tisdag 13 april 2021

Min bullet journal januari-mars 2021

Jag har en bullet journal vilket är en som anteckningsbok med prickade sidor där man t.ex kan rita upp sin egen kalender. I min bullet journal skriver jag upp böckerna jag läser och trackar min läsning och idag tänkte jag visa hur mina sidor sätt ut de tre första månaderna det här året. 

Inför 2021 skaffade jag en ny bullet journal och började därför med att skriva Agnes läsdagbok på första sidan. 


På det andra uppslaget gjorde jag en tracker för mitt läsmål på Goodreads som det här året är att läsa 80 böcker. Jag fyller i en bok för var femte bok jag läser. På sidan bredvid skrev jag citatet "Read more of what makes you happy". 


Sedan har jag skrivit upp alla böcker jag vill läsa ur vårens utgivning och vilken månad böckerna kommit ut. När jag har läst boken gör jag ett kryss bredvid titeln. 


I januari inspirerades jag av Amanda Rach Lee på youtube och gjorde ett tema med papperstranor. Citatet jag skrivit är från en av böckerna ur Pages & Co-serien av Anna James. 


Januari fortsätter med böckerna jag läste under månaden och citatet "No one is too old for a story before bed" som också det kommer från en av Pages & Co-böckerna.



I februari valde jag att ha ett färgglatt och blommigt tema. 





Mars månad fick kantas utav stjärnor i röda och orangea toner. När jag la ut en bild på instagram var det en som undrade om det var inspirerat från filmen och boken Moxie. Det är det faktiskt inte men skulle mycket väl kunna vara eftersom jag i mars såg filmatiseringen. 




Ni får en liten sneak peak på aprils första uppslag också. Där blev det lila blommor!


Jag tycker bullet journaling är ett roligt sätt att vara kreativ och det bästa är att man kan anpassa den utifrån vad man själv vill skriva ner och har behov av att hålla koll på. Hoppas ni gillade inlägget!

torsdag 8 april 2021

Läst i mars

Mars månad är slut och den har bjudit på en hel del läsning! Nu ska jag berätta om böckerna jag läste under månaden!

Tilly and the map of stories av Anna James var den första boken jag läste i mars. Det är den tredje boken i trilogin om Tilly som kan bokvandra genom böcker. Jag hade svårt att komma in i boken och koncentrera mig på läsningen vilket gjorde att det inte blev en lika bra läsupplevelse som de två första böckerna. Jag gillar verkligen berättelsen och universumet men det kanske inte var rätt tid för mig att läsa den då. Jag får läsa om böckerna om Tilly någon annan gång!

Jag skriver till honom och säger att allt är okej av Ebba Hyltmark är en ny lättläst bok för ungdomar. Den är skriven helt i chattmeddelanden och handlar om kärlek. Jag tror att många unga skulle uppskatta den här boken då det är ett intressant sätt att skriva en bok på. Vi hade ett författarsamtal med Ebba Hyltmark med Unga läsare i mars och det var väldigt intressant att höra henne berätta om sitt skrivande. 

Dansa med Sigge av Lin Hallberg och Margareta Nordqvist var nostalgisk för mig att läsa eftersom jag tyckte mycket om böckerna om Sigge när jag var yngre. Nu har en ny bok i serien kommit och det var mysigt att läsa den!

Gå med mig till hörnet av Annelie Furmark är en serieroman som jag hört mycket gott om. Jag tyckte karaktärerna och berättelsen var ganska speciell men ändå intressant. Det handlar om en kvinna som är gift men träffar en annan kvinna på ett kulturevenemang. De blir kära i varandra men lever fortfarande kvar i sina äktenskap och deras respektive vet om att de träffas. 

Ellens val - Det nya livet av Helena Dahlgren är första delen i en ny feelgood-serie som utspelar sig i början av 1900-talet. De två första böckerna är skrivna av Helena Dahlgren och de två kommande delarna är skrivna av Moa Eriksson Sandberg. Under mars lyssnade jag på första delen som ljudbok. Den handlar om Ellen som kommer till universitetsstaden Ljungsala för att leta efter sin syster. Hon stannar kvar där och börjar ett nytt liv. Supermysig bok!

Bikupan av Sarah Crossan är en bok skriven som prosalyrik, alltså en roman skriven i diktform. Jag har tidigare läst Sarah Crossans ungdomsbok Vi är en och blev därför nyfiken på även den här boken. Bikupan är skriven för vuxna läsare och handlar om en kvinna som är gift men har en affär med en annan man. När den här mannen dör möter hon hans fru och lär känna henne. Jag fastnade tyvärr inte helt för boken men så är jag inte riktigt målgruppen heller.

Sonjas verkstad - Chipstjuven av Ingrid Jönsson är en lättläst bok för 6-9 åringar som jag läste under månaden. Den här gången har någon gjort inbrott på Sonjas mack och Jon och Eddie bestämmer sig för att ta reda på vem det är som är tjuven.

Hokus Pokus - Den lilla häxan av Fabian Göransson riktar sig också den till 6-9 åringar. Det är en bok skriven i serieformat om Ida som hittar en häxhatt som gör henne magisk. Spännande med fina bilder!

Tvångsamheten av Alexandra Sundqvist är en prosalyrisk bok som handlar om ett förhållande som till en början är bra men som när allt utvecklar sig visar sig inte vara någon härlig relation. En berörande berättelse som är otroligt vackert skriven.

De vackraste idioterna i världen av Anette Eggert lånade jag på måfå på biblioteket då jag drogs till omslaget och lockades av att den beskrevs som en bok om feminism, kärlek och vänskap. Den handlar om Marit som som blir kär i Frank som hon inte alls borde bli kär i. Han har varit taskig mot folk tidigare och hon vill inte riktigt släppa in honom trots de starka känslorna. Samtidigt pratar Marits mamma på om jämställdhet och nu börjar Marit förstå de skillnader som finns mellan män och kvinnor. Kanske ska hon skriva om det i sin samhällskunskapsuppgift. De vackraste idioterna i världen kändes som en vanlig ungdomsbok med kärlek, vänskap och festande. Jag gillade vissa delar av den men jag tror inte det är en läsupplevelse jag kommer minnas särskilt länge.

Poet X av Elizabeth Acevedo däremot kommer jag för alltid bära med mig. Även den är skriven på prosalyrik och vilket språk! Boken handlar om Xiomara som kommer från en religiös familj med många regler. Av sin tvillingbror fick hon en gång en anteckningsbok och den har hon fyllt med sina ord. På skolan har en spoken word-klubb skapats och Xiomara blir uppmuntrad av sin lärare att gå med. Hon vill nog det men har sin konfirmationskurs på samma tid. Samtidigt lär hon känna Aman men hennes mammas ord om att synda finns ständigt i bakhuvudet. En riktigt bra bok som fick mig att inse hur kul det är att skriva haikus!

I april ser jag fram emot ännu mer bra läsning! Bland annat ska jag lyssna på andra delen i Ellens val-serien och läsa många böcker ur min läshög.

måndag 5 april 2021

Tävling på instagram - Engelforstrilogins 10-årsjubileum

I år firar Engelforstrilogin av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren 10 år! Tillsammans med Rabén & Sjögren kommer jag därför att lotta ut hela trilogin och ett snyggt print. Engelforstrilogin består av böckerna “Cirkeln”, “Eld” och “Nyckeln” och handlar om sex gymnasietjejer som får veta att de är häxor och blir utvalda att bekämpa ondskan. 


När böckerna kom ut började jag läsa “Cirkeln” men då var jag lite för liten och tyckte den var väldigt läskig. Men nu har jag börjat lyssna på boken igen och tycker att den blandar spänning och vardag på ett bra sätt. 


Tävlingen hålls på min instagram @agnes_lindholm!



