner jag kan. Men de böckerna kanske inte alltid är de böckerna jag är sugen på att läsa just då. 

Jag försöker tänka att jag tar en bok i taget och att det inte gör något om det tar ett tag innan jag läser böckerna. Men jag vill ju läsa alla nu! Dessutom växer sig listan på böcker jag vill läsa längre och längre och ibland känner jag att jag inte läser de böckerna jag egentligen vill läsa eftersom att jag känner en press att jag måste läsa de böcker jag får hem. När man går i skolan, behöver plugga hemma, ska träna, träffa kompisar och annat som vardagen erbjuder kan det vara svårt att hinna läsa. Ibland går tiden också åt till andra saker och då kan jag bli stressad över att jag gör fel saker, jag borde läsa istället för att hålla på med mobilen till exempel. 

Det är tråkigt att känna stress över att hinna läsa böcker. Läsningen ska vara lustfylld och roligt, inte ett måste. Jag tycker ändå att jag har haft ett bra läsflow på senaste tiden och är väldigt glad över att ha alla dess böcker framför mig! Sedan jag började bokblogga för ungefär 3 och ett halvt år sedan har läsningen blivit en ännu större del av mitt liv och det är jag väldigt glad för! Läsningen får mig att må bra och jag märker hur jag saknar böckernas värld när jag inte läst på en dag. Ibland känner jag stress över att jag har så många böcker jag måste läsa, men oftast är läsningen något jag längtar till och uppskattar!

Hur tänker du kring det här? Kan du också bli stressad över att hinna läsa? 

Världsbokdagen

Idag, den 23 april, är det världsbokdagen! Det är en temadag som instiftades för att uppmärksamma boken och det vill ju självklart jag göra!

Det här är en bild på mig, sommaren 2013. Jag var mellan 11 och 12 år, i den magiska mellanåldern. Den sommaren läste jag 14 böcker och älskade det! Ett år senare startade jag den här bloggen som har haft stor betydelse för mitt liv. Jag har fått uppleva saker jag aldrig skulle gjort annars och jag har träffat många människor jag annars aldrig skulle ha träffat. Och allt började med böckerna.

Böcker spelar en stor roll i mitt liv och idag, på världsbokdagen hyllar vi dem!

Påsklov, Harry Potter och livet i allmänhet

Hej och god dag alla bokälskare! Idag är det söndag och jag hade tänkt att skriva ett inlägg om vad som händer i mitt liv just nu och lite allt möjligt. Just nu känner jag mig smått tom på idéer till bloggen, men jag hoppas att det vänder snart. Jag tänkte i alla fall att det kunde vara kul att skriva lite om det jag tänker på just nu, så vi kör igång!

Mitt liv har på senaste tiden varit fylld av skola, nationella prov och dans, men nu är det äntligen påsklov. Jag ska läsa, vara med kompisar, gå på bibliotekets skrivarverkstad, åka bort och inte plugga! Det ska bli skönt att släppa skolan ett tag och fokusera på andra saker.

Just nu läser jag tredje Harry Potter-boken, Harry Potter och fången från Azkaban, som jag hoppas på att läsa ut snart! Jag skrev ju ett inlägg om vad jag tyckte om den första boken i serien, men jag har liksom inte känt att jag vill recensera de här böckerna. Jag vet egentligen inte varför, har kanske inte så mycket att säga om dem och så har ju så många andra recenserat dem. Men jag tänkte berätta lite vad jag tycker om serien hittills i det här inlägget. Jag gillar verkligen böckerna och förstår varför de är så populära. Jag förväntade mig inte att jag skulle gilla Harry Potter-böckerna eftersom att det är fantasy. Men jag gillar dem! Egentligen händer det inte supermycket, de är på Hogwarts, går på sina lektioner, stöter på lite problem och så vidare. Jag gillar att läsa om skolmiljön, dels för att jag gillar skolan, men också för att Hogwarts verkar vara ett så häftigt ställe. En annan anledning till att jag gillar de här böckerna mer än vad jag först trodde är nog att de inte bara innehåller fantasy. De realistiska problemen med elaka lärare, retliga elever och kompisproblem är minst lika stora som händelserna med de farliga monstren. Jag gillar också hur J. K Rowling liksom öppnat upp en helt ny värld och väver in så många detaljer. Riktigt bra! Jag kommer absolut fortsätta läsa Harry Potter-böckerna!

