4 x bra läsning för ungdomar

Ungdomsböcker är bland det bästa jag vet och därför tänkte jag idag tipsa om fyra böcker för unga som jag läst på senaste tiden.

Den senaste boken vi bokcirklade med Unga läsare var Du är min Bobby Jean av Yrsa Walldén. Boken handlar om Hedda som tar studenten och har hela livet framför sig. Men så dör hennes mamma i cancer. För att fly sorgen och allt det jobbiga sätter sig Hedda i bilen med Bruce Springsteens låtar som ända sällskap och kör. Hon ska till världens ände. I boken får vi följa Hedda på hennes roadtrip och allt som händer på vägen. Det är en fin berättelse om sorg som stundvis var tung att läsa. Yrsa Walldén beskriver känslorna på ett sätt som får det att knyta sig i magen samtidigt som det känns äkta och trovärdigt. Kapitlens titlar är rader ur Bruce Springsteens låtar och Bruce blir som en kompis som följer med Hedda på resan. Du är min Bobby Jean rekommenderas starkt!

Ordalaget bokförlag har gett ut en diktsamling för ungdomar. Den heter Dikter för unga: Älskad poesi - från Predikaren till Johannes Anyuru. Den är uppdelad i olika delar som "Vardagstankar", "Jag drabbades av kärlek igår" och "Ibland gör det ont". Det är en bra blandning med dikter. Både äldre och nyare. Jag hittade flera nya favoritdikter. Sådana här samlingar är perfekta att läsa för att upptäcka nya poeter man vill läsa mer av. Perfekt att ge bort i studentpresent till exempel.

Emma Frey-Skött har kommit med den tredje fristående delen i en lättläst trilogi. De två första böckerna heter När allt förändras och Det som inte får hända. Böckerna beskriver samma berättelse men ur olika perspektiv. I den första boken följer vi Leni och den andra boken Moa. Nu har del tre kommit, den heter Lämnad kvar och i den får vi läsa ur Davids perspektiv. David har blivit ihop med Leni och allt borde vara fantastiskt. Men det är något speciellt med Lenis kompis Moa och David kan inte riktigt släppa det. Men han vet ju att Sebbe är kär i Moa och inte kan han väl lämna Leni nu. Lämnad kvar är en bok om det svåra med kärlek och vänskap. Texten är lätt att läsa men innehållet är inte enkelt. Det är en bok många unga nog kan känna igen sig i.

Även den sista boken jag vill tipsa om är en lättläst bok. Den heter Bland drömmar och målarfärg och ingår i Anna Ahlunds nya serie "Fixa". Jag skulle beskriva boken som en lättläst feelgoodbok för unga. Boken handlar om Maja som tillsammans med sin pappa flyttat till en ny lägenhet. Hennes nya rum är fult och tråkigt och att göra om där är för dyrt. Men så börjar hon prata med Sam och de bestämmer sig för att med de 500 kr Maja fått av sin pappa göra en make over på rummet. Med lite färg och grejer från second hand kan det bli stor skillnad. Bland drömmar och målarfärg är en fin berättelse om skapande, kreativitet och att hitta en ny vän. Det är fint hur det handlar om att göra stor skillnad med lite pengar och boken inspirerar till att själv vara kreativ. Jag ser fram emot de kommande delarna i serien!

Det var fyra bra boktips för ungdomar! Hoppas du blev nyfiken på att läsa någon av dem! 

Athena - Det är aldrig för sent!

Fjärde boken om Athena är äntligen här! En händelserik bok fylld av både spänning, humor och känslor!

Athena fyller 13 år och hon har världens bästa födelsedag tillsammans med sina kompisar. Samma dag blir hon också mer än nästbästis med Yousef. Inte nog med det ska Athena även börja i högstadiet. Det har hon längtat efter. Äntligen ska hon få ett eget skåp och ha lektioner i olika klassrum. När Athena, Ronja, Yousef, Aisha och Love är och hälsar på Loves gammelfarmor på äldreboendet Druvgården, eller Russingården som de kallar den för att alla som bor där är gamla och rynkiga som russin, upptäcker de hur tråkigt de gamla verkar ha det. De har bara gamla tv-apparater med bara några få kanaler och trots att det är så varmt får dem ingen fläkt. Samtidigt som Rädda-Jorden-Klubben tar sig an uppdraget att göra det roligare på Russingården kommer de på att alla gamlingar som inte gör så mycket på dagarna är potentiella klimataktivister. Det blir en händelserik höst både för Rädda-Jorden-Klubben och alla som bor på Druvgården.

Athena är en av mina absoluta favoritkaraktärer att läsa om! Hon är en smart och rolig idéspruta som står upp för sig själv och sina kompisar. Elin Ek har tagit det bästa från karaktären Grynet hon spelade i början av 2000-talet och skapat en fantastisk karaktär att läsa om. Jag älskar också det humoristiska språket och hur Athena verkligen säger det hon tycker och tänker. Jag skrattar högt mest hela tiden när jag läser. Ljudböckerna om Athena är inlästa av Elin Ek själv och hon läser in dem otroligt bra. När jag läser böckerna själv hör av Elins röst och sätt att läsa.

Egentligen är Rädda-jorden-klubbens aktioner så stora och speciella men de ser det lilla i det stora och vill förbättra livet för de som bor på Druvgården. Det visar att alla kan göra något i sin egen omgivning för att göra världen bättre. Det vardagliga blir till ett spännande äventyr. Jag tror också att det Athena och hennes kompisar gör kan inspirera andra barn till att själva göra skillnad.

Jag gillar verkligen hur Elin Ek i den här boken om Athena lyfter fram hur roligt och spännande det kan vara att gå i högstadiet. Ofta lyfts den tiden i livet fram på ett negativt sätt som en jobbig och svår tid. Jag själv hade en superbra högstadietid som jag längtar tillbaka till och blir glad av att läsa om Athena som verkligen har längtat efter att börja högstadiet.

Förutom Rädda-Jorden-Klubbens aktion på Druvgården är också relationer en stor del i berättelsen. I bakgrunden finns Athenas familj och det handlar om både vänskap och kärlek på ett perfekt sätt för mellanåldern. När jag var runt 12-13 år letade jag efter en bok som var någonstans mellan ungdomsbok och mellanåldersbok. I den åldern hade böckerna om Athena varit perfekta. De är fortfarande kvar i det mysiga i barndomen samtiden som de vill vara tonåringar som är med kompisar och tänker på kärlek.

Jag rekommenderar böckerna om Athena i allmänhet och den fjärde boken Det är aldrig för sent! till alla i mellanåldern. Det är underhållande böcker som får en att skratta samtidigt som de inspirerar till att göra skillnad. Böckerna om Athena borde också läsas av vuxna för alla kan lära sig något av Athena.