Jag skriver till honom och säger att allt är okej

Ebba Hyltmark är 20 år och har redan skrivit tre riktigt bra ungdomsböcker. Hennes senaste bok heter Jag skriver till honom och säger att allt är okej och är en lättläst bok för ungdomar skriven i chattformat. 

Genom Vanessas chattkonversationer Genom chattkonversationer får vi lära känna Vanessa som är tillsammans med Mio men råkat hångla med en annan person på en fest. Nu får hon inte riktigt ihop sina känslor. Är hon fortfarande kär i Mio eller är hon faktiskt intresserad av den här andra personen?

Hela boken är alltså skriven som sms och mobilanteckningar vilket gör den här boken unik. Det är en genial idé och något jag verkligen tror kan locka ungdomar till läsning. För vilken tonåring chattar inte med sina kompisar. Jag skriver till honom och säger att allt är okej är en lättläst bok som inte blir barnslig då den trovärdigt beskriver känslor och tankar många ungdomar kan känna igen sig i. Samtidigt gör chattfomatet att historien blir enkel att läsa samtidigt som man som läsare måste sätta sig in in i kontexten bakom meddelandena vilket gör berättelsen komplex.

Jag skriver till honom och säger att allt är okej är första delen i serien Nevermind och även om jag gillade Ebba Hyltmarks tidigare böcker Alla suger och det är ingens fel och Jag kan nästan känna solen mer ser jag fram emot att läsa de kommande böckerna i serien. Idén ligger helt i tiden och jag är övertygad om att många ungdomar kommer att gilla den!

Författare: Ebba Hyltmark
Förlag: Hegas
Åldersgrupp: från ca 13 år
Köp: t.ex hos Adlibris, Bokus eller din lokala bokhandel

fredag 2 april 2021

Intervju med Annelie Drewsen

 Annelie Drewsens nya bok Prinsen av Porte de la Chapelle om Salar som flyr från Sverige och kommer till Paris och Porte de la Chapelle berörde mig starkt. Vi hade ett författarsamtal med Annelie med Unga läsare och det var intressant att höra henne berätta om boken, sin research och skrivande. Det hon har att berätta vill jag ska nå ut till fler och jag har därför gjort en intervju Annelie Drewsen. Den kan ni läsa här!


Annelie Drewsen, foto: Ulrica Zwegner
I Prinsen av Porte de la Chapelle får vi möta Salar som flyr från Sverige efter att ha fått avslag på sin asylansökan. Hur skulle du beskriva Salar?
Han är en helt vanlig kille som har varit med om svåra saker i sitt liv. Som papperslös hazar i Iran hade han aldrig några rättigheter under sin uppväxt. Tvärtom har rasism, fattigdom och våld alltid varit en del av hans liv. Han har flytt till Europa och lämnat sin familj, men hittat ett nytt sammanhang under de tre år han bott hos Karin och Albin i Sverige. Allt detta har givetvis påverkat honom och när boken börjar befinner han sig i en akut kris, eftersom han inte får stanna i Sverige. Han är både självständig och vilsen, rädd och arg. För att orka klipper han kontakten med sin svenska familj och försöker tränga bort minnen och känslor, men det funkar inte riktigt. Ibland blir det kaos i skallen, men Salar lyckas ändå fortsätta vidare. Han är killen som klarar sig.

Hur fick du idén till Prinsen av Porte de la Chapelle?

Jag har tidigare arbetat som lärare i svenska som andraspråk och märkte under 2016 att flera av mina tidigare elever fick avslag på sina asylansökningar. Det hade hänt tidigare, men inte i den omfattningen. Vi var många som reagerade och agerade då, bland annat genom att försöka lösa de situationerna som uppstod. Men många ungdomar gav upp om Sverige och flydde vidare, framförallt till Frankrike. Eftersom jag befann mig mitt i detta kände jag ett ansvar för att använda min röst som författare. Bland annat tog jag initiativ till en debattartikel som cirka 150 barnboksförfattare skrev under. Men när situationen inte blev bättre kände jag ett allt starkare behov av att berätta om det skönlitterärt. En roman kan beröra sina läsare på djupet på ett helt annat sätt än debattartiklar eller tidningsartiklar. Det svåra var att hitta en form för att gestalta en ganska komplicerad situation. Till sist skrev jag en novell som heter ”Tusen tashakor, hejdå” om när Salar säger hejdå till sin svenska lillebror Albin. Sedan kunde jag inte släppa Salar, så jag skrev vidare. 


Du har gjort en gedigen research till boken, kan du berätta lite om den?

När jag skrev om Salars flykt från Sverige kom jag till en punkt där jag insåg att mina tidigare kunskaper och min fantasi inte räckte till, så jag fick helt enkelt resa till Paris. För det är där han hamnar, i ett tältläger i närheten av tunnelbanestationen Porte de la Chapelle. Eftersom jag i min text ville vara så nära Salar som möjligt var jag tvungen att se, lukta och uppleva samma sak som han – i den utsträckning det var möjligt. Så jag träffade ungdomar som bodde på gatan, besökte tältlägret och andra platser som är viktiga, till exempel biblioteket där man kan ladda mobilen eller svenska kyrkan som startat ett språkcafé för svensktalande flyktingar. Eftersom jag arbetar som journalist också kunde jag använda mina vanliga researchmetoder, som att vara på plats och att ställa frågor, men sedan skriva om det skönlitterärt. 


När jag var i Paris var Salar med mig hela tiden, som en skugga, och jag såg allt genom både mina egna och hans ögon. Det var avgörande för att jag skulle kunna skriva klart boken. Ofta är det ju de små detaljerna, som en skylt, någon som passerar på gatan eller en doft som sätter igång fantasin. I skrivandet växer sedan berättelsen fram. Jag visste inte på förhand hur det skulle gå, utan skrev intuitivt och lät Salar bestämma det mesta. 


Karaktärerna i Prinsen av Porte de la Chapelle känns väldigt trovärdiga och som läsare förstår man verkligen deras känslor. Hur gör du för att sätta dig in i karaktärerna du skriver om?

Tack, vad fint att du tycker det. Min grundinställning är att vi människor har mer gemensamt än vad som skiljer oss åt. Även om jag är en vit medelklasstant så har jag erfarenheter som överlappar Salars och de andra karaktärernas erfarenheter. Där börjar det, men sedan är ju inlevelseförmågan central. Utan den skulle det inte finnas fiktion. Genom skrivandet försätter jag mig i samma situation som Salar – i alla fall mentalt – och låter alla tankar, intryck och känslor ta vägen genom mig själv. Det är bitvis en väldigt jobbig process, som i bästa fall utmynnar i en text som känns … självupplevd. I någon mening har jag ju upplevt det jag skriver om, på samma sätt som läsaren upplever något genom att läsa. Jag tror att skönlitteraturen är ett av det starkaste medel vi har för att förstå världen och oss själva. I grunden är det därför jag skriver, för att försöka förstå. 


Prinsen av Porte de la Chapelle berör ett tungt ämne men är ändå enkel att läsa. Hur skriver man starka scener på ett bra sätt?

Jag vet inte om jag har något bra svar på det, men antagligen är det inte helt oväsentligt att jag har skrivit många lättlästa böcker tidigare. Det har säkert satt sina spår i mitt språk, även om jag den här gången också njöt av att ett friare skrivande utan att behöva kompromissa med ord och formuleringar. 


Men om jag ska säga något så handlar det mycket om att skala bort. Någon har sagt att vissa formuleringar kan behövas för att skriva en text, men inte för att läsa den. De fungerar som ett slags byggnadsställningar för berättelsen och när den väl är klar kan man riva dem. Så jag strök mycket. Det ger också ett bättre driv. I ”Prinsen av Porte de la Chapelle” finns till exempel en övergreppsscen. Där strök jag ganska mycket sent i redigeringen, framförallt Salars tankar och känslor, och ändrade samtidigt vissa formuleringar så att de blev mer precisa. Om det är en kuk så ska det stå ”kuk”, och inte ”den äckliga saken”. Sådana saker. 


