Spökhunden Buster

Att Tobias Söderlund är bra på att skrämmas fick jag klart för mig när jag läste hans trilogi om Vanessa och hennes spökkamera. Nu har han släppt en ny spännande serie och den här gången riktar han in sig på den yngre målgruppen 6-9 år. Jag har läst de två första delarna som hittills finns ute, Mysteriet på kyrkogården och Docksamlarens hus. Det är böcker fyllda med såväl spännande spökjakter som verklighetstrogna känslor. 

Mysteriet på kyrkogården är den första boken i serien och i den får vi träffa Ellen för första gången. Hon bor i ett hus nära en kyrkogård tillsammans med sin mamma, pappa, storebror och hunden Buster. Hennes bror Oscar har nyligen diagnosisterats med cancer och Ellen känner sig rädd att han ska dö. En dag går hon en kvällspromenad med Buster på kyrkogården och då får Buster upp ett spår som leder dem till en gravsten. Där syns två genomskinliga varelser. Kan det vara spöken? Hon berättar om det hon sätt för sin kompis Lorraine och tillsammans bestämmer de sig för att försöka ta reda på mer om spökena. 

Den andra boken i serien heter Docksamlarens hus och i den boken har Ellen fått sommarlov. Det är dock inget vanligt sommarlov för storebror Oscar ska behandlas för sin cancer. För att komma närmare sjukhuset och inte behöva åka så långt varje gång Oscar ska dit hyr familjen ett hus nära sjukhuset. Ellen tycker att huset är läskigt att vara i. Det är nämligen fullt med porslinsdockor. Hunden Buster som tidigare har nosat sig till spöken beter sig konstigt igen och Ellen undrar om det kanske spökar i huset. Hennes kompis Lorraine kommer på besök och de bestämmer sig för att försöka ta reda på om det spökar.

Böckerna om Ellen och spökhunden Buster är kittlande spännande och krypande läskiga. Tobias Söderlund har än en gång lyckats skriva berättelser som fångar en som läsare och får en att hela tiden vilja läsa vidare. Det är otroligt spännande att läsa om de här spökena som har något de vill säga för att kunna komma över till andra sidan. Samtidigt passar spöktemat bra tillsammans med det verklighetstrogna spåret i böckerna. Ellens storebror Oscar är sjuk i cancer och Ellen tänker mycket på döden och undrar om hennes bror kommer att dö. Det övernaturliga och det verklighetstrogna flätas ihop på ett bra sätt och ger böckerna ett extra djup och fler känslor. Böckerna är illustrerade av Stef Gaines som verkligen fångar känslan i boken på ett bra sätt.

Jag tycker verkligen den som gillar att läsa om spöken ska läsa böckerna om Spökhunden Buster. Vill man veta mer om böckerna rekommenderar jag att lyssna på senaste avsnittet av Barnbokspodden där Sanna och Märta pratar om böckerna på ett bra sätt.

Titlar: Spökhunden Buster - Mysteriet i kyrkogården och Spökhunden Buster - Docksamlarens hus

Författare: Tobias Söderlund

Illustratör: Stef Gaines

Åldersgrupp: 6-9 år

Köp del 1: hos Adlibris, Bokus eller din lokala bokhandel

Köp del 2: hos Adlibris, Bokus eller din lokala bokhandel

Prästgårdens hemlighet

Letar du efter en läskig bok att läsa i höst är Tobias Söderlunds debutbok Prästgårdens hemlighet den rätta boken! Det är första delen i serien Spökkameran som riktar sig till mellanåldern och är riktigt skrämmande och spännande samtidigt som den handlar om vardagliga känslor och problem. 


Prästgårdens hemlighet handlar om Vanessa, Abbe och Martin som åker till den gamla prästgården i Borgvattnet för att spela in en video till Vanessas youtubekanal. Prästgården sägs vara hemsökt och Vanessa vill att videon ska bli riktigt läskig. Väl på prästgården händer det märkliga saker. Bland annat görs ett avtryck i en säng som om någon suttit där fastän ingen av dem gjort det. Vanessa, Abbe och Martin kör anden i glaset och får svar på sina frågor från spökena. Allt kusligt gör de så rädda att de flyr därifrån och när de kommit hem upptäcker Vanessa att hon fått ett spöke på film. Det verkar vara något konstigt med hennes kamera och allt fler kusliga och oförklarliga saker händer. Har ett spöke följt efter henne hem och vad ska hon göra för att bli av med det?