Titel: Athena - Det är aldrig för sent!

Författare: Elin Ek

Förlag: Bonnier Carlsen

Köp: t.ex hos Adlibris, Bokus eller din lokala bokhandel

Tre nya barnböcker perfekta för högläsning

På senaste tiden har jag läst tre riktigt bra barnböcker som är perfekta för högläsning. Det är tre vardagliga böcker som kan uppskattas av både barn och vuxna. 

Den första boken jag vill tipsa om är Fardus och Malte - Papegojkaoset av Camilla Ceder och Hanna Granlund. Den riktar sig till barn 6-9 år som är första delen i en serie. Boken handlar om Fardus och Malte som är bästa kompisar och bor grannar. De har lite olika intressen men det gör inget. Fardus älskar att läsa och skriva medan Malte älskar djur. En dag har Malte en överraskning och när de kommer hem till honom efter skolan visar det sig att han har fått en papegoja. Men papegojan är allt annat än skötsam och Fardus och Malte måste ta reda på hur man uppfostrar en papegoja. Det här är en vardaglig bok som blir till ett spännande äventyr. Boken är både underhållande och händelserik och den har fina illustrationer.

Jag vill också tipsa om Hemma i mitt hus av Gabi Frödén som enligt förlaget riktar sig till 3-6 år men jag tänker att den även fungerar för lågstadieåldern. Boken handlar om Lou som bor med sin pappa i en lägenhet i ett hus där det bor flera andra människor och familjer. Huset är som ett träd där alla har en varsin gren. Lou och hennes kompis Jemina som också bor i huset leker att de är fåglar. Men Jemina blir en flyttfågel som ska flytta till ett annat hus. Men som tur är finns granntvillingarna att leka med och det flyttar in ett nytt barn i Jeminas lägenhet. Boken innehåller en berättelse för varje årstid där man får följa Lous liv i huset och lära känna alla som bor där. De är i olika åldrar och har olika intressen. Men de hör ändå ihop på något sätt. För de bor på varsin gren i samma träd. Om vardagen, livet, döden på ett bra sätt för barn. Hemma i mitt hus är en perfekt bok att läsa tillsammans barn och vuxna och den har otroligt fina färgglada illustrationer.

Till sist vill jag tipsa om Se upp, Stella! av Susanne Trydal och Ellen Ekman som är en bilderbok för barn 3-6 år. Boken handlar om Stella som är snart fem år. Hon har en storasyster som heter Agnes och kan massor av saker. När Stella sitter nära tv:n säger hennes mamma att de kanske måste gå och kolla hennes syn och se om hon behöver glasögon. Då berättar Agnes att Stella kanske kommer att bli blind som en kille i hennes klass som också satt för nära tv:n. Nästa dag övar Stella på att vara blind. Det behövs nämligen tiotusen timmar för att lära sig något. Se upp, Stella! är en humoristisk bilderbok. Jag gillade verkligen berättelsen som var rolig att läsa och karaktärerna Stella och Agnes kan nog många barn känna igen sig i. Ellen Ekmans illustrationer är fantastiska med många detaljer där det finns mycket att upptäcka för både barn och vuxna läsare.

Hoppas du blev nyfiken på någon av böckerna!

Agnes bokblogg 7 år - 7 böcker från mina 7 år som bokbloggare

Idag är det den fjärde maj och sju år sedan jag startade min bokblogg. Det har varit roliga år fyllda med massor av läsning och många roliga upplevelser. Jag tycker verkligen att det är det roligaste som finns att läsa och skriva om böckerna jag läser. Jag hoppas också att mina boktips når ut till många och ger läslust. I vanlig ordning bakade jag en kaka för att fira bloggens födelsedag. Den här gången blev det en kladdkaka med kokostosca som var supergod. Men jag tänkte också uppmärksamma dagen med att skriva om sju böcker från mina sju år som bokbloggare.

Den första boken jag recenserade på min blogg när jag startade den 2014 var Rubinröd av Kerstin Gier. Det var första delen i en trilogi och handlar om att kunna resa i tiden. Jag minns att jag gillade boken men det blev aldrig av att jag läste de andra böckerna i trilogin. Något roligt jag gjorde i början av mitt bokbloggande var att jag ibland ritade en teckning inspirerad av boken jag läst vilket jag också gjorde med Rubinröd.

Ett år senare läste jag Jag ger dig solen av Jandy Nelson. En ungdomsbok som många har som favoritbok. Jag har för mig att vi läste den till en bokcirkel jag var med i. Man får följa tvillingarna Noah och Jude i två olika perspektiv där man i det senare tidsperspektivet förstår att något hänt som förstört deras relation. När jag läste den tyckte jag att den var lite svår att hänga med i även om jag gillade berättelsen men jag tänker att jag kanske skulle gilla den ännu mer om jag läste den nu när jag är lite äldre. 

2016 började jag skriva för tidningen Hemmaliv som gavs ut i Eskilstuna. En av de första böckerna jag recenserade var Släppa taget av Katarina von Bredow som är en av mina favoritförfattare. Jag försökte alltid väva in något om läsning i min recensioner och tyckte det var väldigt roligt att skriva för en tidning. Just den här boken var speciell eftersom den passade mig perfekt då jag kunde känna igen mig mycket i den och läste den i precis rätt tid. 

En bokserie som varit en viktig del av mitt bokbloggande är PAX-serien av Ingela Korsell, Åsa Larsson och Henrik Jonsson. 2017 kom den sjunde delen Vitormen där jag fick ha med en blurb på baksidan. Det är och kommer alltid att vara min favoritbokserie som jag tipsar om till alla. Böckerna har verkligen allt! Jag är också så glad över att få ha varit med på ett hörn genom att testläsa, hjälpa till på boksläppen och intervjua författarna på bokmässan.

Bröderna Lejonhjärta har jag läst flera gånger och det är en lika stark läsupplevelse varje gång. Astrid Lindgren är en av mina favoritförfattare och hennes författarskap kommer alltid att vara viktigt för mig.

Sommaren 2019 började jag boktipsa på radio. En av de första böckerna jag tipsade om var Drömlistan av Julien Sandrel som jag tyckte mycket om. Det är en gripande berättelse om en mamma vars son hamnar i koma efter att ha blivit påkörd av en lastbil. Under tiden hon väntar på att få veta om han kommer att överleva eller inte upplever hon alla sin sons drömmar. En väldigt fin läsupplevelse.

2020 var Pippi Långstrump en viktig bok för mig. Dels skrev jag mitt gymnasiearbete om boken men jag firade också Pippis 75-årsdag med en Pippi-vecka på bloggen. Mina temaveckor jag har haft har varit väldigt roliga att anordna!