Så här i påsklovstider kan man behöva tips på vad man kan göra. Mitt bästa tips är att kolla upp vilka aktiviteter biblioteket har att erbjuda. På Eskilstuna stadsbibliotek kan man gå på äggjakt, skrivarverkstad och lyssna på PAX-illustartören Henrik Jonsson. Det sistnämnda skulle jag gärna gå på, men kan tyvärr inte den dagen.

Jag vill verkligen försöka läsa mycket på lovet, först och främst blir det ju Harry Potter, men sedan hade jag också tänkt att läsa Godnatt Mister Tom av Michelle Magorian, en klassiker som det tipsats om på min bokcirkel i skolan. Jag hoppas att jag gillar den. Sedan får vi se vad jag läser framöver. Jag är sugen på Våra kemiska hjärtan, Tre saker jag inte vet om dig och Katarina von Bredows nya bok Tappa greppet. Men så har jag också några böcker här hemma som jag borde läsa.

Just nu längtar jag mycket till sommaren, jag vill kunna gå runt i sommarkläder, ha sommarlov, läsa utomhus, vara vid vår sommarstuga och bada. Men samtidigt betyder sommarlovet att jag kommer att sluta nian och det känns mest sorligt. Jag har haft en så bra högstadietid och vill inte lämna den redan. Det känns jättekonstigt att jag snart är klar med grundskolan. Om ett par månader slutar jag och jag kommer aldrig mer i hela mitt liv gå i grundskolan. Det är ju helt sjukt. Det som vart min verklighet en stor del av livet kommer snart inte längre vara det. Jag fruktar att jag kommer närmre och närmre studenten. Jag vill inte sluta skolan. Många vill bort från skolan, men inte jag, jag gillar det. Ja, ja, men jag har ju faktiskt massor av roligt att se fram emot i sommar. Jag har sökt till två läger. Ett läger som inriktar sig på matte, engelska, fysik, kemi och biologi. Då är man borta en vecka, går på föreläsningar på förmiddagarna och hittar på aktiviteter på eftermiddagarna. Egentligen är de ämnena mina sämsta ämnen, men jag tyckte det lät roligt. Några av mina kompisar tyckte det var konstigt att jag ville åka på ett läger likt skolan på lovet, men sån är jag, haha. Det verkar kul att träffa andra studiemotiverade och bra att få ett försprång inför gymnasiet. Det andra lägret jag har sökt till är ett skrivarläger som verkar alldeles underbart! Det är på Biskops arnö i fem dagar då man skriver, gör skrivövningar och hittar på olika aktiviteter! Jag hoppas att jag kommer med på något av lägren, helt skrivarlägret, det verkar så kul!

Det var allt jag hade att bjuda på idag! Ha en fortsatt fin söndag!

5 anledningar att läsa böcker

För en tid sedan skrev jag ett inlägg om att vara 15 år och läsa barnböcker, om det fantastiska med läsning och ställde frågan varför det anses som töntigt att läsa av ungdomar. Lexie som driver den fina bokbloggen Tusen sidor var en av dem som kommenterade inlägget med sina egna teorier och nu har hon skrivit ett helt inlägg om vikten av läsning och varför man borde läsa! Ett otroligt bra inlägg som jag tycker att alla borde läsa! Här hittar du det. Lexie inspirerades av mitt inlägg och nu har hon inspirerat mig! Så idag tänkte jag skriva ett inlägg med fem anledningar till varför alla borde läsa böcker!

1. Förståelsen för andra människor - Genom att läsa böcker stöter du på olika typer av människor, olika kulturer och olika platser. Detta gör att du lär dig om andra delar av världen och lär dig förstå andra människor och varför de gör sina val. När man får en förståelse för andra människor kan du se saker från olika synvinklar om bli en empatisk medmänniska.

2. Utvecklat ordförråd - När du läser lär du dig ord utan att du tänker på det. Du lär dig formulera dig och skriva rätt grammatiskt. Forskning visar att man behöver kunna 70 000 ord för att klara sig i vuxenlivet och förstå en vanlig dagstidning. Det enklaste sättet att lära sig ord är att läsa. Genom läsningen lär du dig uttrycka dig så att du senare i livet kan visa dina åsikter. Du lär dig också kommunicera och vara källkritisk vilket är mycket användbart i dagens samhälle. För att ett samhälle ska fungera på bästa sätt måste människor vara källkritiska.