Många övernaturliga böcker för mellanåldern liknar varandra och är lite lagom rysliga. Men Prästgårdens hemlighet är unik och skrämmande på riktigt! Den är skriven på ett sätt som gör att det känns som att man verkligen är i boken och upplever de läskiga händelserna själv. Dessutom utspelar sig boken på en hemsökt plats som finns i verkligheten. Det gör att allt känns ännu mer verkligt!

Boken är spännande, mystisk och har en medryckande handling. Nästan varje kapitel avslutas med en cliffhanger och det gör att den är omöjlig att lägga ifrån sig. Jag sträckläste boken och ville hela tiden fortsätta läsa för att se hur det skulle gå för Vanessa, Martin och Abbe. Prästgårdens hemlighet blev aldrig tråkig att läsa och det är något som jag tror är viktigt när man skriver för mellanåldern. Tobias Söderlund känner sin målgrupp och boken är perfekt anpassad för barn 9-12 år. Handlingen och sättet den är skriven på passar målgruppen och jag gillar att den innehåller referenser som barn i den åldern känner igen. 

Samtidigt som boken är spännande och övernaturlig handlar den också om vardagliga känslor och problem. Det handlar om situationen hemma och problem med kompisar vilket är saker som jag tror att de flesta kan känna igen sig i. Den här delen av boken ger den en balans som jag tror är viktig för att det inte ska kännas för overkligt och innehålla för mycket av det övernaturliga. Det ger också karaktärerna ett djup och gör att man känner mer för dem. 

Jag tyckte mycket om Prästgårdens hemlighet! Det är en välskriven och genomtänkt bok som jag tror att många 9-12 åringar skulle gilla. En stålande debut! Jag ser verkligen fram emot att läsa mer av Tobias Söderlund i framtiden.

Titel: Prästgårdens hemlighet
Författare: Tobias Söderlund
Förlag: Rabén & Sjögren
Åldersgrupp: 9-12 år
Köp: t.ex hos Adlibris, Bokus eller din lokala bokhandel

Väsenologi

Efter succéserien PAX tillsammans med Åsa Larsson och Henrik Jonsson är Ingela Korsell tillbaka med en ny bok. Även den här gången handlar det om nordiska väsen men på ett nytt sätt. Väsenologi är en faktabok om nordisk folktro men den innehåller mer än bara fakta. Berättelserna om vad människor trodde på under 1800-talet är både spännande, obehagliga, intressanta och lite snuskiga att läsa!


I Väsenologi får du bekanta dig med väsen som mylingen, maran, näcken och vättar. Det handlar om olika väsen människorna förr i världen använde för att förstå och förklara olika skrämmande saker som kunde hända. Väsen ur folktron kunde användas för att varna barnen från att gå för långt ut i vattnet eller kvinnor från att ha sex utanför äktenskapet. I den här boken berättas det om tolv olika otäcka, intressanta och roliga väsen. Fakta är blandat med sägner där författaren Ingela Korsell berättar spännande historier om de olika väsendena. Boken är faktagranskad av etnologiprofessor Ulf Palmenfeldt och har coola illustrationer av Reine Rosenberg. 

Återigen har Ingela Korsell skrivit en fantastisk bok! Väsenologi är både spännande, lärorik och skrämmande! Jag rekommenderar den till alla som är nyfikna på nordiska väsen! Och om ni inte är det – läs den ändå! Jag lovar att ni kommer bli det efter ni har läst boken.

Det jag gillar mest med Väsenologi är sättet fakta blandas med spännande historier. Det gör att man lär sig mycket på ett spännande och roligt sätt. Boken är väldigt pedagogiskt skriven, svåra ord förklaras och det märks att Ingela Korsell är mån om att alla läsare ska förstå vad det handlar om. Samma mönster följs genom hela boken. Det börjar med fakta i punktform om väsendet, fortsätter med en sägen och sedan berättas det mer om väsendet. Kontuniteten gör att man vet vad man får och det tror jag att många barn kan gilla. I slutet av boken finns också några extra kapitel som handlar om till exempel blod, spott och svett i nordisk folktro. 