Det var fint att se tillbaka på mina år som bokbloggare genom några av alla fantastiska böcker jag läst genom åren. Jag hoppas att ni vill fortsätta följa min blogg! 

Läst i april

April lider mot sitt slut och vi får hoppas att det blir vår på riktigt i maj. Jag ser fram emot att sitta ute och läsa i solen. Min läshög växer sig större och större och det finns många böcker jag ser fram emot att läsa! En hel del bra böcker blev lästa i maj och de tänker jag berätta om nu. 

Ellens val - Kärleken av Helena Dahlgren är andra delen i serien om Ellen. Jag har lyssnat på båda som ljudböcker och tyckte de var väldigt mysiga. Det är historisk feelgood om Ellen som kommer till Ljungsala. I den här andra boken börjar hon läsa litteraturhistoria på universitetet. Det är supermysiga böcker som verkligen rekommenderas! Två nya delar kommer i sommar och de är skrivna av Moa Eriksson Sandberg.

Min storslagna död av Jenny Jägerfeld är uppföljaren till Mitt storslagna liv. I den här boken har Sigge hittat sig till rätta i Skärblacka och får frågan om att vara med i några klasskompisars hiphop-crew. Det är en underhållande bok om vänskap och identitet. 

Inte din baby av Seluah Alsaati läste jag då den är nominerad för bästa debut till Slangbellan. Det är en ungdomsbok som verkligen använder sig av ungdomsspråk och förortssvenska. Jag tyckte att berättelsen var intressant men tyckte det störde att den var skriven så mycket med talspråk. Dock tror jag att den skulle uppskattas av många ungdomar.

Fardus och Malte - Papegojkaoset av Camilla Ceder och Hanna Granlund är en bok för barn 6-9 år. Den handlar om kompisarna Fardus och Malte som måste få bukt på papegojan Malte fått. En rolig och spännande berättelse att läsa högt eller läsa själv.

Dikter för unga är en ny samling dikter som ges ut av Ordalaget bokförlag. Jag tyckte den innehöll ett bra urval av både nya och gamla dikter och hittade flera nya favoriter.

Hemma i mitt hus av Gabi Frödén är en bok för barn där man får följa Lou genom årets alla årstider och läsa om allt som händer i huset där hon bor. En väldigt fin vardagsskildring med fina illustrationer.

Du är min Bobby Jean av Yrsa Walldén var månadens bokcirkelbok med Unga läsare. Det är Yrsas tredje bok och den här gången skriver hon om Hedda som sticker från sin mammas begravning för att komma bort från allt det jobbiga. En sorglig bok som ändå innehåller hopp om framtiden.

Vilken var den bästa boken du läste i april?

Världsbokdagen

Idag den 23 april är det Världsbokdagen. En dag som uppmärksammar boken och upphovsrätten. Egentligen uppmärksammar ju jag boken varje dag men jag ser alltid fram emot Världsbokdagen då man kan få uppmärksamma boken och det skrivna ordet lite extra. Läsningen är en viktig del av mitt liv. Jag har haft en bok på gång sedan jag var åtta år och läsningen har lärt mig mycket och gett mig nya vänner, både pappersvänner och riktiga av kött och blod. Till böckerna kan jag alltid komma och genom dem lever jag tusentals liv. 

2019 under april månad slog jag på stort och hade varje dag fram till Världsbokdagen någon som boktipsade. Det var alla möjliga fina personer som olika bokbloggare, författare, kulturministern Amanda Lind och min svensklärare som boktipsade. Här kan ni hitta alla inlägg därifrån.

I år uppmärksammar vi Världsbokdagen på Unga läsares instagramkonto där det under dagen kommer att läggas ut massor av boktips och bokkärlek från våra medlemmar och följare. Kolla in det! Vi heter @ungalasare. 

För att uppmärksamma Världsbokdagen här på bloggen tänkte jag idag tipsa om en trilogi böcker som verkligen förmedlar kärleken till läsning och det skrivna ordet. Böckerna jag tänkte tipsa om är Pages & Co eller Den magiska bokhandeln som de heter på svenska av Anna James. Än så länge finns bara den första boken, Den magiska bokhandeln - Tilly och bokvandrarna på svenska. Del två kommer i sommar. Jag har läst den första på svenska och de två andra på engelska och tycker att de är fantastiska! Serien riktar sig till mellanåldern men kan med fördel även läsas av äldre. 

Den magiska bokhandeln - Tilly och bokvandrarna handlar om Tilly som bor tillsammans med sina morföräldrar som driver en bokhandel där Tilly spenderar mycket tid. På lovet har hon tråkigt och sitter och läser i sin favoritsoffa i bokhandeln och där träffar hon också Alice och Anne. Det är något bekant över dem och det visar sig vara Alice från Alice i underlandet och Anne från Anne på Grönkulla. Hur kan Tillys favoritkaraktärer finnas på riktigt? Lovet blir ett äventyr i böckernas värld. Tilly upptäcker nämligen att hon är en bokvandrare som kan ta sig in i böcker. I den två Pages & Co - Tilly and the lost fairytales fortsätter äventyret då Tilly och hennes kompis Oskar åker till Paris och försöker ta reda på vad det är som händer med sagorna. I Pages & Co - Tilly and the map of stories åker de till USA.

Böckerna om Tilly är både spännande och mysiga. Det är så häftigt att Tilly kan ta sig in i böckerna hon läser och bokvandra. Samtidigt förmedlar de kärleken till böcker på ett så fint sätt. Det är mysiga berättelser som nog alla bokälskare kan känna igen sig i. Men jag tror även att de som inte är så mycket för att läsa skulle tycka att böckerna är spännande. Jag gillar verkligen att det finns så många litterära referenser som gör en nyfiken på vidare läsning. Jag gillade den första boken bäst. I de två andra kommer äventyret mer igång och jag gillade mer att läsa om när Tilly upptäcker att hon är en bokvandrare. Men del två och tre är också de bra böcker. Har du inte läst böckerna om Tilly tycker jag verkligen att du ska göra det!

Hoppas ni har en fin Världsbokdag! Lämna gärna en kommentar med ditt bästa boktips på världsbokdagen!

Min storslagna död

Att Jenny Jägerfeld är en mästare på att skriva roligt om svåra ämnen visste vi redan sedan tidigare. Med böcker som Comedy Queen och Brorsan är kung! har hon tagit upp viktiga ämnen på barnens nivå och kryddat det tunga med humor. Nu är Jägerfeld tillbaka med nästa bok om Sigge. Uppföljaren till Mitt storslagna liv heter Min storslagna död och här får vi fortsätta läsa om Sigges liv i Skärblacka. I de här böckerna är det vardagen och humorn som står i fokus men i bakgrunden finns det även mörker.