Många av dina böcker berör temat flykt och att vara ny i Sverige. Hur kommer det sig att du återkommer till det temat?

För att det berör mig, från början genom mitt tidigare arbete som lärare i svenska som andraspråk. I mitt klassrum fick jag höra många berättelser som jag inte mötte någon annanstans. Det öppnade världen för mig, på samma sätt som Monica Zaks böcker öppnade världen för mig som barn. Hon skrev på ett sätt som gjorde att en politisk kamp på en kontinent jag aldrig hade varit på tycktes angå mig. Det var häftigt. Som 19-åring flyttade jag ensam till Mexiko utan att kunna mer än två, tre ord spanska. Även om det är långt ifrån en flykt har nog den erfarenheten format mig, på sätt som jag kanske inte är helt medveten om. 


Dessutom är jag helt ointresserad av att undersöka den svenska medelklasstillvaron. Det får andra gärna göra. Med det menar jag inte att det råder något motsatsförhållande, tvärtom kan flykt mycket väl hänga ihop med medelklassliv, vilket också gestaltas i min bok. 


Vilka vill du ska läsa Prinsen av Porte de la Chapelle och vad är det viktigaste budskapet du vill förmedla?

Jag hoppas att såväl ungdomar som vuxna ska läsa boken och bli berörda. Där finns spänning, sorg och smärta men också människors värme och vänlighet – det som håller samman tillvaron när allt går åt helvete. Häromdagen fick jag ett mejl från en man i 70-årsåldern. Han hade läst boken och undrade varför den var klassad som barnbok och inte vuxenbok. ”Den är värdefull för alla”, skrev han. Jag har också märkt att många vill prata om boken efter att ha läst den, så jag hoppas att lärare och bibliotekarier ordnar boksamtal kring den, särskilt för ungdomar. 


Förhoppningsvis kan boken berätta något om vad det innebär att leva i Europa just nu. Jag har försökt gestalta ett samtidshistoriskt skeende som vi behöver många olika slags berättelser om. Det finns en politisk dimension i det, inte så att jag vill föra fram en specifik politisk ståndpunkt, utan mer att jag vill försöka förstå hur människor påverkas av politiska beslut. Inte bara Salar, utan hur vi alla påverkas. Vilket sorts samhälle lever vi i och vad gör det med oss?


Stort tack Annelie för din fantastiska bok Prinsen av Porte de la Chapelle och för att du ville vara med i min intervju!

tisdag 30 mars 2021

Prinsen av Porte de la Chapelle

Annelie Drewsen är en etablerad författare som tidigare skrivit många lättlästa böcker för barn och unga. Ett återkommande tema i hennes böcker är flykt och att vara ny i Sverige. I hennes nya bok Prinsen av Porte de la Chapelle handlar det om att fly från Sverige och det är inte en dystopisk berättelse. Det som sker i boken händer nu och är baserat på verkliga omständigheter. 

Boken handlar om Salar som kommer från Afghanistan men har bott i Sverige i tre år. Han har gjort Sverige till sitt nya hem och fått en ny familj i Karin och Albin. Men så kommer avslaget på asylansökan och för att inte riskera att bli skickad tillbaka till Afghanistan flyr han. 

"Idag är det lördag och jag ska fly från Sverige. Det låter helt skadat. Det borde inte finnas ord för det som händer nu. Men orden finns och allt är på riktigt." (s. 9)

Tillslut kommer Salar till Paris och Porte de la Chapelle. Där lär han känna Najib som han får dela tält med i tältlägret. Tillsammans med Najib lär han känna det nya landet i väntan på om han ska få stanna där eller inte. 

Prinsen av Porte de la Chapelle är en otroligt gripande och berörande bok. Den ger förståelse för hur det kan vara att vara på flykt och man lär sig om hur situationen kan se ut för människor som tror sig funnit ett nytt hem i Sverige men blir tvungna att lämna landet. Det är en tung, mörk och tragiskt berättelse som också blir jobbig att läsa då man vet att det här faktiskt händer på riktigt. Det märks att Annelie Drewsen gjort en gedigen research för att kunna beskriva hur det är att leva på gatan i Paris i väntan på om man ska få stanna där. Vi hade ett författarsamtal med Annelie med Unga läsare och där berättade hon om sina reserchresor till Frankrike och visade bilder därifrån. På toaletterna på biblioteket sitter skyltar som visar att man inte får duscha där. I Svenska kyrkan i Paris finns språkcaféer för att flyktingar som kommit från Sverige ska kunna lära sig franska från svenskan. Det är små detaljer som berör och upprör. Berättelsen får mig att undra varför de här människorna inte kunde fått stanna i Sverige. 

Trots att det är en tung berättelse är boken enkel att läsa. Det är ett lättläst språk, korta kapitel och ett vackert språk med många fina formuleringar. Berättelsen bara flyter på. Jag gillar också att det här och var i boken finns instickande korta kapitel på bara några meningar som fångar en känsla. Det blir nästan som dikter. En som verkligen berörde mig är: 
"Vatten, 
ingen flaska.
Hunger, 
ingen mat. 
Nyckel, 
inget hem." (s. 142)

Karaktärerna i boken känns också väldigt trovärdiga. Vi får komma in i Salars huvud och följa hans känslor och tankar. Hans känslor blir mina känslor. Orden går rakt in i hjärtat. Hur han inte vill vara en av de andra flyktingarna. Hur han försöker tränga bort de jobbiga tankarna. Hur han inte svarar på Karins meddelanden. 

"Hjärtat dunkar hårt. I huvudet blandar sig rösterna med varandra. Röster som tillhör någon. Röster som försöker säga något. Men Salar har slutat lyssna." (s. 39)

Prinsen av Porte de la Chapelle riktar sig till 12-15 åringar men boken har ingen övre åldersgräns. Den kan läsas likväl av unga som vuxna och den bör verkligen läsas av alla. Annelie Drewsen har en viktig berättelse att berätta. Salar är ingen verklig person men det finns tusentals som går igenom liknande saker som Salar och det minsta vi kan göra är att läsa och förstå. För det är när vi har kunskap som vi kan agera och förändra. 

På fredag kommer jag att publicera en intervju med Annelie Drewsen där ni kan läsa mer om boken och dess innehåll. 

Författare: Annelie Drewsen
Förlag: Rabén & Sjögren
Åldersgrupp: från 12 år 
Köp: hos Adlibris, Bokus eller din lokala bokhandel

fredag 26 mars 2021

3 nya böcker för 6-9 åringar

På senaste tiden har jag läst tre nya böcker för barn 6-9 år och dem tänkte jag tipsa om idag! En nostalgisk bok, en serielik bok och en lättläst bok. 

Den första boken jag vill tipsa om är Dansa med Sigge av Lin Hallberg. När jag var yngre läste jag många böcker om Sigge och tyckte de var väldigt mysiga även om jag aldrig varit någon hästtjej. Dansa med Sigge är den nittonde boken i serien och sedan jag läste böckerna om Sigge har Elina och de andra tjejerna hunnit bli lite äldre. Nu är de skötartjejer och Elina är överlycklig över att få vara skötare till sin favorithäst Sigge. De får också hjälpa de yngre ryttarna och vara med på ridläger. I boken är det snart sommarlov och Elina har mycket att se fram emot. Det väntas fölungar, de tränar för fullt på dressyr och snart ska de åka på tävling i Danmark. Ibland går dressyren med Sigge jättebra men ibland blir han rädd för något och blir svår att styra. Det är en berättelse om kärleken till hästar, vänskap och ett sommarlov fyllt av ridning. Att läsa Dansa med Sigge var som att kastas tillbaka till den åttaåriga bokslukare jag var som under sommarlovet slukade böckerna om Sigge. Det var en otroligt mysig läsupplevelse. Även om det var några år sedan jag läste böckerna om Sigge senast var det som att komma tillbaka till något jag sedan tidigare kände igen. Rekommenderas varmt till alla som vill läsa en mysig bok oavsett om man gillar hästar eller inte. Boken har också fina illustrationer av Margareta Nordqvist. 