Hela boken är också fylld med humor! Det märks verkligen att Ingela Korsell brinner för nordiska väsen och boken är skriven med glimten i ögat. Jag minns speciellt sägnen om näcken där det i slutet står: ”Den här historien är sann. På riktigt! För den har min farmor berättat och hon ljuger aldrig. Inte jag heller.”  

Väsenologi är en bok som passar både för barn och vuxna. Jag tror att alla kan hitta något de gillar i den här boken och den passar nog riktigt bra att ha som högläsning. Speciellt för lite yngre barn eftersom sägnerna kan vara lite skrämmande ibland. Jag gillar att Ingela Korsell använder sig av nutida uttryck som pranks och spoiler. Det gör att boken känns modern och det blir en rolig kontrast mot berättelserna från 1800-talet.

Sedan får vi inte glömma det snygga omslaget och coola illustrationerna av Reine Rosenberg. De är sjukt snygga, skrämmande och passar perfekt till bokens innehåll!

Till sist vill jag uppmana er alla att läsa Väsenologi! Det är en fantastisk bok om nordiska väsen som är både underhållande och lärorik! Av mig får Väsenologi av Ingela Korsell och Reine Rosenberg 5 av 5 ugglor! 

Titel: Väsenologi
Författare: Ingela Korsell
Illustratör: Reine Rosenberg
Förlag: Natur & kultur
Åldersgrupp: 9-99 år
Mitt betyg: 5 av 5 ugglor
Köp: t.ex hos Adlibris, Bokus eller din lokala bokhandel

Intervju med Lena Ollmark

En av sommarens bästa böcker är skräckboken Dödvatten av Lena Ollmark som jag läste nyligen. Det är en riktigt spännande och gripande bok om Vera som bor på ett behandlingshem och får följa med kompisen Max till ön Saltöga där märkliga saker börjar hända. Jag tyckte jättemycket om bokens handling, karaktärer och sättet den var skriven på. Dödvatten är verkligen en bok som är unik i sitt slag. Jag blev nyfiken på hur Lena Ollmark tänkt när hon skrev boken och hörde därför av mig till henne. I den här intervjun kan du läsa vad hon svarade på mina frågor. 

Vad har du inspirerats av när du skrivit Dödvatten?

När jag var liten såg jag en film av regissören Alfred Hitchcock som hette Rebecca. Det var en gammal svartvit rysare om en kvinna som gifter sig med en rik änkling som har en fantastisk gård som heter Mandalay. Mannens förra fru - den fantastiska Rebecca - har dött i en olycka till havs, men det känns som om hon fortfarande finns kvar i huset. Jag älskade den där historien - men när jag såg om den för ett antal år sedan tyckte jag att könsrollerna var skrämmande dammiga - och jag började drömma om hur jag skulle berätta historien - med frågor som jag tycker är viktiga och spännande. (Hitchcock-filmen var baserad på en bok av Daphne du Maurier.)

Dödvatten handlar mycket om psykisk ohälsa och det greppet tycker jag gör boken unik. Det är ett tungt ämne som många kan tycka är svårt att skriva om för barn och ungdomar. Var det självklart för dig att skriva om det?

Jag tycker psykisk ohälsa är ett väldigt spännande och viktigt ämne och jag är intresserad av psykologi (jag har skrivit en bok om att söka hjälp vid depressioner - Första hjälpen för insidan). Jag vill ju hoppas och tro att det bästa sättet ett komma till rätta med problem är att prata om dem, göra dem mindre läskiga och få människor att våga be om hjälp. Det finns alltid en väg till att må bättre - men det kan vara väldigt svårt att se det just när man mår dåligt. Dessutom älskar jag ju skräck och spökhistorier och för mig handlar rädsla ofta om psykologi - spöken vi har i huvudet. Mina huvudpersoner mår ofta rätt kasst :) Och jag tycker det är spännande att utsätta dem för otroligt jobbiga saker. Det kanske inte låter så snällt - men jag låter ju samtidigt mina huvudpersoner vara otroligt modiga :)

När boken huvudkaraktär Vera får veta att dödvatten är när strömmar i vattnet gör att man förlorar kontrollen över båten tänker hon att hon redan vet vad det är för något. Hon har upplevt dödvatten i livet. Hur skulle du beskriva Veras personlighet?