I den första boken om Sigge hade han och hans familj precis flyttat in hos mormor Charlotte på The Royal Grand Golden Hotel Skärblacka och nu har han hittat sin plats i den nya staden. Sigge är kompis med Juni och alla i skolan är snälla mot honom. Men Sigge blir ändå lite misstänksam när de coola tvillingarna Sixten och Karl-Johan i hans klass frågar om han vill vara med i deras hiphop-crew 6 10 Mushroom. Tvillingarna vill att de ska uppträda på skolans julshow och Sigge blir mer och mer nervös för varje dag som går. För Sixten och Karl-Johan verkar det viktigaste vara att göra saker som hiphopare gör. Åka skateboard, lära sig rita så att de kan måla graffitti och ta pressbilder. De har inte ens några låtar att uppträda med. Det är så mycket att göra inför julshowen att Sigge inte hinner vara lika mycket med Juni. Hur ska han göra för att ha tid till alla kompisar?

Böckerna om Sigge är perfekt läsning för mellanåldern! Det är vardagsnära böcker som många nog kan känna igen sig i samtidigt som de får en att både att skratta och att bli fundersam. Det handlar mycket om identitet och att hitta sig själv. Sigge har länge varit osäker på den han är och är rädd för att bli mobbad även i den nya skolan. Men i Skärblacka kan han äntligen vara sig själv och han har hittat kompisar som vill vara med honom. Men vänskap är inte alltid så lätt. I Min storslagna död vet han inte hur han ska få tid till att både vara med tvillingarna och med Juni. 

Om de viktiga ämnena varit i fokus i Comedy Queen som tar upp självmord och Brorsan är kung! som handlar om att vara trans ligger det tunga budskapet i bakgrunden i böckerna om Sigge. Man märker genom boken att Sixten och Karl-Johans mamma inte mår så bra. Hon ligger bara i sin säng och gör nästan aldrig något med familjen. Det här med att Sigge tidigare blivit mobbad är också något som ligger i bakgrunden. Böckerna innehåller mycket humor och skratt och det är det glada som lyfts fram. Men det mörka och tunga behövs för det gör att det blir äkta. 

Det bästa med böckerna om Sigge är de fantastiska karaktärerna som Jenny Jägerfeld skapat. Sigge är en så fin kille som vill allas bästa men ibland blir det lite fel. På The Royal Grand Golden Hotel Skärblacka bor han med sin mamma som måste jobba mycket för att tjäna pengar så att de en dag ska kunna flytta till en egen lägenhet. Där finns också systrarna Majken och Bobo. Majken (eller MAJKEN kanske jag ska skriva) skriker när hon pratar och alla hennes repliker står i versaler i boken. Bobo däremot säger nästan ingenting. Vi får också möta mormor Charlotte som inte vill bli kallad för mormor utanför sitt riktiga namn och Charlotte uttalas på engelskt vis. På hotellet bor även Krille Maräng som älskar att göra filmer och drömmer om att bli skådespelare. Det är karaktärerna som gör att böckerna blir så roliga. Speciellt gillar jag Majken som alltid tar plats och pratar högt. Hon ska spela Jesus i julshowen på skolan vilket hon övertalat musikläraren om att få göra. Men hon är inte bara pratsam och tar plats, hon ser också sina medmänniskor. Det finns en scen där hon verkligen står upp för sin lillasyster Bobo som jag tycker är väldigt fin.

Jag skrattade flera gånger när jag läste boken. Den innehåller en stor dos av humor! Allt är uttänkt och hänger ihop på ett bra sätt. Det finns många små detaljer som att 6 10 Mushroom står för Sixten och Karl-Johans namn och raptexterna som Sigge skriver är riktigt roliga att läsa. I Min storslagna död sås också ett frö till nästa bok, Min storslagna kärlek som jag ser fram emot att läsa. För är det något Jenny Jägerfeld kan är det att på ett bra sätt beskriva tankar om livet, döden och kärleken för mellanåldern. Sätt böckerna om Sigge i händerna på alla 9-12 åringar du vet! Det är fantastiska böcker som stannar kvar hos en länge.

Titel: Min storslagna död

Författare: Jenny Jägerfeld

Förlag: Rabén & Sjögren

Åldersgrupp: 9-12 år men funkar även upp i åldrarna 

Köp: hos Adlibris, Bokus eller din lokala bokhandel

Prosalyrik

Jag har kommit att uppskatta prosalyrik allt mer. Prosalyrik är som en blandning mellan poesi och prosa, dikt och roman. Jag skulle beskriva det som en roman skriven i diktform där dikterna hör ihop och bildar en lång berättelse. Det jag gillar med prosalyrik är att de ofta är väldigt vackert skrivna. Det går också snabbt att läsa eftersom det inte är så mycket text samtidigt som man verkligen måste sätta sig in i berättelsen då mycket finns i undertexten. På senaste tiden har jag läst tre prosalyriska böcker som jag tänkte berätta om idag.

För några år sedan läste jag Vi är en som är en prosalyrisk bok för ungdomar som jag verkligen gillade. Sedan dess har jag velat läsa mer av författaren Sarah Crossan och när Bikupan kom ut på Sekwa blev jag supernyfiken. Den riktar sig till vuxna och handlar om Ana som länge haft ett hemligt förhållande med Connor. De är både gifta och har träffats i smyg. När Connor plötsligt dör har Ana ingen att dela sin sorg med och börjar därför närma sig Connors fru Rebecka. Boken är väldigt fint skriven och det är en intressant berättelse. Nutid när Connor dött vävs ihop med dåtid då Ana och Connor träffades. De olika perspektiven vävs ihop på ett snyggt sätt. Men tyvärr fångades jag inte helt av berättelsen och jag gillade inte huvudkaraktären Ana så mycket. 

Även Tvångsamheten av Alexandra Sundqvist är en prosalyrisk berättelse för vuxna. Men i den är dikterna lite mer fristående och skulle kunna läsas var för sig även om de tillsammans bildar en berättelse. Boken handlar om ett kärleksförhållande mellan en man och en kvinna. När de möts är allt fantastiskt men kärleken förvandlas till rädsla och allt blir inte lika bra som det varit. Berättelsen är skriven ur kvinnans perspektiv och mycket sägs mellan raderna. Jag tyckte mycket om den här boken. Dikterna är vackert formulerade och det är en riktig berörande berättelse.