Jag vill också tipsa om Hokus Pokus - Den lilla häxan av Fabian Göranson som är serietecknare och tidigare gjort många serieböcker. Även den här boken har ett serieliknande format med illustrationer över hela boksidorna och texten i små rutor. Perfekt för den ovana läsaren. Boken handlar om Ida som en dag när hon ska gå till stranden hittar en svart häxhatt. Efter det börjar det hända märkliga saker. Ett stort sandslott byggs av sig själv, skrivboken förvandlas till en fågel och skolmaten får liv. Kan det vara så att häxhatten har gjort att Ida blivit magisk och kan trolla? Kanske kommer Ida kunna få kompisar nu när hon kan något häftigt? Men Idas nya lärare Greta Borg verkar inte lika imponerad av sakerna som händer. Hokus Pokus - Den lilla häxan är en spännande berättelse som blandar magi med vardag. Den tar upp det viktiga ämnet ensamhet och kanske kan barn som läser boken känna igen sig i Ida. Boken har riktigt fina illustrationer med många olika färger. Snart kommer vi också få fortsätta lära känna Ida i uppföljaren De tre paddorna.

Till sist tänkte jag berätta om en lättläst bok för 6-9 åringar. Nämligen den tredje boken i serien om Sonjas verkstad, Chipstjuven av Ingrid Jönsson och Sandra Fröjd. I den här boken är Eddie och Jon hos Sonja i hennes mack. Det visar sig ha varit inbrott där. Någon har stökat ner och stulit två påsar chips. Eddie och Jon bestämmer sig för att ta reda på vem det är som är tjuven. En spännande berättelse perfekt för den ovana läsaren. Jag gillar verkligen karaktären Sonja, en coolt farmor som kan allt om bilar och driver en mack. Något som också är bra med böckerna om Sonjas verkstad är att det i slutet av boken finns frågor och uppgifter som man kan använda för att arbeta med sin läsning. 

Det var tre boktips för barn 6-9 år. Hoppas ni blev nyfikna på någon av böckerna! 

tisdag 23 mars 2021

Bibliotekens betydelse

När jag var yngre var jag ofta på biblioteket. Jag lånade en hög böcker och när de var utlästa kom jag tillbaka igen och lånade fler böcker. Det bästa jag visste var att befinna mig bland alla böcker på biblioteket. Jag gick runt bland hyllorna och lånade ofta böcker på måfå. De som såg intressant och spännande lånade jag. Ibland var det böcker som blev nya favoriter och ibland fick de lämnas tillbaka olästa nästa gång jag kom till biblioteket. 

Nu väljer jag böcker att läsa mer strukturerat. Jag går igenom förlagens kataloger för nyutkomna böcker, får boktips på instagram och via bokbloggar och skriver listor på vilka böcker jag vill läsa. Jag får också många böcker skickade till mig av förlagen vilket ofta styr min läsning ganska mycket. Eftersom jag alltid har nya olästa böcker hemma behöver jag inte gå till biblioteket lika ofta och låna nya böcker. Men jag älskar fortfarande att vara på biblioteket och det är så fantastiskt att kunna låna massor av böcker. 

Häromdagen var jag på biblioteket för att hämta en bok jag reserverat. Mitt bibliotek har coronaanpassat sin lokal för att man bara ska kunna gå in låna och lämna böcker och sen gå. Jag tog ett varv runt i biblioteket när jag ändå var där för att hämta min reserverade bok. På snabblånshyllan hittade jag Tvångsamheten av Alexandra Sundqvist och Candy av Hanna-Linnea Rengfors, två böcker jag varit nyfiken på länge. Tvångsamheten har Johanna Lundin pratat om på sin instagram. Det är en prosalyrisk berättelse och jag gillar verkligen det sättet att skriva romaner i diktform. Jag har faktiskt redan börjat läsa och den är väldigt fint skriven. Candy har jag också hört mycket gott om så den fick också följa med hem. 

På ungdomsavdelningen fick jag syn på ett omslag som tilltalade mig. Det var omslaget till De vackraste idioterna i världen av Anette Eggert. Jag läste lite snabbt på baksidan och att boken beskrevs som en "brännande roman om vänskap, kärlek och feminism" gjorde mig väldigt lässugen så jag lånade även den boken. 

Samma dag hade min mamma som jobbar på biblioteket lånat några böcker till mig. Även det är en anledning till att jag inte längre behöver besöka biblioteket så ofta. Om det är någon bok jag vill ha från biblioteket kan ofta mamma låna den till mig. Jag hade bett henne att låna två av de nominerade böckerna till Slangbellan, Inte din baby av Seluah Alsaati och Dömda kvinnor av Elin Hägg. Jag har velat läsa dem böckerna länge och när jag såg att de nominerats till Slangbellan tänkte jag att det var dags att göra slag i saken och läsa dem. Mamma hade också med sig serieromanen Närmare kommer vi inte av Annelie Furmark och Monika Steinholm. Jag har på senaste tiden läst flera serieböcker, bland annat Heartstopper och Gå med mig till hörnet. 

När jag var på biblioteket den där dagen slog de mig hur mycket läslust biblioteksbesök kan ge och hur stor betydelse biblioteket faktiskt haft för mig och mitt läsande. Att gå runt bland bokhyllorna och välja böcker efter omslag var som att hitta tillbaka till mitt den tioåriga bokslukaren i mig. Nu har jag en hög med böcker från biblioteket hemma som jag kommer att läsa en efter en. Någon kanske inte faller mig i smaken och lämnas tillbaka oläst. Men det gör inget. För i bokhyllan finns fler böcker att välja på. 

onsdag 17 mars 2021

Sillen får ett syskon

Anna Ehring har tidigare skrivit flera böcker för barn i olika åldrar. Nu är hon tillbaka med en ny serie illustrerad av Moa Graaf som handlar om Hugo "Sillen" Ström. Det är en vardagsnära serie som klassificeras som 6-9 år men som jag skulle säga funkar som högläsning redan från 4 år ungefär. 

Den första boken i serien heter Sillen får ett syskon och handlar om när Sillen, hans farfar och geten Maggan väntar på att Sillens föräldrar ska komma hem från sjukhuset med ett syskon. De väntar och väntar och måste hitta på saker för att få tiden att gå. De skickar bullbrev, badar och klär ut sig. Sillen funderar på hur det kommer att bli att få ett syskon. Kommer det bli nytt och annorlunda på ett bra eller dåligt sätt?

"Geten Maggan, lägger hakskägget på bordet och stirrar först på krämen och sen på Sillens mössa. Kanske vill hon försöka äta upp den som hon brukar. Men det får hon inte eftersom den är hans favoritmössa. Den är randig och fin och håller alla tankar på plats." (s. 11)

Jag gillar verkligen att läsa vardagsnära berättelser för den här målgruppen. Alla förändringar och känslor är så stora när man är barn. Man vet inte riktigt hur världen fungerar än. Sillen är en fin karaktär att läsa om. Han tänker mycket och har många spännande idéer. Jag gillar också att geten Maggan är med så mycket i handlingen. Det tillför mycket humor! Det är fint att läsa om Sillens relation med sin farfar, något jag hoppas kommer mer i de kommande böckerna. Sillens föräldrar och syskon möter vi ju först i slutet av boken men de hoppas jag få lära känna mer i fortsättningen av serien. 