För mig är Vera en person som tidigt fått lära sig att hon är misslyckad, att det aldrig kommer att gå bra för henne. Men samtidigt är hon en fighter - hon vill leva och hon försöker ju till och med fucka upp ordentligt för att vara bäst på att vara sämst. Det är ju också en form av tävlingsinstinkt :) Och Vera har sin integritet, hon vet vem hon är. Men man blir väldigt ensam om man skjuter världen ifrån sig och bara är allmänt arg och avig. Vera blir väldigt sårbar när hon upplevt hur fint det är att vara vän med Max. Plötsligt börjar hon bry sig om vad andra tycker

På behandlingshemmet möter Vera Max och de blir vänner trots att de är varandras motsatser. I boken liknas deras relation vid vattnet: “Ena sekunden ljust och glatt, och i nästa mörkt och skrämmande.” Vad tänker du att det är som gör att Vera och Max blir så bra kompisar även om de är väldigt olika varandra?

Vera och Max delar ju mörka erfarenheter - och att de kan båda vara kan vara lugna och glada samtidigt som mörkret, rädslan och ångesten finns där. Men framförallt så tror jag att Max och Vera såg och förverkligade varandra (deras vänskap är ju nästan som en romantisk kärlekshistoria). Vera tyckte om att vara den person som Max såg i henne - och tvärt om.

Jag tyckte att Dödvatten var riktigt obehaglig och skrämmande. Vad är ditt bästa tips för att skriva läskigt?

Lena Ollmark, fotograf: Åsa Liff

För mig är nog det viktigaste att historien och det som händer känns trovärdig/t. Det kanske låter konstigt när jag nu ofta skriver om övernaturliga saker - men det är kanske är just därför. Jag vill ju att den som läser ska känna att det läskiga ska kunna hända just hen. Jag tycker inte det är läskigt när skrämmande händelser bara staplas på varandra - utan att det känns att det finns någon mening bakom det som händer. Det måste hänga ihop. Jag vill liksom förstå ondskan. Och så älskar jag ju att försöka hitta skräck i vardagen :)

Trots att jag tyckte att Dödvatten stundvis var väldigt läskig att läsa kunde jag inte släppa boken. Varför tror du att vi människor lockas av skräck och att bli skrämda?

Att bli rädd under kontrollerade former kan ju vara en sjukt skön adrenalinkick - som att åka bergochdalbana. Starka känslor är ju cool att uppleva. Själv var jag otroligt mörkrädd när jag var liten samtidigt som jag älskade skräck. Jag tror att spökhistorierna faktiskt till slut gjorde mig mindre rädd när jag lärde mig förstå hur de funkade.

Hur går du vidare i ditt författarskap efter Dödvatten? Håller du på att skriva någon ny bok?

Jag har precis avslutat en spökhistoriesamling som kommer i höst. Den heter Mardrömssällskapet. Dessutom skriver jag på en audioserie - en rysare i åtta delar som heter Slummer. Den skriver jag tillsammans med deckarförfattaren Håkan Östlund. Och så har jag massa andra idéer som jag hoppas hinna/kunna utveckla och skriva så småningom.

Tack Lena Ollmark för att jag fick intervjua dig om den fantastiska boken Dödvatten! 

Dödvatten

Lena Ollmarks nya skräckbok för mellanåldern är unik i sitt slag och riktigt spännande och läskig. En bok alla skräckälskade borde läsa!

Vera bor på ett behandlingshem eftersom att hon länge mått dåligt psykiskt och varit med om många svåra saker. Där träffar hon Max och trots att de är varandras motsatser blir de bästa vänner. Men det är något som inte stämmer med Max, Vera förstår inte varför hon mår så dåligt när hon har en fantastisk familj och mycket pengar. Max tvillingsyster Julia dog i en seglarolycka och det är klart att hon är ledsen över det men i övrigt verkar allt så bra. På sommaren får Vera följa med Max till familjens hus på ön Saltöga. Där har Vera en fantastisk sommar. Hon får testa på att segla, bada, sola och hjälpa till när familjen anordnar ett seglarkollo för barn. Men hela tiden känner Vera att det är något som är fel. Den döda systern Julia känns allt för närvarande. Det händer märkliga saker och Vera anklagas för att vilja vara som Julia. Kan det vara så att Julia spökar på ön? Och vad är egentligen sanningen om hennes död?

"Dödvatten. Ordet fick Vera att rysa mitt i solskenet. Dödvatten. Där man förlorar kontrollen. Det kändes som om hon redan visste vad det var för något."