Till sist vill jag tipsa om en prosalyrisk bok för ungdomar som var fantastisk! Den heter Poet X och är skriven av Elizabeth Acevedo. Boken handlar om Xiomara som kommer från en religiös familj med många regler. Av sin tvillingbror fick hon en gång en anteckningsbok och den har hon fyllt med sina ord. På skolan har en spoken word-klubb startats och Xiomara blir uppmuntrad av sin lärare att gå med. Hon vill nog det men har sin konfirmationskurs som hennes mamma tvingar henne att gå på samma tid. Samtidigt lär Xiomara känna känna Aman men hennes mammas ord om att synda finns ständigt i bakhuvudet. Språket är kärnfullt, rappt och fint på samma gång. Det prosalyriska passar perfekt då boken handlar mycket om spoken word. Berättelsen är också skriven ur Xiomaras perspektiv vilket gör att det blir som att läsa hennes ord. Boken inspirerade mig till att testa att skriva haikus. En stark berättelse om hur det kan vara att vara ung och kärleken till det skrivna ordet!

Att läsa de här prosalyriska berättelserna har verkligen gett mig mersmak. Har du tips på fler liknande böcker? Lämna en kommentar!

Min bullet journal januari-mars 2021

Jag har en bullet journal vilket är en som anteckningsbok med prickade sidor där man t.ex kan rita upp sin egen kalender. I min bullet journal skriver jag upp böckerna jag läser och trackar min läsning och idag tänkte jag visa hur mina sidor sätt ut de tre första månaderna det här året. 

Inför 2021 skaffade jag en ny bullet journal och började därför med att skriva Agnes läsdagbok på första sidan. 

På det andra uppslaget gjorde jag en tracker för mitt läsmål på Goodreads som det här året är att läsa 80 böcker. Jag fyller i en bok för var femte bok jag läser. På sidan bredvid skrev jag citatet "Read more of what makes you happy". 

Sedan har jag skrivit upp alla böcker jag vill läsa ur vårens utgivning och vilken månad böckerna kommit ut. När jag har läst boken gör jag ett kryss bredvid titeln. 

I januari inspirerades jag av Amanda Rach Lee på youtube och gjorde ett tema med papperstranor. Citatet jag skrivit är från en av böckerna ur Pages & Co-serien av Anna James. 

Januari fortsätter med böckerna jag läste under månaden och citatet "No one is too old for a story before bed" som också det kommer från en av Pages & Co-böckerna.

I februari valde jag att ha ett färgglatt och blommigt tema. 

Mars månad fick kantas utav stjärnor i röda och orangea toner. När jag la ut en bild på instagram var det en som undrade om det var inspirerat från filmen och boken Moxie. Det är det faktiskt inte men skulle mycket väl kunna vara eftersom jag i mars såg filmatiseringen. 

Ni får en liten sneak peak på aprils första uppslag också. Där blev det lila blommor!

Jag tycker bullet journaling är ett roligt sätt att vara kreativ och det bästa är att man kan anpassa den utifrån vad man själv vill skriva ner och har behov av att hålla koll på. Hoppas ni gillade inlägget!

Läst i mars

Mars månad är slut och den har bjudit på en hel del läsning! Nu ska jag berätta om böckerna jag läste under månaden!

Tilly and the map of stories av Anna James var den första boken jag läste i mars. Det är den tredje boken i trilogin om Tilly som kan bokvandra genom böcker. Jag hade svårt att komma in i boken och koncentrera mig på läsningen vilket gjorde att det inte blev en lika bra läsupplevelse som de två första böckerna. Jag gillar verkligen berättelsen och universumet men det kanske inte var rätt tid för mig att läsa den då. Jag får läsa om böckerna om Tilly någon annan gång!

Jag skriver till honom och säger att allt är okej av Ebba Hyltmark är en ny lättläst bok för ungdomar. Den är skriven helt i chattmeddelanden och handlar om kärlek. Jag tror att många unga skulle uppskatta den här boken då det är ett intressant sätt att skriva en bok på. Vi hade ett författarsamtal med Ebba Hyltmark med Unga läsare i mars och det var väldigt intressant att höra henne berätta om sitt skrivande. 

Dansa med Sigge av Lin Hallberg och Margareta Nordqvist var nostalgisk för mig att läsa eftersom jag tyckte mycket om böckerna om Sigge när jag var yngre. Nu har en ny bok i serien kommit och det var mysigt att läsa den!

Gå med mig till hörnet av Annelie Furmark är en serieroman som jag hört mycket gott om. Jag tyckte karaktärerna och berättelsen var ganska speciell men ändå intressant. Det handlar om en kvinna som är gift men träffar en annan kvinna på ett kulturevenemang. De blir kära i varandra men lever fortfarande kvar i sina äktenskap och deras respektive vet om att de träffas. 

Ellens val - Det nya livet av Helena Dahlgren är första delen i en ny feelgood-serie som utspelar sig i början av 1900-talet. De två första böckerna är skrivna av Helena Dahlgren och de två kommande delarna är skrivna av Moa Eriksson Sandberg. Under mars lyssnade jag på första delen som ljudbok. Den handlar om Ellen som kommer till universitetsstaden Ljungsala för att leta efter sin syster. Hon stannar kvar där och börjar ett nytt liv. Supermysig bok!

Bikupan av Sarah Crossan är en bok skriven som prosalyrik, alltså en roman skriven i diktform. Jag har tidigare läst Sarah Crossans ungdomsbok Vi är en och blev därför nyfiken på även den här boken. Bikupan är skriven för vuxna läsare och handlar om en kvinna som är gift men har en affär med en annan man. När den här mannen dör möter hon hans fru och lär känna henne. Jag fastnade tyvärr inte helt för boken men så är jag inte riktigt målgruppen heller.

Sonjas verkstad - Chipstjuven av Ingrid Jönsson är en lättläst bok för 6-9 åringar som jag läste under månaden. Den här gången har någon gjort inbrott på Sonjas mack och Jon och Eddie bestämmer sig för att ta reda på vem det är som är tjuven.

Hokus Pokus - Den lilla häxan av Fabian Göransson riktar sig också den till 6-9 åringar. Det är en bok skriven i serieformat om Ida som hittar en häxhatt som gör henne magisk. Spännande med fina bilder!

Tvångsamheten av Alexandra Sundqvist är en prosalyrisk bok som handlar om ett förhållande som till en början är bra men som när allt utvecklar sig visar sig inte vara någon härlig relation. En berörande berättelse som är otroligt vackert skriven.

De vackraste idioterna i världen av Anette Eggert lånade jag på måfå på biblioteket då jag drogs till omslaget och lockades av att den beskrevs som en bok om feminism, kärlek och vänskap. Den handlar om Marit som som blir kär i Frank som hon inte alls borde bli kär i. Han har varit taskig mot folk tidigare och hon vill inte riktigt släppa in honom trots de starka känslorna. Samtidigt pratar Marits mamma på om jämställdhet och nu börjar Marit förstå de skillnader som finns mellan män och kvinnor. Kanske ska hon skriva om det i sin samhällskunskapsuppgift. De vackraste idioterna i världen kändes som en vanlig ungdomsbok med kärlek, vänskap och festande. Jag gillade vissa delar av den men jag tror inte det är en läsupplevelse jag kommer minnas särskilt länge.

