Namnen på karaktärerna i Pax-böckerna är ganska ovanliga men coola. Hur kom ni på dem?
Jag är namnansvarig för karaktärerna och det är för att jag är en riktig namnnörd. Jag samlar på namn och tycker att det är väldigt spännande. Jag tycker det är roligt och viktigt med namnens betydelse, Alrik betyder härskare och Viggo betyder stridskämpe. Så därför är de här namnen väldigt passande till böckerna och de passar bra ihop. Alrik, Viggo, Estrid och Magnar är också gamla nordiska namn, som man har hetat här uppe i Norden länge. Jag tycker om alla namn som vi har valt till boken, även Simon som är den här dumma pojken. Ibland kan man också vilja ha ett vanligt namn, jag tänker på exempelvis Anders som brödernas fosterpappa heter. Han är ju mellan 40-50 år och har vuxna barn och då tänkte vi på vad många i den åldern heter. Det är ett fint namn också, likaså Damir och Laylah. Laylah har ju ett arabiskt ursprung och då passade det namnet bra.
Jag tyckte det var roligt och lite annorlunda att ni fortsatte med kapitlen i nästa bok. Hur kommer det sig att ni gjorde så?
Vi tänkte att det skulle vara som en enda lång berättelse, att det är en enda bok som vi bara har delat upp i olika pärmar. Eller så kan man jämföra det med en tv-serie, att varje bok är ett avsnitt. Då blev det så att kapitlen fortsatte.
Har ni redan bestämt vad alla böckerna ska handla om?
Ja, vi har bestämt. Det finns ju en övergripande historia över alla böckerna och den kan vi. Vi vet precis hur det ska sluta och vi skulle kunna skriva slutscenerna nu. Men sedan så vet vi ungefär vad som ska hända i de olika böckerna. Men vart efter vi skriver så bestämmer vi mer i detalj vad varje bok ska handla om. Men vi vet hur det kommer att gå för Viggo och Alrik. Jag tror att det är viktigt att man har bestämt vad som ska hända när man skriver en berättelse. Annars kan det lätt bli så att den inte får något slut eller att man inte kommer vidare.
Vilken bok håller ni på att skriva nu?
.JPG)
Just nu är det "Gasten", den femte boken och vi är ungefär i mitten av den. När vi har skrivit klart den är vi halvvägs med serien, det går fort. Men vi skriver i ett högt tempo, jag och Åsa. Det kommer att bli tre böcker per år. För att vi tänker att läsarna växer ju och de ska ha hunnit läsa alla böcker innan de blir för gamla. Om två år är alla böcker ute. Har du någon plan på vad du ska skriva då?
Nej, det har jag nog inte. Eller jo, jag ska nog fortsätta med min forskning. Men naturligtvis ska jag fortsätta skriva också, det har jag alltid gjort. Sedan får vi se vad det blir.
Vad är det roligaste med att vara författare?
Att man får fantisera och att man som författare får bestämma hur allting ska bli. Haha! Det är jättehäftigt, det får man ju inte i vanliga livet. Här får man ju verkligen bestämma vad som ska hända och vad som ska sägas. Men att fantisera är det roligaste!
Pax-böckerna är ju fantasyböcker. Gillade du fantasy när du var yngre?
Ja, det gjorde jag. En bok som gjorde otroligt stort intryck på mig när jag var i din ålder var "Tordyveln flyger i skymningen", av Maria Gripe. Det utspelar sig här och nu men har ändå lite övernaturliga inslag, det gillar jag. Jag läser inte så mycket "High-fantasy", men det är lite kittlande det där. Att det är något som är lite konstigt och kanske inte går att förklara. Det tycker jag själv är kul att läsa och sedan förståtts, alla Astrid Lindgrens böcker är ju också fantasy. Om man tänker sig "Mio, min Mio", "Bröderna Lejonhjärta" och så. Det brukar man inte tänka, men det utspelar sig i andra världar och sådär.
Vart hämtar du din inspiration?
Alla böcker jag läser, alla filmer jag ser, alla människor jag möter, när jag är ute och reser eller när man sitter och tittar på folk. Då kan det utspela sig någonting som man tänker att det där skulle jag kunna använda. Eller nej, man tänker ju inte så, men sedan när man skriver kan det poppa upp och då kommer man på det. Man hämtar inspiration från allt man är med om.
Vilket är ditt bästa skrivtips?
Att bestämma hur berättelsen ska sluta, innan. Ett annat är väl kanske, när man ska beskriva karaktärer så kan man tänka att beskriva dem när de gör någonting. Att läsaren får veta hur karaktärerna är som personer genom det dem gör och säger. Då är det enklare att förstå.
Tack så mycket Ingela för att du ville vara med på intervjun! Detta får avsluta PAX-veckan, jag hoppas att det har varit roligt att läsa inläggen och att ni blir sugna på att läsa böckerna!