Språket i boken är lekfullt och skrivet på ett sätt som ligger nära hur barn pratar. Boken är berättad ur tredje person men som läsare kommer man ändå nära Sillen. Moa Graafs illustrationer är fantastiskt fina. Jag gillar verkligen hur hon har porträtterat karaktärerna och alla händelser i boken. En illustration jag fastnade för är den när Sillens farfar visar honom en kopp. Deras ansiktsuttryck känns trovärdiga och jag gillar detaljerna med geten Maggan i bakgrunden och att Sillens farfar bara har en strumpa på sig. 

Ibland kan verkligheten vara mer spännande än övernaturligheten. Att få ett syskon är något många barn har eller kommer att vara med om. Därför tror jag att de flesta barn kan relatera till Sillen och hans känslor. Nästa bok om Sillen kommer redan i sommar och heter Sillen börjar skolan. Jag ser fram emot att få fortsätta följa Sillens liv! 

Författare: Anna Ehring
Illustratör: Moa Graaf
Förlag: Bonnier Carlsen
Åldersgrupp (enligt mig): 4-9 år
Köp: t.ex hos Adlibris, Bokus eller din lokala bokhandel

fredag 12 mars 2021

Läsningen är mitt viktigaste fritidsintresse

Sedan jag var åtta år har jag älskat att läsa. Jag har också alltid velat göra något mer med min läsning. I mellanstadiet var jag med i deckarklubben på biblioteket och några år senare startade jag den här bokbloggen för att få skriva om böckerna jag läste. Häromdagen dök texten De osynliga blir synliga på biblioteket av Paula Högström (Prickiga Paula) upp i mitt flöde. Den publicerades i april förra året på Svensk biblioteksförening och jag minns att jag läste den då. Nu läste jag den igen och kände än en gång igen mig mycket i den. Paula skriver om sitt jobb som ungdomsbibliotekarie där hon startat många bokklubbar för barn och unga som gillar att läsa. Hon menar att läsning inte på samma sätt ses som en hobby eller ett fritidsintresse som till exempel fotboll eller dans. Paula skriver: "De unga läsarna som tycker läsning är det bästa som finns längtar efter sammanhang och en läsande gemenskap. Vi på biblioteken får inte glömma eller prioritera bort dem. Vi behöver visa att läsning är ett intresse som alla andra, för alla som vill." 

Deckarklubben, bokklubben på min gymnasieskolas bibliotek och andra aktiviteter som biblioteket ordnat har varit en viktig del i mitt läsintresse där jag fått lära känna andra som gillar läsning. Men mycket av gemenskapen med andra läsare har jag fått skapa själv. Genom att bokblogga och skriva om böcker på instagram har jag blivit en del av en bokälskande värld och lärt känna många fantastiska människor. Nu har jag, Lexie på Tusen sidor och Emma på Systrarna böcker också startat Unga läsare. Vi tre är alla 19 åriga bokälskare som lärt känna varandra via våra bloggar och sociala medier och vi kände att det saknades ett community för unga som gillar att läsa. Nu har vår facebookgrupp över 90 medlemmar och vi blir ständigt fler. Tanken är att vi ska anordna bokrelaterade aktiviteter som bokcirklar och författarträffar. Hittills har vi haft en bokcirkel om boken Om det regnar i Ahvaz och ett författarsamtal med Annelie Drewsen och vi har flera andra roliga aktiviteter på gång! 

Det är jag, Lexie och Emma som roddar med allt kring Unga läsare och trots att det är mycket fix som behövs har det slagit mig att det är något av det roligaste jag vet. Aktiviteterna med Unga läsare har blivit ett viktigt fritidsintresse och jag hoppas att de andra medlemmarna också känner så. Precis som Paula skriver i sin text råder uppfattningen om att unga läsare inte finns. Men jag vet att det i alla fall finns 90 stycken riktiga bokälskare i åldern 15-25 år i vår grupp på facebook. De finns från norr till söder i Sverige och till och med på Åland. De har läsning som fritidsintresse och vill precis som jag prata om böckerna de läser och dela med sig av sina tankar till andra. Och jag är säker på att det finns ännu fler entusiastiska unga läsare som bara inte hittat till oss än. 

Ibland kan det vara svårt att nå ut med aktiviteter om läsning. Ofta kommer det inte så många till de bokcirklar och aktiviteter som biblioteken har. Men läsfrämjande aktiviteter för unga är otroligt viktigt och det finns många som precis som jag älskar att lyssna på författarsamtal och vara med i bokcirklar. Man måste bara nå ut till rätt personer. Jag hoppas på att ännu fler vill vara med i Unga läsare. Är du ca 15-25 år (lite yngre eller äldre gör inget) och gillar att läsa böcker och diskutera dina läsupplevelser med andra? Gå då med i gruppen Unga läsare på facebook. På instagram under namnet @ungalasare kan alla följa oss och se vad vi gör. I slutet av mars kommer vi att bokcirkla Prinsen av Porte de la Chapelle av Annelie Drewsen och i april ska vi bokcirkla Du är min Bobby Jean av Yrsa Walldén. Vi planerar också för ännu fler bokcirklar och träffar med författare och förlag.

måndag 8 mars 2021

Boktips på internationella kvinnodagen

Idag är det internationella kvinnodagen. Hanna på bloggen Feministbiblioteket anordnar dagen till ära ett digitalt demonstrationståg där det kommer att läggas ut flera inlägg under dagen på olika bloggar. Kika in på Hannas blogg där hon har inlett demonstrationståget och också kommer att samla alla inlägg som skrivs under dagen. Förutom mig och Hanna är också Enligt O och Bokdivisionen med. Jag tänkte bidra till demonstrationståget genom att tipsa om tre ungdomsböcker som inspirerar till feministisk kamp!

Den första boken jag vill tipsa om är Moxie av Jennifer Mathieu. Den handlar om Vivian som är trött på att killarna i skolan gång på gång trakasserar tjejerna. Killarna får gör vad de vill och blir aldrig tillsagda och på skolan finns en sexistisk rektor som har klädregler för tjejerna. Därför startar hon Moxie, ett fanzine som uppmanar tjejerna till att gå ihop för att få en förändring. De ska rita hjärtan och stjärnor på sina händer för att visa att det är trötta på killar. Det är verkligen inspirerande att läsa om hur tjejerna går ihop för rättvisa och jag själv känner verkligen igen mig i att killarna är den som får ta mest plats i skolan. Jag har också varit med om att killars dåliga beteenden rättfärdigas med att de just är killar. Boken handlar också om vänskap och kärlek som är fint att läsa om. Nyligen kom filmatiseringen av Moxie ut på Netflix och den skulle jag verkligen rekommendera er att se. Jag tycker att de har gjort en bra filmatisering även om en hel del är ändrat från boken.

Sedan vill jag också tipsa om Fula tjejer av Lisa Bjärbo, Johanna Lindbäck och Sara Ohlsson som man skulle kunna säga är en svensk Moxie. Fula tjejer är skriven ur tre tjejers perspektiv. Det är Tilde, Eleni och Jasmine som går i samma klass i en högstadieskola i Gnesta. På deras skola har någon startat ett instagramkonto som heter Fula tjejer. Där lägger denna någon ut bilder på tjejer från skolan som den anser är fula. Det här instagramkontot påverkar hela skolan, det spekuleras om vem som ligger bakom kontot och alla tjejer är rädda för att bli nästa person som fångas på bild och dyker upp där. Tilde, Eleni och Jasmine har alla starka åsikter om det som händer kring Fula tjejer-kontot och bestämmer sig för att gå ihop för att få stopp på den som ligger bakom kontot. Även Fula tjejer är en riktigt inspirerande och peppig bok som får en att själv vilja göra revolution. Det är en riktigt spännande bok med olika typer av karaktärer. 