Poet X av Elizabeth Acevedo däremot kommer jag för alltid bära med mig. Även den är skriven på prosalyrik och vilket språk! Boken handlar om Xiomara som kommer från en religiös familj med många regler. Av sin tvillingbror fick hon en gång en anteckningsbok och den har hon fyllt med sina ord. På skolan har en spoken word-klubb skapats och Xiomara blir uppmuntrad av sin lärare att gå med. Hon vill nog det men har sin konfirmationskurs på samma tid. Samtidigt lär hon känna Aman men hennes mammas ord om att synda finns ständigt i bakhuvudet. En riktigt bra bok som fick mig att inse hur kul det är att skriva haikus!

I april ser jag fram emot ännu mer bra läsning! Bland annat ska jag lyssna på andra delen i Ellens val-serien och läsa många böcker ur min läshög.

Tävling på instagram - Engelforstrilogins 10-årsjubileum

I år firar Engelforstrilogin av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren 10 år! Tillsammans med Rabén & Sjögren kommer jag därför att lotta ut hela trilogin och ett snyggt print. Engelforstrilogin består av böckerna “Cirkeln”, “Eld” och “Nyckeln” och handlar om sex gymnasietjejer som får veta att de är häxor och blir utvalda att bekämpa ondskan. 

När böckerna kom ut började jag läsa “Cirkeln” men då var jag lite för liten och tyckte den var väldigt läskig. Men nu har jag börjat lyssna på boken igen och tycker att den blandar spänning och vardag på ett bra sätt. 

Tävlingen hålls på min instagram @agnes_lindholm!

Jag skriver till honom och säger att allt är okej

Ebba Hyltmark är 20 år och har redan skrivit tre riktigt bra ungdomsböcker. Hennes senaste bok heter Jag skriver till honom och säger att allt är okej och är en lättläst bok för ungdomar skriven i chattformat. 

Genom Vanessas chattkonversationer Genom chattkonversationer får vi lära känna Vanessa som är tillsammans med Mio men råkat hångla med en annan person på en fest. Nu får hon inte riktigt ihop sina känslor. Är hon fortfarande kär i Mio eller är hon faktiskt intresserad av den här andra personen?

Hela boken är alltså skriven som sms och mobilanteckningar vilket gör den här boken unik. Det är en genial idé och något jag verkligen tror kan locka ungdomar till läsning. För vilken tonåring chattar inte med sina kompisar. Jag skriver till honom och säger att allt är okej är en lättläst bok som inte blir barnslig då den trovärdigt beskriver känslor och tankar många ungdomar kan känna igen sig i. Samtidigt gör chattfomatet att historien blir enkel att läsa samtidigt som man som läsare måste sätta sig in in i kontexten bakom meddelandena vilket gör berättelsen komplex.

Jag skriver till honom och säger att allt är okej är första delen i serien Nevermind och även om jag gillade Ebba Hyltmarks tidigare böcker Alla suger och det är ingens fel och Jag kan nästan känna solen mer ser jag fram emot att läsa de kommande böckerna i serien. Idén ligger helt i tiden och jag är övertygad om att många ungdomar kommer att gilla den!

Titel: Jag skriver till honom och säger att allt är okej

Författare: Ebba Hyltmark

Förlag: Hegas

Åldersgrupp: från ca 13 år

Köp: t.ex hos Adlibris, Bokus eller din lokala bokhandel

Intervju med Annelie Drewsen

 Annelie Drewsens nya bok Prinsen av Porte de la Chapelle om Salar som flyr från Sverige och kommer till Paris och Porte de la Chapelle berörde mig starkt. Vi hade ett författarsamtal med Annelie med Unga läsare och det var intressant att höra henne berätta om boken, sin research och skrivande. Det hon har att berätta vill jag ska nå ut till fler och jag har därför gjort en intervju Annelie Drewsen. Den kan ni läsa här!

Annelie Drewsen, foto: Ulrica Zwegner

I Prinsen av Porte de la Chapelle får vi möta Salar som flyr från Sverige efter att ha fått avslag på sin asylansökan. Hur skulle du beskriva Salar?

Han är en helt vanlig kille som har varit med om svåra saker i sitt liv. Som papperslös hazar i Iran hade han aldrig några rättigheter under sin uppväxt. Tvärtom har rasism, fattigdom och våld alltid varit en del av hans liv. Han har flytt till Europa och lämnat sin familj, men hittat ett nytt sammanhang under de tre år han bott hos Karin och Albin i Sverige. Allt detta har givetvis påverkat honom och när boken börjar befinner han sig i en akut kris, eftersom han inte får stanna i Sverige. Han är både självständig och vilsen, rädd och arg. För att orka klipper han kontakten med sin svenska familj och försöker tränga bort minnen och känslor, men det funkar inte riktigt. Ibland blir det kaos i skallen, men Salar lyckas ändå fortsätta vidare. Han är killen som klarar sig.

Hur fick du idén till Prinsen av Porte de la Chapelle?

Jag har tidigare arbetat som lärare i svenska som andraspråk och märkte under 2016 att flera av mina tidigare elever fick avslag på sina asylansökningar. Det hade hänt tidigare, men inte i den omfattningen. Vi var många som reagerade och agerade då, bland annat genom att försöka lösa de situationerna som uppstod. Men många ungdomar gav upp om Sverige och flydde vidare, framförallt till Frankrike. Eftersom jag befann mig mitt i detta kände jag ett ansvar för att använda min röst som författare. Bland annat tog jag initiativ till en debattartikel som cirka 150 barnboksförfattare skrev under. Men när situationen inte blev bättre kände jag ett allt starkare behov av att berätta om det skönlitterärt. En roman kan beröra sina läsare på djupet på ett helt annat sätt än debattartiklar eller tidningsartiklar. Det svåra var att hitta en form för att gestalta en ganska komplicerad situation. Till sist skrev jag en novell som heter ”Tusen tashakor, hejdå” om när Salar säger hejdå till sin svenska lillebror Albin. Sedan kunde jag inte släppa Salar, så jag skrev vidare. 

Du har gjort en gedigen research till boken, kan du berätta lite om den?

