I år är det 80 år sedan den första Fem-boken Five on a treasure island/Fem söker en skatt kom ut. Det är en serie som lästs av många och både älskats och kritiserats. Jag läste en del av de 21 Fem-böckerna när jag var i mellanåldern och tyckte mycket om dem. Många andra böcker som var lite äldre och som mina föräldrar läst när de var små var jag inte intresserad av men Fem-böckerna hade något som jag verkligen gillade. Jag minns att jag upptäckte Fem-böckerna genom min bästa kompis Sara som hade läst Fem söker en skatt. Vi läste sedan flera böcker i serien och tyckte det var spännande att läsa om alla äventyr Anne, George, Dick, Julian och Tim var med om.
Fem-böckerna handlar om syskonen Anne, Julian och Dick som i den första boken
Fem söker en skatt åker och hälsar på sin kusin Georgina eller George som hon egentligen vill bli kallad och hennes familj i Kirrin. I början vill George inte veta av sina kusiner, hon är en ensamvarg som alltid velat vara en kille men allt eftersom tiden går blir de ett sammansvetsats gäng. George visar syskonen hunden Tim som hon inte får ha för sina föräldrar och tar med dem ut till hennes ö, Kirrin-ön. Där visar det sig finnas en skatt och letandet efter den utgör deras första äventyr. I de följande böckerna fortsätter barnen ge sig ut på farliga äventyr och uppdrag.
Böckerna är otroligt spännande och man lär verkligen känna karaktärerna. Man kan anmärka på att vissa könsroller känns förlegade men samtidigt finns George som är en normbrytande karaktär som är precis som hon själv vill vara. Jag fångades av de spännande mysterierna och miljöerna i böckerna när jag läste dem som barn.
I samband med Fem-böckernas 80-års jubileum gjordes ett avsnitt av Lundströms bokradio där Marie Lundström samtalar med Mark Levengood och Lotta Olsson om Fem på rymmarstråt. Jag lyssnade på det och tyckte det var intressant att höra deras tankar. De pratade en del om matskildringarna i böckerna som de menade kunde vara en följd av att de första böckerna kom ut under andra världskrigets ransoneringstid. De första översättningarna till svenska av böckerna gjordes av Ingegerd Lindström, Astrid Lindgrens syster. I översättningarna gjordes ändringar för att böckerna skulle passa svenska barn. Jag har främst Kerstin Lennerthsons översättningar och där tror jag att en del av beskrivningen av maten är struken.
Efter att jag lyssnat på avsnittet i Lundströms bokradio blev jag sugen på att läsa om någon av böckerna. Jag lyssnade därför på Fem söker en skatt som ljudbok och det var så roligt att få återuppleva berättelsen. Många av replikerna kände jag igen då jag i princip kunde boken utantill när jag var yngre. En rolig grej är också att jag och min kompis Sara som introducerade mig för böckerna skrev ett eget teatermanus av berättelsen Fem söker en skatt. Vi skrev på papper och strök över replikerna i olika färger beroende på vilken karaktär det var som skulle säga den. Vi hade också tänkt ut att vi skulle spela teatern i Saras trädgård. Jag skulle spela Anne och Sara George och vi frågade vilka i vår klass som ville vara med också spela de andra personerna. Det var ett riktigt projekt det där som jag superroligt men tyvärr blev det ingen teater för det var inte så många i vår klass som var introducerade.
Fem-böckerna har verkligen haft en stor betydelse i mitt liv och för mig är det nostalgi att läsa om serien. Kanske blir det några fler böcker omlästa under våren och sommaren och det är roligt att berättelserna fortfarande håller!