Det är en månad kvar tills en komet kommer att träffa jorden och utplåna mänskligheten. Vi möter två ungdomar och får följa deras sista månad i livet. Simon är tillsammans med Tilda och vill spendera den sista tiden med henne, men hon drar sig bort från honom. Hemma finns mammorna som bråkar och vill att han ska vara hemma men han drar iväg på fester för att hålla verkligheten borta. Lucinda har cancer och skulle ha dött även om jorden inte skulle gått under. Hon skriver om sina känslor i TellUs och eftersom att hon tagit avstånd från sina kompisar när hon varit sjuk känner hon sig ensam. Jag tycker att Slutet är en välskriven bok med en intressant handling och idé. Det är spännande att läsa om ett samhälle som snart kommer att gå under. Hur ser samhället ut när alla vill ta vara på den sista tiden som är kvar? Vad händer när det inte finns tid att utreda brott och ingen riktigt bryr sig om vad man gör? Vem vill man spendera den sista tiden med? Många tankar kommer upp i huvudet om vad jag hade gjort och hur jag hade känt. Det är verkligen spännande att läsa hur Mats Strandberg har tolkat detta. Jag gillar att boken är vardaglig och fokuserar mycket på relationer och de verkliga händelserna. Boken är inte lika dystopisk som jag trodde att den skulle vara.
Även om jag gillade bokens handling och idé tyckte jag att den var lite för långsam i början. Jag hade svårt att komma in i boken och tyckte att berättelsen rörde sig lite långsamt framåt. Men samtidigt passar långsamheten in med historien på något sätt. Dock hade jag uppskattat om boken var lite mer rappt skriven och den hade kunnat kortats ner något.
Slutet är en bra skriven bok med en intressant handling. Men det var inte en sådan bok som jag längtade efter att fortsätta läsa. Kanske beror det på att jag tyckte att den var lite långsam. Det är helt klart en läsvärd bok som jag är glad att jag har läst med den lyckades inte överväldiga mig. Därför får Slutet av Mats Strandberg 3 av 5 ugglor.