Till sist vill jag tipsa om Inte som du av Johanna Schreiber och Ida Ömalm Ronvall. Det är en bok som verkligen tydliggör vilka skillnader det finns mellan män och kvinnor. Författarna har vänt på könsrollerna och i boken är det kvinnorna som har all makt och männen som är utsatta. För tjejerna i den här boken räcker det att vara bra på en sak men killarna måste vara bäst på allt för att ha en chans. Det handlar om Ester som är duktig på konståkning. Konståkningslaget får de bästa träningstiderna och omklädningsrummen medan killarna som spelar ishokey har sämre villkor. Vi får också läsa ur Vincents perspektiv, han är en vanlig gymnasiekille som spelar hockey. På en fest blir Vincent indragen i ett rum av en tjej som heter Amanda och efter det börjar en nakenbild på Vincent spridas. Inte som du har ett intressant upplägg som verkligen visar strukturerna som finns i samhället. Samtidigt är det en riktigt spännande och välskriven berättelse.

Jag hoppas att du blev nyfiken på någon av böckerna jag tipsade om. Jag vill också rekommendera att kolla in SelmaStories event Årets Selma som går av stapeln idag på deras instagram. Där intervjuas många spännande kvinnliga författare! Missa inte att gå in på Feministbiblioteket och kolla in de andra inläggen i demonstrationståget.

fredag 5 mars 2021

Läst i februari

Årets andra månad är över! Den började med mycket snö så det har blivit många kilometer längdskidåkning och också lite skridskoåkning. Jag har också pluggat och vi har haft både bokcirkel och författarsamtal tillsammans med Unga läsare. I slutet av månaden blev det vår i Eskilstuna och jag har till och med läst ute i vårsolen. Nu tar vi en titt på vilka böcker jag läste under februari!

Stöld av Ann-Helén Laestadius var den första boken jag läste i februari. Ann-Helén Laestadius Augustprisvinnande bok Tio över ett är en av mina absoluta favoritböcker och självklart ville jag också läsa hennes första vuxenbok. Stöld handlar om att vara same i dagens Sverige och tar upp brott mot samer som sker ideligen som en del av samehatet. En riktigt välskriven bok som gjorde att jag fick en större förståelse för samers förhållande idag. 

Prinsen av Porte de la Chapelle, Dagboken, Spring Amina!, Kom igen, Amina! och Lever du? av Annelie Drewsen läste jag inför författarsamtalet med Annelie som vi skulle ha tillsammans med Unga läsare. Jag och två andra unga bokbloggare har startat Unga läsare (som finns i facebookgruppen med samma namn och på instagram som @ungalasare) för att skapa gemenskap mellan unga som gillar att läsa. Vi anordnar författarsamtal och bokcirklar bland annat och vårt första författarmöte var med Annelie Drewsen som är aktuell med boken Prisen av Porte de la Chapelle. Den handlar om en afghansk kille som bott i Sverige i tre år men nu blir utvisad och då flyr han från Sverige och kommer till Paris. En väldigt berörande och gripande berättelse. Jag läste också fyra lättlästa böcker av Annelie Drewsen inför samtalet som alla berör teman om flykt och att vara ny i Sverige. Riktigt intressant läsning för att få en inblick i hur det kan vara att ha behövt fly från sitt hemland.

Bojan och grävmaskinen av Johan Anderblad och Filippa Widlund är den sjätte bilderboken om Bojan. Den här gången får vi lära oss om grävmaskinen. Fakta och en spännande berättelse i en perfekt blandning. Dessutom med bra gjorda illustrationer!

Nattkorpen av Johan Rundberg är första boken i en ny serie för 9-12 åringar. En riktigt spännande berättelse om 11-åriga Mika som lever i 1800-talets Stockholm. Hon dras in i ett mysterium som hon får hjälpa polisen Valdemar Hoff att lösa.

Heartstopper - Volume 2 och Heartstopper - Volume 3 av Alice Oseman är del två och 3 av seriealbumen om Nick och Charlie som träffas i skolan och blir kära i varandra. Den andra boken handlar mycket om hur de lär känna varandra mer och mer i sitt förhållande. I bok tre får vi följa med på en skolresa till Frankrike. Supermysiga seriealbum fyllda av många olika känslor!

Sillen får ett syskon av Anna Ehring och Moa Graaf läste jag efter att ha hört om den på Bonnier Carlsens barnboksfrukost. Det är första delen i en ny barnbokserie. En fin och vardagsnära berättelse med karaktärer och illustrationer att älska!

Kattvännen av Malin Eriksson Sjögärd handlar om Lo som flyttar till ett nytt samhälle där det börjar hända märkliga saker. Det är en spännande berättelse som blandar vardagliga problem med nordisk mytologi.

I mars kommer jag nog läsa några av böckerna jag köpte på bokrean och lite andra spännande böcker som hittat hem till mig den senaste tiden. Jag hoppas också på mer utomhusläsning även om det ju var väldigt härligt med snö också.

tisdag 2 mars 2021

Mina köp på bokrean

Förra veckan drog ju bokrean igång! Jag tycker att det brukar vara så kul att botanisera bland reaböckerna i min lokala bokhandel och förhoppningsvis komma hem med något fynd. Än så länge har det inte blivit någon tur till den fysiska bokhandel för mig men jag tänker att jag ska åka dit någon tid när det inte är så mycket folk i affärerna och kolla in rean där. Men i slutet av förra veckan kom min bokreabeställning från Bokus och idag tänkte jag visa upp vad jag köpte!

Först och främst köpte jag Bikupan av Sarah Crossan som var självklart köp då det är en bok jag sett fram emot att läsa sedan jag såg att den skulle komma! För några år sedan läste jag Crossans ungdomsbok Vi är en som är skriven med prosalyrik och handlar om två siamesiska tvillingar. Det var en så fin och sorlig läsupplevelse och jag gillade verkligen sättet den var skriven på. Bikupan är en bok som riktar sig till vuxna och som också blivit översatt till svenska. Även den är skriven med prosalyrik vilket är något jag tycker mycket om då det ofta blir ett väldigt fint och sparsmakat språk samtidigt som det går fort och är enkelt att läsa. Jag hoppas att Bikupan är lika bra som Vi är en

Från bokrean beställde jag också Sara Lövestams bok Handbok för språkpoliser. Jag har läst några av Sara Lövestams grammatikböcker och tycker att de är både underhållande och lärorika och ville därför läsa även den här boken. Den verkar väldigt humoristiskt skriven så jag tror att det kommer att bli en rolig läsupplevelse! Jag är väldigt intresserad av det svenska språket och är väl lite av en tyst språkpolis ibland som inombords rättar folk. Men även jag vill lära mig mer och man blir nog aldrig fullärd när det kommer till språk. 

Sedan köpte jag faktiskt två böcker som inte var på rean också. Jag satsade på att köpa några böcker jag verkligen vill ha istället för att köpa massor av böcker bara för att de är billiga som jag tycker att det lätt kan bli på bokrean. De två böckerna jag köpte som inte var på rea var Radio Silence och I Was Born for This av Alice Oseman. Jag har läst Osemans seriealbum och en av hennes romaner. Det är fantastiska böcker för ungdomar med viktiga teman och fina karaktärer. Hennes böcker har också fått mig att förstå att det faktiskt inte är så svårt och jobbigt att läsa på engelska som jag tidigare trott. De är perfekta för mig och nu vill jag läsa alla hennes böcker! Därför köpte jag två av hennes ungdomsromaner och de är jag väldigt taggad på att läsa! 