3. Underhållning - Böcker är ett otroligt bra underhållningssätt och tidsfördriv. Inom ett par bokpärmar finns en helt annan värld med magiska upplevelser. Du kan upptäcka hela världen och leva tusentals liv från ditt soffhörn. Läsning är dessutom billigt och du kan läsa vart som helst och när som helst.  

4. Kunskap - Läsning ger kunskap om allt mellan himmel och jord och det finns böcker för alla. Spännande böcker, läskiga böcker, faktaböcker, böcker om sport, matlagningsböcker och allt möjligt. Genom att läsa tränar du på att fokusera och koncentrera dig samtidigt som du blir med kreativ och fantasifull.

5. Hitta dig själv - När du läser böcker kan du finna andra personer som tänker precis som du själv. Du kan relatera till andras upplevelser och känna igen dig i liknande saker som hänt i ditt eget liv. Speciellt som tonåring kan det vara skönt att läsa om personer som tänker som en själv, det gör att man inte känner sig ensam, utan hittar tillhörighet. Böckerna kan också vara ett sätt att hitta sig själv och sin identitet.

Det här var alltså fem viktiga anledningar till att läsa böcker! Avslutningsvist hoppas jag att du som inte brukar läsa böcker, genom det här inlägget blir inspirerad till att börja. Kom ihåg att alla kan bli bokälskare bara man hittar sin rätta bok! Och till dig som redan är en läsare: fortsätt läsa och skriva och fortsätta kämpa för att få andra att uppleva läsmiraklet!

Att ge Harry Potter en chans

Gissa vad jag kom hem med från biblioteket här om dagen! En Harry Potter-bok, det trodde ni inte va?

Jag har aldrig varit särskilt intresserad av fantasy, sience fiction eller den typen av påhittade historier, utan läser hellre mer verklighetstrogna böcker. Men allt eftersom många tipsat mig om Harry Potter och jag har förstått att det är många som gillar de böckerna har jag tänkt att jag kanske ska ge dem en chans. När jag frågar någon vilken den bästa bok de läst är, har jag många gånger fått höra: "HARRY POTTER!" Både bokälskare och sådana som inte brukar läsa böcker annars verkar gilla J. K Rowlings berättelser om trollkarlspojken. Jag vet såklart vad vem Harry Potter är och har sett lite av filmerna, men jag har aldrig läst någon av böckerna. Men efter att ha bläddrat i en av de illustrerade utgåvorna, tänkte jag att det kanske är det jag ska försöka mig på. De illustrerade utgåvorna är oerhört fina och jag tänkte att det kanske inte är lika mastigt att börja med dem. Så nu har jag lånat Harry Potter och De vises sten (som illustrerad utgåva) och ska väl förhoppningsvist ta mig igenom den. Då har jag i alla fall läst den första boken, och det är ju alltid något! Men problemet är att jag har många böcker i min läshög som jag jättegärna vill läsa.

Jag har än så länge läst ungefär 100 sidor och får väl erkänna att den är ganska bra. enligt mig finns det bättre böcker, men den är bra!

Fortsättning följer... Vi får se hur det blir med mitt Harry Potter-läsande, kanske blir jag ett fan, kanske inte. Kanske plöjer jag resten av böckerna, kanske inte.
Gillar du Harry Potter? Vad är det som är så bra med de böckerna och varför tycker du att jag borde läsa dem? Berätta gärna i kommentarerna!

15 år och läser barnböcker

Många i min ålder läser inte alls, bara när de blir tvingade slår de upp en bok, till exempel i skolan. Men då kanske de inte ens läser hela boken, bara en del eller kanske baksidan. De personerna kan inte för sitt liv förstå hur jag kan vara så oerhört intresserad av allt som har med läsning att göra. Det finns också dem som läser lite då och då om de hittar en bra bok. Jag är den där extrema bokälskaren som tänker och pratar böcker hela tiden! Jag läser allt jag kommer åt, när som helst och älskar det över hela mitt hjärta. Den underbara världen som finns innanför ett par bokpärmar kan vara helt otroligt magisk och jag önskar att alla ska få uppleva den känslan. För jag tror att om man någon gång har upplevt läsmagi kommer man vilja uppleva det igen och på så sätt läsa fler böcker. Jag håller med om att alla böcker inte är jättebra, men det är det ständiga sökandet efter nya litterära upplevelser som är så härligt! Och att böcker kan vara så olika varandra, precis som varje människa är en egen person, är häftigt. Det finns verkligen något för alla!

