
Jag gillade den här boken, det gjorde jag. Jag fångade verkligen av berättelsen och berördes nästan till tårar. Boken handlar ju om en femtonårig flicka, vilket jag ju också är, och jag kan känna igen mig i hennes tankar. Dessutom slås jag av tanken att hennes upplevelser kunde ha varit mina, jag kunde ha varit född i den tiden på den platsen.
Boken är väldigt sorglig och har egentligen en väldigt tung handling, men jag tyckte inte att den var jobbig att läsa. Snarare tvärt om. Jag fastade verkligen i boken och ville hela tiden läsa vidare. Det hände saker hela tiden och det blev aldrig tråkigt att läsa. Dessutom innehöll boken korta kapitel vilket förde läsningen framåt. Jag gillade också hur man fick läsa tillbakablickar från Linas tidigare liv.
Jag tyckte att Strimmor av hopp var en väldigt välskriven och fin bok och jag lärde mig också mycket. Just den här typen av händelser under andra världskriget har jag läst om i andra böcker, men jag hade ingen kunskap om Litauer som fördes till läger. Jag fascineras mycket av Andra världskriget och förintelsen eftersom att jag tycker att det är så hemskt och känns så overkligt. Men det är just därför det är så viktigt att lära sig om det som skedde, för att det inte ska hända igen.
Jag rekommenderar alla över 13 år ungefär att läsa den här boken! Både för en bra läsupplevelse och för kunskap. Strimmor av hopp av Ruta Sepetys får 4 av 5 ugglor av mig.
Hej! Vilken fin blogg du har! Jag tyckte också mycket om den här boken.
SvaraRadera