Nu har jag massor av spännande läsning framför mig! Lämna gärna en kommentar och berätta vad du har köpt på bokrean! 

onsdag 24 februari 2021

Kattvännen

Malin Eriksson Sjögärd har skrivit många barn- och ungdomsböcker tidigare. Jag har dock inte läst något av henne tidigare men det borde jag kanske göra eftersom jag tyckte mycket om hennes senaste bok Kattvännen. Det är en spännande berättelse som innehåller både nordiska väsen och vardagsproblem. 

Kattvännen handlar om Lo som tillsammans med sin mamma och hennes pojkvän Sam flyttar till en gammal skola i ett nytt samhälle. Lo vill inte det och gillar inte att de ska bo med Sam. Hennes mamma och Sam ska starta ett pensionat i den gamla skolan och genast när de kommer dit märker de att de andra i byn inte gillar att dem köpt skolan. Alla barn har fått sluta där och det är många som flyttar från byn. Det börjar också hända många märkliga saker på pensionatet. Lo lär känna Ove, en liten gubbe som bor tillsammans med massor av katter. Men det finns dem som inte vill att han ska ha så många katter.

När jag läste första kapitlet i Kattvännen där man får läsa om hur Lo, hennes mamma och Sam kommer till den gamla skolan där de ska bo tänkte jag att det här liknar andra böcker jag läst förut. En bok om ett barn som flyttar till ett nytt hus, det börjar hända märkliga saker och det blir en spökhistoria som till sist löses. På många sätt är det här en sådan typ av bok men innehållet skiljer sig från många andra böcker av den här typen för barn. Istället för spöken innehåller Kattvännen väsen ur nordisk mytologi som gårdstomtar. Det är ett intressant grepp och jag tycker det är roligt att lära mig mer om folktro. 

Jag gillar också hur boken blandar det övernaturliga med vardagen och verklighetstrogna problem. Dessutom tycker jag att Lo är en intressant karaktär att läsa om. Man får veta mer om relationen mellan Lo, hennes mamma och Sam. Lo tycker att mamman har glömt bort henne sedan hon träffade Sam och helst av allt vill Lo flytta tillbaka till stan där de bodde innan och bara bo med sin mamma. Det nämns aldrig vilket kön Lo har och det görs inte till någon grej i boken. Lo är ett barn i lågstadie- eller mellanstadieåldern och det spelar liksom ingen roll vilken könstillhörighet Lo har. 

Illustrationerna i boken är gjorda av Lina Blixt. De är svartvita och passar bra till handlingen och stämningen i boken. Jag tycker de får fram spänningen och känslorna på ett bra sätt. 

Jag skulle absolut rekommendera Kattvännen av Malin Eriksson Sjögärd till alla barn som vill läsa en spännande berättelse som också tar upp verklighetstrogna tankar och problem! Enligt förlaget riktar den sig till barn 6-9 år men jag skulle säga att den passar ända upp i 12-årsåldern.

Författare: Malin Eriksson Sjögärd
Illustratör: Lina Blixt
Förlag: Bokförlaget Opal
Åldersgrupp (enligt mig): 6-9 år som högläsning och 9-12 år att läsa själv
Köp: t.ex hos Adlibris, Bokus eller din lokala bokhandel

söndag 21 februari 2021

Bojan och grävmaskinen

Vi har läst oss om ambulansen, traktorn, tåget, polisbilen och brandbilen. Nu är Johan Anderblad tillbaka med den sjätte boken om Bojan och den här gången handlar det om grävmaskinen!

Bojan och grävmaskinen handlar om Bojan som håller på att bygga ett legohus när hans mamma kommer och säger att det är dags att gå och lägga sig. Men Bojan måste ju ha ett tak till sitt legohus ifall det börjar regna. Han gräver som en grävskopa i legolådan. Bojans mamma har kört grävmaskin och berättar om det. Hur funkar en grävmaskin? Vilka olika sorters grävmaskiner finns det? Kan man rädda rådjur med hjälp av en grävmaskin?

Böckerna om Bojan är perfekta böcker att läsa för barn 3-6 år som är intresserade av fordon. De innehåller fakta blandat med en spännande berättelse vilket gör att man lär sig på ett underhållande sätt. Jag tycker det är häftigt att Bojans mamma kört alla olika fordon. Alla böcker har samma uppbyggnad med att Bojan ska få och lägga sig och det händer något som gör att mamman berättar om ett fordon. I alla böckerna finns också något djur som räddas vilket gör det ännu mer spännande att läsa. 

Illustrationerna i böckerna om Bojan är gjorda av Filippa Widlund. De är riktigt fina och får fram både alla detaljer i fordonen och visar relationer och känslor på ett bra sätt. 

Författare: Johan Anderblad
Illustratör: Filippa Widlund
Förlag: Bonnier Carlsen
Åldersgrupp: 3-6 år
Köp: t.ex hos Adlibris, Bokus eller din lokala bokhandel

onsdag 17 februari 2021

Nattkorpen

Johan Rundberg har skrivit flera stycken böcker för barn och unga tidigare och nu är han tillbaka med en ny serie för mellanåldern. Serien Månvind & Hoff inleds med Nattkorpen och två uppföljare kommer redan i år!

Nattkorpen utspelar sig i 1800-talets Stockholm och handlar om 11-åriga Mika som är föräldralös och bor på Allmänna barnhuset. En natt hör hon hur det knackar på dörren. När hon öppnar står en pojke där som lämnar en nyfödd flicka till Mika. Han säger något om den svarta ängeln innan han försvinner iväg. När polisen sedan ska registrera det här barnet frågar dem om vem som lämnade barnet och Mika får berätta. Polismannen Valdemar Hoff förstår att Mika har ett sinne för detaljer och tar hjälp av henne. Det är nämligen så att en man har blivit mördad. Kan det vara Nattkorpen, en mördare som tidigare härjat, som är tillbaka? Men han borde ju vara död. 

Det här är en riktigt spännande berättelse i en häftig miljö. Boken för oss som läsare till ett smällkallt Stockholm på 1800-talet. Det är intressant att läsa om hur det var att leva då och speciellt som föräldralöst barn. Jag tycker att beskrivningarna av tiden känns trovärdiga och det märks att Johan Rundberg gjort mycket research. Berättelsen för tankarna till Oliver Twist och Tjuvarnas jul

Mika är en intressant karaktär att läsa om. Hon har utvecklat sitt sinne för detaljer då hon som fattig flicka alltid måste vara på sin vakt. Hon jobbar på en krog som heter Kapellet och drivs av en man som kallas Prästen. Det är där hon får höra om att Nattkorpen kanske är tillbaka för första gången. Både där och i andra delar av livet utsätts hon för svåra prövningar och ändå är hon cool och självsäker. Jag tycker speciellt en av hennes repliker beskriver henne väldigt bra. Så här svarar hon när Valdemar Hoff frågar hur hon kan vara så uppmärksam: 

"Jag är en barnhusunge, säger hon. Flicka till på köpet. Vem som helst kan göra vad som helst med mig, precis som ni gör nu. Jag arbetar på krogen med fyllon som hotar att skära öronen av mig. Ni pratade om att liken ligger skavfötters på fattigkyrkogården i Skanstull. Var tror ni jag kommer att hamna om något skulle hända mig? Det skulle inte startas någon utredning, jag skulle bara slängas i en omärkt grav som en hund. Jag måste vara uppmärksam hela tiden, annars kan det kosta mig livet." (s. 73-74)

Berättelsen har många komponenter som gör den så bra. Dels är det en spännande handling. Den är också riktigt skrämmande och kuslig i vissa delar. Johan Rundberg beskriver får en också att känna många olika känslor. Jag blir rädd, glad, nyfiken, äcklad och fascinerad när jag läser boken.