Äntligen har det kommit en övernaturlig bok för mellanåldern med en helt unik berättelse! De flesta böckerna i den här genren och för den här målgruppen är väldigt lika varandra till handlingen men Dödvatten har ett nytt och annorlunda grepp. Den är skickligt skriven och jag har inte läst någon annan bok med liknande handling. Bokens stora tema är psykisk ohälsa och känns helt rätt i tiden. Det är också modigt av Lena Ollmark att skriva om det för barn. Det känns som ett tema som många kan tycka är svårt att skriva om för barn och ungdomar. Men Ollmark gör det på ett utomordentligt sätt. Det är ett tema som många kan känna igen sig i och som kan öppna till samtal. Sättet författaren använder psykisk ohälsa för att skapa skräck är också något som gör boken unik. 

Dödvatten är en riktigt spännande, obehaglig och läskig bok. Jag fick ta pauser flera gånger under läsningen när det blev läskigt. Både handlingen och sättet boken är skriven på gör att den blir kuslig att läsa. Språket är fantastiskt och boken är verkligen välskriven. Formuleringarna är genomtänkta och bidrar lika mycket som handlingen till stämningen i boken. Både språket och den spännande handlingen gjorde att jag hela tiden ville fortsätta läsa. Det var svårt att lägga ifrån mig boken. Men samtidigt var jag tvungen att göra det eftersom att jag en natt fick mardrömmar efter att ha sträckläst en del av boken under dagen. Även om jag är en ganska lättskrämd person tycker jag att mardrömmar är ett bra tecken att det är en riktigt bra bok. 

Boken klassas som en bok för 9-12 år, men jag tycker att den är riktigt skrämmande och passar för betydligt äldre också. Visst kan en modig 9-åring läsa den men en 18-åring kan ha lika stor behållning av boken. Det är en allåldersbok och jag tror att det beror mer på hur man är som person än hur gammal man är. Dock tror jag inte att barn under 9 år skulle förstå allt i boken och det tror jag att vissa 9-10 åringar också kan ha svårt med. Det kan nog vara en fördel att läsa Dödvatten tillsammans med en vuxen om man är yngre. Men det är en riktigt bra skräckbok som jag tror att alla skräckälskade skulle ha stor behållning av oavsett ålder!

Vill man läsa en spännande och läskig bok som dessutom är somrig och innehåller många andra fina detaljer är Dödvatten perfekt. En stor del av boken utspelar sig på sommaren och det handlar mycket om bland annat segling. Det märks att Lena Ollmark har mycket kunskap om vatten, segling och båtar. Som läsare lär man sig saker och det finns med många detaljer kring olika ämnen.

Det är också fint att i boken få möta olika sorters karaktärer och läsa om deras relationer. Jag gillar verkligen att läsa om relationen mellan Vera och Max och hur de blir så bra vänner fast de är väldigt olika. 

Dödvatten av Lena Ollmark var en fantastik läsupplevelse! Boken har ett djup som många barnböcker saknar och jag gillar verkligen hur unik den är. Det är intressant att läsa om psykisk ohälsa, relationer och segling! Lena Ollmark lyckas verkligen fånga mig i den här boken och jag ville inte sluta läsa trots att det var väldigt läskigt! Jag kan inte säga annat än att alla borde läsa Dödvatten!

Titel: Dödvatten
Författare: Lena Ollmark
Förlag: B. Wahlströms
Åldersgrupp: enligt förlaget 9-12 år, enligt mig från 9 år och uppåt
Mitt betyg: 5 av 5 ugglor
Köp: t.ex hos Adlibris, Bokus eller din lokala bokhandel

Ögat: 13 korta skräckhistorier

Ögat: 13 korta skräckhistorier av Emma Frey-Skött är en lättläst bok med korta skräckhistorier. Boken är utgiven av LL-förlaget och hittas på Adlibirs och Bokus. 

Det här är en kort bok med korta skräckhistorier på bara några rader. Det handlar om mobbning, spöken och övernaturliga väsen. De är otäcka, obehagliga och oväntade. Boken är väldigt lättläst och det är häftigt att Emma Frey-Skött lyckas fånga en känsla på så få ord. Jag tycker också att berättelserna får en att tänka efter lite. Man får stanna upp och tänka vad som egentligen hände och förundras över det obehagliga. Jag tycker också att bokens illustrationer förstärker stämningen. 

