Manifest för hopplösa - Recension

Manifest för hopplösa är en ny ungdomsbok om Emanuel Kent och en fristående fortsättning av Konsten att ha sjukt låga förväntningar.  Den är skriven av Åsa Asptjärn och utgiven på Bonnier Carlsen. 

Emanuel har sista terminen i nian framför sig, en tid att bestämma sitt gymnasieval och besluta sig om framtiden, vilket han försöker gömma sig så mycket det går för. Emanuel och Tore är fortfarande vänner men frågan är vad som kommer hända när Tores bror Marco kommer och hälsar på? Emanuel gör ofta bort sig och upplever många pinsamma situationer som han helst skulle sluppit. Som till exempel när klassen vill åka på klassresa. Då råkar han komma med ett förslag som han sedan ångrar. Han förslår att de ska göra påskkransar och sälja och det vill också två tjejer, som han inte gärna vill umgås med...

Boken utspelar sig i vardagen och därför tror jag att många känner igen sig i situationerna i boken, som exempelvis gymnasievalet men också de pinsamma händelserna. Den är väldigt roligt skriven och jag gillar de olika karaktärerna. Att läsa om när Emanuel gör bort sig är väldigt roligt, Tore verkar vara en väldigt rolig och annorlunda person och Emanuels syster Vanja är bara cool.

Ibland kunde det bli lite tråkigt att läsa men allt som oftast räddades det upp med något roligt inslag. En annan sak jag gillar med boken är framsidan, den är jättefin tycker jag!

Jag ger Manifest för hopplösa 3 av 5 ugglor.