Jag vågar nog säga att Månvind &Hoff är en ny riktigt bra bokserie som ligger i klass med PAX-serien som är några av mina absoluta favoritböcker. Jag hoppas att många barn, unga och vuxna kommer läsa den här serien för den är verkligen välskriven, spännande och intressant. Redan i maj kommer nästa del och del tre kommer i september. Det är verkligen något att se fram emot!

Titel: Nattkorpen
Författare: Johan Rundberg
Åldersgrupp: från 9 år
Förlag: Natur & Kultur
Köp: t.ex hos Adlibris, Bokus eller din lokala bokhandel

söndag 14 februari 2021

Boktips på Alla hjärtans dag

Idag är det Alla hjärtans dag och därför tänkte jag tipsa om några böcker om kärlek för både barn, ungdomar och vuxna. 

Den första boken jag vill tipsa om riktar sig till barn 6-9 år. Den heter Frallan och kärleken och är skriven av Sara Ohlsson och illustrerad av Lisen Adbåge. Det är den tredje boken om Frallan, hennes mamma och mormor. När Frallan inte hjälper sin mormor att städa eller tävlar med sin mamma går hon i skolan. Där får man ibland göra konst. Kompisen Ester pysslar ett hjärta med Frallans namn i till henne. Ester säger att Frallan får vara kär i henne om hon vill. Det får henne att fundera på kärlek. Hon kanske inte vill vara kär i Ester. Hur känns det egentligen att vara kär? Fint om kärlek för barn och en rolig bok med intressanta karaktärer!

För barn 9-12 år vill jag tipsa om Ihop i smyg av Emma Askling. Den handlar om Klara som går i femman och känner sig ensam i sin klass. Hennes tidigare bästa kompis Sia har börjat hänga med den Oliva, den populära tjejen i klassen, och nu vill ingen vara med Klara. En dag frågar Albin som Klara länge varit kär i chans på henne. Men Klara vet att hon inte kan säga ja fast hon vill det för hon har hört Oliva och Sia prata om att Sia borde bli ihop med Albin. Kanske kan hon säga till Albin att de kan var ihop i smyg? Den här boken beskriver klockrent hur det kan vara att gå i mellanstadiet. Det handlar mycket om känslor, kompisar och status. En bok jag kan rekommendera till alla 9-12 åringar!

Om man vill läsa något riktigt sockersött på Alla hjärtans dag vill jag tipsa om Jenny Hans böcker om Lara Jean. Det är en trilogi för ungdomar som består av Till alla killar jag har gillat, Nu och för alltid, Lara Jean och PS. Jag gillar dig fortfarande. Den första boken handlar om sextonåriga Lara Jean som har en ask med kärleksbrev som hon har skrivit till alla killar hon gillat. En dag är de försvunna. Någon har postat dem. Nu får alla killar reda på vad hon har känt för dem. En av killarna är Lara Jeans storasysters pojkvän som också bor granne med dem. När han får veta hur hon känner för honom låtsats Lara Jean att hon dejtar en annan kille. Peter är en annan kille Lara Jean har gillat och han erbjuder sig att låtsats dejta henne. I samma veva flyttar Lara Jeans storasyster Margot till Skottland för att gå på collage och eftersom att deras mamma är död blir det bara hon, lillasyster Kitty och pappan kvar. Lara Jean har mycket att leva upp till, både som storasyster och låtsatsflickvän. I bok två och tre får vi fortsätta följa Lara Jean. De här böckerna är otroligt mysiga och romantiska. Dessutom finns de som film på Netflix och filmerna är faktiskt lika bra som böckerna! De perfekta böckerna och filmerna för Alla hjärtans dag!

Men kärlek är ju inte alltid enkelt och härligt. Det kan också vara ganska svårt och jobbigt ibland. Några böcker för vuxna som handlar om svår kärlek är Sanna Mac Donalds böcker Om allt vore annorlunda och Allt som en gång var. I den första boken får vi möta Rune år 1937. han bor på ett barnhem där Evert dyker upp. Evert får Rune att känna känslor han aldrig tidigare upplevt och världen vänds upp och ner. 2017 lever Anna ett vanligt familjeliv med sin man Mattias och två barn. Men Annas hjärta tillhör Tove och hon kan inte släppa henne men hon kan samtidigt förmå sig att lämna sin familj. Också 2017 får vi möta Douglas på sitt ålderdomshem på Öland. Det är tre olika människor på olika platser och i olika tider. Men alla har de något gemensamt. Allt som en gång var är uppföljaren där vi får fortsätta följa Anna. Det här är fina kärlekshistorier som visar att kärlek inte alltid är så lätt. Speciellt inte som homosexuell i början av 1900-talet. Jag tycker det är intressant att nutid och dåtid blandas och hänger ihop. Sanna Mac Donalds böcker är välskrivna och spännande berättelser som alla borde läsa!

Hoppas du blev nyfiken på att läsa någon av böckerna jag tipsade om! Ha en riktigt fin Alla hjärtans dag!

tisdag 9 februari 2021

Läst i januari

Vi är redan en bit in i februari och det har blivit dags att summera vad jag fick läst i januari. Årets läsning har börjat bra med många fina läsupplevelser. 

Klättra uppåt av Katarina von Bredow blev den första boken jag läste i år. Det är en ungdomsbok som är den fristående uppföljaren till Släppa taget och Tappa greppet. I den här boken får vi möta Victoria som går i gymnasiet och vill klättra uppåt i skolans hierarki. En mysig ungdomsbok om kärlek och vänskap som jag verkligen gillade! 

Genom märg och ben av Jaqueline Woodson fick jag i julklapp. Det är en kort bok för vuxna som handlar om en familj som man får läsa om ur flera olika perspektiv. Jag gillade språket i boken mycket!

Frallan möter Frallan av Sara Ohlsson och Lisen Adbåge läste jag också! Det är den femte boken om Frallan som är en av mina favoritkaraktärer. I den här boken kommer det en ny elev till Frallans klass som också heter Frallan. Lika fin och rolig som de tidigare böckerna om Frallan!

Familjen Knyckertz och födelsedagskuppen av Anders Sparring och Per Gustavsson läste jag eftersom jag fick reda på att årets julkalender kommer att handla om familjen Knyckertz. Den var knasig och rolig men tyvärr fastnade jag inte helt för boken. Men jag kommer nog ändå att läsa de andra böckerna i serien också inför julkalendern i december.

Loveless av Alice Oseman är en ungdomsbok som jag läste på engelska. Den handlar om Georgia som aldrig har varit kär. När hon börjar på universitetet bestämmer hon sig för att hitta någon hon kan bli kär i. Men det är svårt att veta vad hon gillar om hon gillar någon alls. En superfin bok med fina karaktärer som jag verkligen gillade!

Om det regnar i Ahvaz av Nioosha Shams ska vi ha som första bokcirkelbok i "Unga läsare". Jag läste den i somras men läste om den nu inför bokcirkeln. Jag tyckte lika mycket om boken den här gången!

Min galna mormor av Sophy Henn lyssnade jag på som ljudbok när jag inte hade något att lyssna på. Det är en bok för barn om Juni och hennes galna mormor. Dock föll den mig inte alls i smaken tyvärr. Jag tyckte den var lite överdriven och gillade inte karaktärerna så mycket.

Första gången - 11 noveller är en novellsamling för ungdomar skrivna av författare som Christina Lindström, Johanna Schreiber och Mattis Edvardsson bland andra. Alla noveller handlar om första gången man gör något. Vissa av novellerna gillade jag men inte alla. Kanske hade jag också för höga förväntningar på boken då jag verkligen trodde den skulle vara fantastisk.

Himlabrand av Moa Backe Åstot blev den sista boken jag läste i januari. Det är en ungdomsbok som handlar om Ánte som är same och gay. En fin och viktig berättelse som jag rekommenderar till alla!

Vi får hoppas att februari blir en lika bra läsmånad!