Ögat: 13 korta skräckhistorier är en perfekt bok om man vill läsa en annorlunda skräckbok under hösten. Det är en lättläst bok med obehagliga historier som får en att tänka efter. Jag ger boken 3 av 5 ugglor. 

Det sjunde rummet

Det sjunde rummet är skriven av Erika Svernström och utgiven av Idus förlag. Boken hittas på Adlibris och Bokus. 

När Alvin och hans familj åker för att hälsa på sin mormor och morfar förändras deras tillvaro mycket. Mormor har fått en stroke och kan inte prata längre, hunden dör och plötsligt ligger morfar på sjukhuset. Alvin och hans syskon förstår att det är något som inte stämmer. De upptäcker ett signalsystem i köket och där det ständigt ringer från det sjunde rummet, ett rum som inte finns. Fler och fler oförklarliga saker händer, någon gör inbrott, skriver på speglar och Alvin vaknar exakt samma tid varje natt. 

När jag läste om den här boken tyckte jag att handlingen verkade jättespännande, speciellt när den är baserad på verkliga händelser som författaren varit med om. Och den var verkligen otroligt spännande! Jag har läst många övernaturliga böcker för mellanåldern, men jag måste ändå säga att den här var en av de mest spännande och fängslande! Hela handlingen var så bra uppbyggd och det fanns många små och viktiga detaljer till det som hände. Jag gillar också att det var mycket vardagligt och verklighetstroget med, det gjorde att jag fick känslan av att det här faktisk hade kunnat hänt på riktigt. Boken handlade mycket om sorg och när svåra saker händer i livet samtidigt som spännaning och övernaturlighet vävdes in på ett bra sätt. Det bästa med Det sjunde rummet var nog att det var en så bra mix. Vardag, spänning och övernaturligheter blandade på ett fenomenalt sätt. Det var en övernaturlig berättelse i verklig miljö, med autentiska händelser och otrolig spänning. 

Att bara läsa och läsa för att det är så spännande är något jag hoppas att alla ska få uppleva. Den här boken var en sådan bok som man inte kan släppa förrän man vet hur det går. Jag tror att många, inte minst barn mellan 9-13 år skulle uppskatta den här boken mycket. Det är precis en sådan bok som jag själv skulle ha älskat i den åldern och även gör nu! Det sjunde rummet är den perfekta boken att sätta i händerna på ett barn i din närhet!

Jag ger Det sjunde rummet av Erika Svernström 4 av 5 ugglor!

Höstväsen

Höstväsen - Skräckberättelser är en skräckantologi för ungdomar med berättelser skrivna av Kerstin Lundberg Hanh, Anders Fager, Magnus Nordin, Madeleine Bäck, Alex Haridi, Lena Ollmark och Niklas Krog. Boken är utgiven av B Wahlströms och finns på Adlibris och Bokus. 

I den här boken får vi ta del av sju rysliga historier om att någon, kanske ett spöke, ristar in streck på dörren, om att leta efter försvunna människor, om fliterlinser som väcker ett spöke till liv, avundsjuka som förvandlas till ett monster och andra läskiga saker. Det är på hösten de vågar sig fram, alla spöken, väsen och monster. 

Jag läste den här boken på dagtid under läslovet, lättskrämd som jag är. Dock blev jag nästan inte rädd alls. Jag som ändå har väldigt lätt att bli rädd skrämdes inte direkt av berättelserna. Men jag tyckte de var bra! Lite krypande och ruggiga, spännande och oförutsägbara.

Jag gillade berättelserna av Alex Haridi och Lena Ollmark men min favorit av de olika berättelserna är helt klart Det som existerar av Kerstin Lundberg Hanh. Den handlar om en tjej som hyr en lägenhet i andra hand. På hennes dörr ristas streck in och för varje dag som går blir det bara fler och fler. Den tyckte jag om eftersom att den hade en bra blandning av skräck och vardag. 

Skräckberättelsen jag tyckte var läskigast var Nattsköterskan av Magnus Nordin som handlar om en kille som jobbar natt på ett sjukhus. Där finns en död sjuksköterska som har stannat kvar och bestämmer vilka av patienterna som ska få dö den här natten.

Höstväsen - Skräckberättelser är den perfekta höstläsningen! Läs en berättelse lite då och då och låt dig skrämmas och förundras av det som finns i höstens mörker. Jag ger boken 4 av 5 ugglor!