När jag skrev om Salars flykt från Sverige kom jag till en punkt där jag insåg att mina tidigare kunskaper och min fantasi inte räckte till, så jag fick helt enkelt resa till Paris. För det är där han hamnar, i ett tältläger i närheten av tunnelbanestationen Porte de la Chapelle. Eftersom jag i min text ville vara så nära Salar som möjligt var jag tvungen att se, lukta och uppleva samma sak som han – i den utsträckning det var möjligt. Så jag träffade ungdomar som bodde på gatan, besökte tältlägret och andra platser som är viktiga, till exempel biblioteket där man kan ladda mobilen eller svenska kyrkan som startat ett språkcafé för svensktalande flyktingar. Eftersom jag arbetar som journalist också kunde jag använda mina vanliga researchmetoder, som att vara på plats och att ställa frågor, men sedan skriva om det skönlitterärt. 

När jag var i Paris var Salar med mig hela tiden, som en skugga, och jag såg allt genom både mina egna och hans ögon. Det var avgörande för att jag skulle kunna skriva klart boken. Ofta är det ju de små detaljerna, som en skylt, någon som passerar på gatan eller en doft som sätter igång fantasin. I skrivandet växer sedan berättelsen fram. Jag visste inte på förhand hur det skulle gå, utan skrev intuitivt och lät Salar bestämma det mesta. 

Karaktärerna i Prinsen av Porte de la Chapelle känns väldigt trovärdiga och som läsare förstår man verkligen deras känslor. Hur gör du för att sätta dig in i karaktärerna du skriver om?

Tack, vad fint att du tycker det. Min grundinställning är att vi människor har mer gemensamt än vad som skiljer oss åt. Även om jag är en vit medelklasstant så har jag erfarenheter som överlappar Salars och de andra karaktärernas erfarenheter. Där börjar det, men sedan är ju inlevelseförmågan central. Utan den skulle det inte finnas fiktion. Genom skrivandet försätter jag mig i samma situation som Salar – i alla fall mentalt – och låter alla tankar, intryck och känslor ta vägen genom mig själv. Det är bitvis en väldigt jobbig process, som i bästa fall utmynnar i en text som känns … självupplevd. I någon mening har jag ju upplevt det jag skriver om, på samma sätt som läsaren upplever något genom att läsa. Jag tror att skönlitteraturen är ett av det starkaste medel vi har för att förstå världen och oss själva. I grunden är det därför jag skriver, för att försöka förstå. 

Prinsen av Porte de la Chapelle berör ett tungt ämne men är ändå enkel att läsa. Hur skriver man starka scener på ett bra sätt?

Jag vet inte om jag har något bra svar på det, men antagligen är det inte helt oväsentligt att jag har skrivit många lättlästa böcker tidigare. Det har säkert satt sina spår i mitt språk, även om jag den här gången också njöt av att ett friare skrivande utan att behöva kompromissa med ord och formuleringar. 

Men om jag ska säga något så handlar det mycket om att skala bort. Någon har sagt att vissa formuleringar kan behövas för att skriva en text, men inte för att läsa den. De fungerar som ett slags byggnadsställningar för berättelsen och när den väl är klar kan man riva dem. Så jag strök mycket. Det ger också ett bättre driv. I ”Prinsen av Porte de la Chapelle” finns till exempel en övergreppsscen. Där strök jag ganska mycket sent i redigeringen, framförallt Salars tankar och känslor, och ändrade samtidigt vissa formuleringar så att de blev mer precisa. Om det är en kuk så ska det stå ”kuk”, och inte ”den äckliga saken”. Sådana saker. 

Många av dina böcker berör temat flykt och att vara ny i Sverige. Hur kommer det sig att du återkommer till det temat?

För att det berör mig, från början genom mitt tidigare arbete som lärare i svenska som andraspråk. I mitt klassrum fick jag höra många berättelser som jag inte mötte någon annanstans. Det öppnade världen för mig, på samma sätt som Monica Zaks böcker öppnade världen för mig som barn. Hon skrev på ett sätt som gjorde att en politisk kamp på en kontinent jag aldrig hade varit på tycktes angå mig. Det var häftigt. Som 19-åring flyttade jag ensam till Mexiko utan att kunna mer än två, tre ord spanska. Även om det är långt ifrån en flykt har nog den erfarenheten format mig, på sätt som jag kanske inte är helt medveten om. 

Dessutom är jag helt ointresserad av att undersöka den svenska medelklasstillvaron. Det får andra gärna göra. Med det menar jag inte att det råder något motsatsförhållande, tvärtom kan flykt mycket väl hänga ihop med medelklassliv, vilket också gestaltas i min bok. 

Vilka vill du ska läsa Prinsen av Porte de la Chapelle och vad är det viktigaste budskapet du vill förmedla?

Jag hoppas att såväl ungdomar som vuxna ska läsa boken och bli berörda. Där finns spänning, sorg och smärta men också människors värme och vänlighet – det som håller samman tillvaron när allt går åt helvete. Häromdagen fick jag ett mejl från en man i 70-årsåldern. Han hade läst boken och undrade varför den var klassad som barnbok och inte vuxenbok. ”Den är värdefull för alla”, skrev han. Jag har också märkt att många vill prata om boken efter att ha läst den, så jag hoppas att lärare och bibliotekarier ordnar boksamtal kring den, särskilt för ungdomar. 

Förhoppningsvis kan boken berätta något om vad det innebär att leva i Europa just nu. Jag har försökt gestalta ett samtidshistoriskt skeende som vi behöver många olika slags berättelser om. Det finns en politisk dimension i det, inte så att jag vill föra fram en specifik politisk ståndpunkt, utan mer att jag vill försöka förstå hur människor påverkas av politiska beslut. Inte bara Salar, utan hur vi alla påverkas. Vilket sorts samhälle lever vi i och vad gör det med oss?

Stort tack Annelie för din fantastiska bok Prinsen av Porte de la Chapelle och för att du ville vara med i min intervju!

Prinsen av Porte de la Chapelle

Annelie Drewsen är en etablerad författare som tidigare skrivit många lättlästa böcker för barn och unga. Ett återkommande tema i hennes böcker är flykt och att vara ny i Sverige. I hennes nya bok Prinsen av Porte de la Chapelle handlar det om att fly från Sverige och det är inte en dystopisk berättelse. Det som sker i boken händer nu och är baserat på verkliga omständigheter. 

Boken handlar om Salar som kommer från Afghanistan men har bott i Sverige i tre år. Han har gjort Sverige till sitt nya hem och fått en ny familj i Karin och Albin. Men så kommer avslaget på asylansökan och för att inte riskera att bli skickad tillbaka till Afghanistan flyr han. 

"Idag är det lördag och jag ska fly från Sverige. Det låter helt skadat. Det borde inte finnas ord för det som händer nu. Men orden finns och allt är på riktigt." (s. 9)

Tillslut kommer Salar till Paris och Porte de la Chapelle. Där lär han känna Najib som han får dela tält med i tältlägret. Tillsammans med Najib lär han känna det nya landet i väntan på om han ska få stanna där eller inte. 