Eftersom att jag är en bokälskare som ständigt är på jakt efter nya böcker att läsa, nya världar att upptäcka och nya karaktärer att upptäcka, tar jag emot varje boktips jag får. Oavsett om det är en ungdomsbok med kärlekstema, en spökhistoria, en barnbok, en roman eller en bilderbok. Jag har alltid en lång lista på böcker jag vill läsa. Just nu är flera av dem barnböcker eller bilderböcker. Jag är 15 år, vilket betyder att jag enligt normen ska läsa ungdomsböcker. De handlar om personer i min ålder och om ämnen som ska intressera mig. Och oftast läser jag den typen av böcker. Jag har en lång rad med fantastiska ungdomsböcker som jag skulle kunna tipsa om. Men som bokälskare tycker jag om böcker i alla former, oavsett om det är en tunn bilderbok med tre ord på varje sida eller en ungdomsbok på 400 sidor med massor av text. De där vanliga människorna som kanske inte läser alls eller bara ibland, förstår inte hur jag kan bli så uppspelt för en bilderbok för 3-åringar. Det kan jag förstå till viss del, men för mig är en bok inte anpassad just till en viss ålder, utan vem som helst kan läsa vad som helst. För mig kan en bilderbok vara intressant för att jag vill lära mig om att skriva. Vilka ord väljer man så att en 3-åring kan förstå och relatera samtidigt som den vuxna som läser boken ska kunna förstå något mellan raderna? Hur kombinerar man text och bild? Och hur skriver man för att texten ska passa för högläsning? Men det kan lika gärna vara att jag njuter av historien och det som sägs med hjälp av text eller bild. När jag läser en lättläst bok för 9-åringar, kan det intressanta vara innehållet, vad som berättas i texten. Men också hur man petar in lite svårare ord för att barnen ska lära sig vad de betyder och hur man gör det.

Vissa kan säga att jag borde läsa böcker med svårare text för att utmana mig själv istället för att läsa lättlästa böcker för yngre barn. Men jag får ut lika mycket av en lätt att läsa-bok som en ungdomsbok. Det blir en bra blandning att läsa olika typer av böcker och när jag läser böcker för yngre barn minns jag tillbaka på tiden då jag var yngre.

Men samtidigt som jag älskar böcker av alla slag grämar jag mig över att stå och titta på bilderböckerna i en bokhandel eller på ett bibliotek. Jag vill inte att folk ska tro att jag har svårt att läsa eller är barnslig. Och trots att majoriteten personerna som vistas på ett sådant ställe förmodligen är något intresserade av litteratur, känns det som att jag får blickar om jag står och tittar på barnböckerna för länge. Om en vuxen person skulle göra det skulle det dock inte vara pinsamt, de kanske har barn att köpa eller låna böcker till.

Det är synd att det är så här. Jag tänker mig alltid för när jag ska läsa på en allmän plats, då väljer jag hellre den där vanliga ungdomsboken före en bilderbok eller lättläst barnbok trots att jag kanske lockas mer av någon av de sistnämnda. Speciellt om jag befinner mig i skolan där det anses väldigt konstigt att läsa frivilligt. Men jag har bestämt mig, 2017 ska bli året då jag läser vad jag vill, var som helt. Jag står redan för att jag är en bokälskare och läser ofta i skolan, men någon gång ska jag banne mig sätta mig med en bilderbok i skolkorridoren.

I det här inlägget lät jag verkligen mina tankar flöda, det här är en ska jag tänkt en del på ett tag. Varför ska man egentligen skämmas över det man läser? De som inte läser borde skämmas över det! Sammanfattningsvis vill jag säga tack till alla mina fantastiska bokvänner på här på internet och i det verkliga livet. Tack för att ni också är så nördiga och förstår! Sedan undrar jag vad ni tänker om det här? Varför tillhör det inte normen att gilla läsning? Är det för att det anknyts till skolan som anses vara töntig? Har ni någon gång upplevt att en person i er närhet ifrågasatt erat val av bok? Berätta gärna!