Prinsen av Porte de la Chapelle är en otroligt gripande och berörande bok. Den ger förståelse för hur det kan vara att vara på flykt och man lär sig om hur situationen kan se ut för människor som tror sig funnit ett nytt hem i Sverige men blir tvungna att lämna landet. Det är en tung, mörk och tragiskt berättelse som också blir jobbig att läsa då man vet att det här faktiskt händer på riktigt. Det märks att Annelie Drewsen gjort en gedigen research för att kunna beskriva hur det är att leva på gatan i Paris i väntan på om man ska få stanna där. Vi hade ett författarsamtal med Annelie med Unga läsare och där berättade hon om sina reserchresor till Frankrike och visade bilder därifrån. På toaletterna på biblioteket sitter skyltar som visar att man inte får duscha där. I Svenska kyrkan i Paris finns språkcaféer för att flyktingar som kommit från Sverige ska kunna lära sig franska från svenskan. Det är små detaljer som berör och upprör. Berättelsen får mig att undra varför de här människorna inte kunde fått stanna i Sverige. 

Trots att det är en tung berättelse är boken enkel att läsa. Det är ett lättläst språk, korta kapitel och ett vackert språk med många fina formuleringar. Berättelsen bara flyter på. Jag gillar också att det här och var i boken finns instickande korta kapitel på bara några meningar som fångar en känsla. Det blir nästan som dikter. En som verkligen berörde mig är: 

"Vatten, 

ingen flaska.

Hunger, 

ingen mat. 

Nyckel, 

inget hem." (s. 142)

Karaktärerna i boken känns också väldigt trovärdiga. Vi får komma in i Salars huvud och följa hans känslor och tankar. Hans känslor blir mina känslor. Orden går rakt in i hjärtat. Hur han inte vill vara en av de andra flyktingarna. Hur han försöker tränga bort de jobbiga tankarna. Hur han inte svarar på Karins meddelanden. 

"Hjärtat dunkar hårt. I huvudet blandar sig rösterna med varandra. Röster som tillhör någon. Röster som försöker säga något. Men Salar har slutat lyssna." (s. 39)

Prinsen av Porte de la Chapelle riktar sig till 12-15 åringar men boken har ingen övre åldersgräns. Den kan läsas likväl av unga som vuxna och den bör verkligen läsas av alla. Annelie Drewsen har en viktig berättelse att berätta. Salar är ingen verklig person men det finns tusentals som går igenom liknande saker som Salar och det minsta vi kan göra är att läsa och förstå. För det är när vi har kunskap som vi kan agera och förändra. 

På fredag kommer jag att publicera en intervju med Annelie Drewsen där ni kan läsa mer om boken och dess innehåll. 

Titel: Prinsen av Porte de la Chapelle

Författare: Annelie Drewsen

Förlag: Rabén & Sjögren

Åldersgrupp: från 12 år 

Köp: hos Adlibris, Bokus eller din lokala bokhandel

3 nya böcker för 6-9 åringar

På senaste tiden har jag läst tre nya böcker för barn 6-9 år och dem tänkte jag tipsa om idag! En nostalgisk bok, en serielik bok och en lättläst bok. 

Den första boken jag vill tipsa om är Dansa med Sigge av Lin Hallberg. När jag var yngre läste jag många böcker om Sigge och tyckte de var väldigt mysiga även om jag aldrig varit någon hästtjej. Dansa med Sigge är den nittonde boken i serien och sedan jag läste böckerna om Sigge har Elina och de andra tjejerna hunnit bli lite äldre. Nu är de skötartjejer och Elina är överlycklig över att få vara skötare till sin favorithäst Sigge. De får också hjälpa de yngre ryttarna och vara med på ridläger. I boken är det snart sommarlov och Elina har mycket att se fram emot. Det väntas fölungar, de tränar för fullt på dressyr och snart ska de åka på tävling i Danmark. Ibland går dressyren med Sigge jättebra men ibland blir han rädd för något och blir svår att styra. Det är en berättelse om kärleken till hästar, vänskap och ett sommarlov fyllt av ridning. Att läsa Dansa med Sigge var som att kastas tillbaka till den åttaåriga bokslukare jag var som under sommarlovet slukade böckerna om Sigge. Det var en otroligt mysig läsupplevelse. Även om det var några år sedan jag läste böckerna om Sigge senast var det som att komma tillbaka till något jag sedan tidigare kände igen. Rekommenderas varmt till alla som vill läsa en mysig bok oavsett om man gillar hästar eller inte. Boken har också fina illustrationer av Margareta Nordqvist. 

Jag vill också tipsa om Hokus Pokus - Den lilla häxan av Fabian Göranson som är serietecknare och tidigare gjort många serieböcker. Även den här boken har ett serieliknande format med illustrationer över hela boksidorna och texten i små rutor. Perfekt för den ovana läsaren. Boken handlar om Ida som en dag när hon ska gå till stranden hittar en svart häxhatt. Efter det börjar det hända märkliga saker. Ett stort sandslott byggs av sig själv, skrivboken förvandlas till en fågel och skolmaten får liv. Kan det vara så att häxhatten har gjort att Ida blivit magisk och kan trolla? Kanske kommer Ida kunna få kompisar nu när hon kan något häftigt? Men Idas nya lärare Greta Borg verkar inte lika imponerad av sakerna som händer. Hokus Pokus - Den lilla häxan är en spännande berättelse som blandar magi med vardag. Den tar upp det viktiga ämnet ensamhet och kanske kan barn som läser boken känna igen sig i Ida. Boken har riktigt fina illustrationer med många olika färger. Snart kommer vi också få fortsätta lära känna Ida i uppföljaren De tre paddorna.

Till sist tänkte jag berätta om en lättläst bok för 6-9 åringar. Nämligen den tredje boken i serien om Sonjas verkstad, Chipstjuven av Ingrid Jönsson och Sandra Fröjd. I den här boken är Eddie och Jon hos Sonja i hennes mack. Det visar sig ha varit inbrott där. Någon har stökat ner och stulit två påsar chips. Eddie och Jon bestämmer sig för att ta reda på vem det är som är tjuven. En spännande berättelse perfekt för den ovana läsaren. Jag gillar verkligen karaktären Sonja, en coolt farmor som kan allt om bilar och driver en mack. Något som också är bra med böckerna om Sonjas verkstad är att det i slutet av boken finns frågor och uppgifter som man kan använda för att arbeta med sin läsning. 

Det var tre boktips för barn 6-9 år. Hoppas ni blev nyfikna på någon av böckerna!